Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Jägare: "Sällskapsjakten på älg riskerar att försvinna" – älgstammen har minskat kraftigt i Kustösterbotten

Uppdaterad 08.11.2021 00:50.
jägare bär på skjuten älgkalv
Bildtext Arkivbild. Målsättningen är en älgtäthet på 2,5 till 3 älgar per tusen hektar. Det här hotar sällskapsjakten på älg anser biologen och jägaren Mattias Kanckos i Esse.

I Esse i Pedersöre har man blåst av älgjakten. Älgtätheten är nere på målsatta 3,5 djur per 1000 hektar. Biologen och jägaren Mattias Kanckos säger att en så låg älgtäthet hotar sällskapsjakten. Och utan jakt blir landsbygden mindre attraktiv, säger Kanckos.

I Esse i Pedersöre avbröts älgjakten efter bara tre helger. Egentligen har man tagit paus, men Mattias Kanckos säger att det är mycket osäkert om man kommer att jaga mera älg i höst.

De två första helgerna fällde jaktlaget normala mängder älg, 18 respektive 11 djur. Den tredje helgen jagade jaktlaget enbart kalv.

– Det var då jag insåg hur illa läget är. Vi var 65 jägare och 20 hundar och totalt sköt vi två kalvar. Efter 50 timmar på älgpass har jag bara sett två älgkor, säger Kankos.

Enligt Lukes mellanrapport är älgstammen i älgförvaltningsområdet Pedersöre-Vasa tio procent mindre än efter avslutad jakt förra året.

– Min insikt är att sällskapsjakt på älg, sådan som vi vant oss vid i Kustösterbotten de senaste 50 åren, riskerar att försvinna. säger Kanckos.

Man i glasögon och keps med hörselskydd på huvudet ler mot kameran.
Bildtext Mattias Kankos befarar att älgjakten kommer att dö ut i sin nuvarande form om älgstammen inte får växa.

Halverad älgstam under 2000-talet

Stefan Pellas som är jaktchef i Kustösterbotten säger att årets älgjakt hittills gått som planerat. Målsättningen har varit att minska älgpopulationen och det märker jägarna nu.

– Man ser inte lika många älgar i skogen som under tidigare år, men det har också varit vår strävan. Det här är ett resultat av att vi skjutit ner älgstammen, säger Pellas.

Specialplanerare Mikael Wikström på Finlands viltcentral säger älgpopulationen närmar sig målsättningarna i alla de 59 älgförvaltningsområdena i landet.

Det här är resultatet av ett långsiktigt arbete.

– Vi har nästan halverat älgstammen under 2000-talet. Så här få älgar har vi inte haft i mannaminne, säger Wikström.

Det är de 15 regionala viltråden som tar beslut om målsättningarna, efter att man hört intressegrupperna, så som jordbrukare, skogsägare och jägarna. Det är många viljor och intressen bakom beslutet.

Det som i regel långt styr politiken är statistiken över älgskador på skogar och odlingar och antalet älgkrockar. Wikström säger att det är lätt att mäta skadorna som älgarna ställer till med.

Men nyttan av vilt är inte lika lätt att väga eller mäta.

– Det handlar om rekreation, men också om köttet. Vi vet att det finns ett stort intresse för älgkött. De flesta skulle vela äta mera viltkött än de gör i dag, säger Wikström.

En medelålders man med keps och glasögon står framför havet. Han är iklädd en grön jacka och grå fleece-tröja med texten Finlands viltcentral skrivet på vänstra bröstet.
Bildtext Stefan Pellas tror inte att älgjakten kommer att dö ut, men en mindre älgpopulation betyder färre licenser.

Färre licenser och mindre kött i frysen

Med en så här liten älgstam befarar Kanckos att jaktföreningar med mindre jaktmarker endast kommer att få en eller ett fåtal licenser per år i framtiden De större föreningarna som vant sig med 30 till 40 licenser per år kan få nöja sig med tio.

När Kanckos gick med i älgjaktlaget i Esse pågick jakten i två och en halv månader och jaktlaget fick fälla mellan 50 och 100 älgar.

– Det är för mycket, men om vi går ner till den lägre målsättningen, 3 älgar per tusen hektar mark, skulle det innebära mellan tio och femton licenser per år. Det innebär att jakten skulle vara över på en helg, säger Kanckos.

Mikael Wikström säger att älgstammen på sina håll börjar bli ganska gles och att han därför har förståelse för jägarna.

– Det är klart att om vi har en mindre älgstam så innebär det färre licenser och samtidigt mindre rekreation och kött i frysen, säger Wiksttöm.

En gles älgstam leder också till ett annat fenomen, att det ouppstår luckor i populationen på vissa områden. Där finns det inga älgar alls. Det här beror på att älgarna väljer mera gynnsamma områden där det finns mera föda eller helt enkelt för att de får vara ifred där.

– Om jaktlaget har sina marker på ett sådant område, då blir det inte mycket till älgjakt, säger Wikström.

närbild på grönt gräs som växer på åkern.
Bildtext Älgjakten är socioekonomiskt viktig för landsbygden och även avgörande för var familjen Kanckos valde att bosätta sig.

Älgjakten är viktig för landsbygden

Mattias Kanckos säger att ett framtidsscenario med en glesnande älgpopulation medför stora socioekonomiska effekter för landsbygden.

– Intresset för älgjakt kommer att minska betydligt. Att delta i betyder en engångsinvestering på minst 3000 euro. Om älgjakten innebär att sitta i skogen en hel höst utan att knappt se en älg så kommer ingen att vilja delta.

Kanckos säger att älgjaktens utarmande kan komma att bli ytterligare en orsak till att landsbygden blir mindre attraktiv som boplats. För hans egen familj var möjligheten till jakt och fiske ett avgörande argument när de slog ner bopålarna just i Esse.

Kanckos säger att älgjakten också har många hälsosamma bieffekter. Jägarna tvingas ut i höstrusket istället för att stanna hemma i soffan och se på teve.

Dessutom är älgjakten av stor social betydelse, den engagerar hela byarna säger Kanckos.

– Jag skulle önska att man beaktar de här aspekterna när man tar ställning till älgstammens storlek, säger Kanckos.

Älgarna är en politisk fråga

Mattias Kanckos säger att älgjakten säkert kommer att fortleva, men inte sådan som den är i dag. Istället för jaktlag och en älgjakt som engagerar hela byarna kan det bli fråga om enstaka professionella jägare som jagar älg med hund.

– De stora jaktlagen som i Esse där vi är 70 personer involverade, det får man nog glömma. Det blir svårt att motivera jägare om man inte ens ser älgar när man är ute på jakt, säger Kanckos.

Stefan Pellas är inte orolig för att älgjakten ska dö ut i Kustösterbotten. Även på områden med en lägre älgtäthet jagar man älg i dagens läge, även om licenserna är färre.

– Man jagar utifrån den älgstam som finns i området och avskjutningen sker enligt den målsättning man slagit fast, säger Pellas.

Pellas säger att älgjakt är en jakt bland andra och att intresset är stort.

– Jag tror nog att det också i fortsättningen kommer att finnas tillräckligt många jägare i Österbotten, säger Pellas.

Om jägarna vill påverka beslutet om älgtäthet gäller det att påverka politiskt säger Mikael Wikström. Genom exempelvis Jägarförbundet kan jägarna vara med och påverka hur mycket älg vi ska ha i våra skogar.

- Det gäller att aktivt föra fram sina synpunkter i samband med att viltråden tar beslut om älgtätheten, säger Wikström.