Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Skriande brist på daghemspersonal redan i dag och ny lag ställer högre krav – hur ska huvudstadsregionen hitta 5 000 nya pedagoger?

Från 2021
Uppdaterad 11.11.2021 06:51.
Natalia Salmela ja Fatim Diarra lapsen kanssa.
Bildtext Helsingforsföräldrar protesterar mot det usla läget på daghemmen. Natalia Salmela tog sitt barn till fullmäktigemötet den 3 november i protest. Ordförande Fatim Diarra (Grön) till höger.
Bild: Jani Saikko / Yle

Larmrapporter, krismöten, upprörda föräldrar som tvingas hämta sina barn från överbelastade daghem under arbetsdagen. Huvudstadsregionen har lidit av kronisk brist på daghemspersonal i åratal och snart ställer lagen ännu högre krav på personalen. Enbart i Helsingforsregionen borde man hitta 5 000 nya småbarnspedagoger fram till år 2030.

Många småbarnsföräldrar i huvudstadsregionen har haft en chockartad höst. Skriande brist på daghemspersonal i kombination med striktare regler om underbemanning har lett till att föräldrar till och med tagit hand om sina barn på arbetstid när daghemmen tvingats skicka hem barnen. 

Personalbristen har varit kronisk i åratal. Trots utbildningsprogram, nya belöningsmöjligheter och mentorskap, söker daghemmen varje dag folk med ljus och lykta. 

Det råder brist på precis alla yrkeskategorier på huvudstadsregionens daghem just nu. 

– Läget är väldigt svårt. Det är svårt att hitta utbildad personal till alla olika yrkesgrupper inom småbarnspedagogiken. Utöver det har vi ett skriande behov av korttidsvikarier, berättar chefen för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i Helsingfors, Jenni Tirronen.

Jenni Tirronen, chef för den svenska småbarnspedagogiken vid Helsingfors stad.
Bildtext Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken på svenska i Helsingfors, efterlyser en samhällsdebatt om småbarnspedagogik. Läget är kritiskt i huvudstadsregionen nu men den nya lagen aktualiserar frågorna i hela landet.
Bild: Yle / Hanna Othman

Daghemsföreståndaren Aino Ezzat-Agha ser det varje dag i sitt arbete.

– Det skapar stress hos mina medarbetare när de på måndagen kommer på jobb och hör att många är sjuka. Då är tanken – hur får vi dagen fixad, får vi tillräckligt med personal? säger Ezzat-Agha på Daghemmet Drumsö i Helsingfors.   

Daghemsbarnen ska få det bättre – men hur ska all ny personal hittas?

Bakom de nya kraven finns en lag om småbarnspedagogik som till en stor del trädde i kraft år 2018. Lagen ska trygga alla barnen kvalitet på daghemmen. Varje stund ska ha en pedagogisk tanke bakom, berättar Aino Ezzat-Agha med stolthet. 

– Småbarnspedagogik är att vi jobbar för att barnet ska bli sitt bästa jag. Vi utgår från barnets styrkor och utmanar dem lite. Vi tänker att det viktiga är att barnet ska få ett intresse för att lära sig mer, berättar föreståndaren Aino Ezzat-Agha.

Föreståndarinna på daghem tittar mot kameran.
Bildtext Daghemsföreståndare Aino Ezzat-Agha på Daghemmet Drumsö välkomnar den nya lagen om småbarnspedagogik.
Bild: Ann-Charlotte Åkerholm / Yle

Allt det ska bli möjligt när den nya lagens alla paragrafer träder i kraft. År 2030 kommer ytterligare ett krav på personalens sammansättning. Då ska två tredjedelar av personalen, i stället för en tredjedel i dag, ha en utbildning som lärare eller socionomer inom småbarnspedagogik. Resten ska åtminstone ha barnskötarbehörighet. 

I huvudstadsregionen betyder det att man måste hitta över 5 000 nya småbarnspedagoger fram till år 2030. Det är betydligt fler än vad som utbildas i nuvarande takt. 

Enbart i Helsingfors kommer det att behövas 2 400 småbarnspedagoger och 186 av dem på de svenskspråkiga daghemmen, enligt Jenni Tirronen vid Helsingfors stad.

– Jag är fel person att kommentera om det är möjligt att hitta alla dessa människor på 8–9 år. Jag hoppas ändå att vi tillsammans inser det viktiga uppdrag vi har, säger Tirronen. 

Barnen ska få det bättre på daghemmen - men var ska all personal hittas? - Spela upp på Arenan

För huvudstadsregionens del är den avgörande frågan att se till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser för regionens behov, enligt Jenni Tirronen. 

Ett steg i rätt riktning är en så kallad flerformsutbildning för blivande pedagogie kandidater som startade vid Helsingfors universitet i höst. De studerande ska delvis kunna arbeta på daghem samtidigt som de studerar.

I det stora hela hoppas Jenni Tirronen på en stor samhällelig diskussion kring ämnet som snart berör hela landet.      

Undervisningsminister Li Andersson lovar utreda tilläggsresurser 

Undervisningsminister Li Andersson (VF) har följt med situationen med oro, men litar ändå på att de åtgärder som har planerats ska räcka till för personalbehovet 2030. Det behövs insatser både statligt och kommunalt, säger hon.

– På statlig nivå har vi ökat utbildningsplatserna inom universitetsutbildningen. Vi har också gjort flera lagreformer där vi har stärkt finansieringen för småbarnspedagogiken, säger Andersson. 

Li Andersson tänker också utreda om det på våren skulle vara möjligt att fortsätta ett år till med de tilläggsanslag som staten betalat till kommunerna och utbildningsanordnare under de två senaste åren. Pengarna har getts som ett extra stöd för välmående och inlärning på grund av coronapandemin. 

Li Andersson.
Bildtext Undervisningsminister Li Andersson (VF) förbereder rundabordsdiskussioner för att komma åt imageproblemen med yrkesgrupperna inom småbarnspedagogiken.
Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle

Lärarfacket OAJ:s senaste utredning visar att hela 63 procent av lärarna inom småbarnspedagogiken skulle vara beredda att byta bransch. Nyheten har fått minister Andersson att reagera. Hon förbereder nu rundabordsdiskussioner för att stärka välmåendet hos dem som arbetar på daghemmen. 

– Målet är att samla dem som arbetar inom småbarnspedagogiken, som fattar beslut gällande den, både arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter samt representanter för ministeriet för att diskutera vad som händer och vilka typer av åtgärder som mest akut behövs för att lösa problemet, säger Andersson.       

Diskussion om artikeln