Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Finnsementtis muddringar i cementhamnen står stilla i väntan på svar – miljömyndigheterna förbryllade över varifrån oljeutsläppen härstammar

Från 2021
Uppdaterad 08.11.2021 10:29.
Olja i vattnet utanför Cementhamnen i Pargas
Bildtext Bränslet som används vid fabriken står oskyddat intill kajen och miljömyndigheterna misstänker nu att det kan ha förorsakat nedsmutsningen. På flygbilden syns det klara färgskillnader på vattenytan.
Bild: Arash Matin / Yle

Muddringarna vid cementhamnen i Pargas fick för en dryg vecka sedan ett abrupt slut då Närings-, trafik- och miljöcentralen stoppade arbetet. Vattenproverna visade överraskande att det fanns betydliga mängder olja i vattnet. Nu utvidgar NTM-centralen provtagningarna efter att de sett Yle Åbolands flygbilder från området.

– Visst var det en stor överraskning att provsvaren visade att det finns olja i vattnet, säger Harri Helminen, specialsakkunnig vid NTM-centralen. Vi övervakar miljölovet och vattenproverna som gjordes för ett par veckor sedan var helt rutinmässiga.

Oljemängderna som påträffades i vattenproverna var mångfaldigt högre än gränsvärdena och enligt Helminen fanns det inget annat att göra än att stoppa arbetet vid cementhamnen.

Ön Högen i Pargas
Bildtext Muddermassorna ska deponeras i närheten av ön Högen i Kyrkfjärden.
Bild: Yle / Niclas Lundqvist

– Finnsementti samarbetar nu med oss och vi har gått igenom vilka sorters prover som nu måste tas i snabb ordning, säger Helminen. Det ska nu tas flera vatten- och sedimentprover från muddringsområdet för att kartlägga hur stort det nedsmutsade området är.

Enligt NTM-centralen har oljan frigjorts från bottensedimentet, men hur den har hamnat där är ännu oklart.

– Min teori är att oljan som vi nu har hittat härstammar från det petrokoks som används av fabriken i Pargas, säger Helminen. På de flygbilder jag har sett från området står petrokoksen helt oskyddad intill hamnen och dagvattnet rinner rakt ut i havet.

NTM-centralen ville inte godkänna miljölovet

Då Finnsementti ansökte om miljölov för muddringsarbetet i cementhamnen 2016 protesterade NTM-centralen i Egentliga Finland mot planerna. Orsaken var att muddringsmassorna skulle deponeras ute på Kyrkfjärden, i en svacka mellan öarna Högen och Långholmen.

Enligt NTM-centralen fanns det en stor risk att svackan inte var tillräckligt djup för de drygt 46 000 kubikmeter jordmassor som företaget ville dumpa i havet. Enligt centralens argument var området hårt trafikerat och det fanns en risk att muddermassorna inte skulle hållas på det utvalda området.

Miljölovet godkändes av Regionförvaltningsverket i Södra Finland men NTM-centralen protesterade och överklagade beslutet. I december 2019 avgjorde Vasa förvaltningsdomstol tvisten till Finnsementtis fördel och miljölovet beviljades.

Pargas stad såg inga hinder med muddringen

Då Finnsementti anhöll om miljölov för att inleda muddringsarbetet såg Pargas stad inga hinder för att arbetet skulle få genomföras. Orsaken till muddringen hör ihop med det faktum att cementhamnens kajområde är i dåligt skick.

Så sent som 2016 rämnade en del av kajen och en stor del av kajerna har byggts i början på 1900-talet. För att förbättra och bygga ut kajområdet krävdes det muddringar i området. För att arbetet inte skulle bli för dyrt och omfattande ansåg man att muddermassorna kan dumpas ute till havs.

Carl-Sture Österman.
Bildtext Miljövårdschef Carl-Sture Österman är överraskad över den olja som man nu upptäckt i vattenproverna.
Bild: Yle/Jasmin Nedergård

– Nog är det överraskande att man nu har hittat olja i vattenproverna eftersom olja är lättare än vatten. Det borde därför egentligen inte vara möjligt att hitta olja i bottensedimentet, säger Pargas stads miljövårdschef Carl-Sture Österman. I samband med att företaget ansökte om miljölov gjordes det omfattande utredningar och inget överraskande dök upp i de utredningarna.

Enligt Österman fanns det på basis av den information staden hade 2018 inget som tydde på att miljölovet inte kunde godkännas. NTM-centralens protester hade att göra med det område där muddringsmassorna skulle deponeras.

I miljölovet betonades den ekonomiska biten i att muddringsmassorna deponeras ute till havs. Det handlar om ofantliga mängder muddringsmassa som ska forslas bort och att deponera muddringsmassan uppe på land ansågs inte vara ett alternativ.

– Att man nu hittar något som liknar olja och som högst sannolikt är olja är helt ny information och en stor överraskning, säger Österman. Nu måste man avgöra på nytt hur man går vidare och ifall de massor som redan har deponerats i Kyrkfjärden måste tas upp och behandlas uppe på land.

Finnsementti samarbetar med miljömyndigheterna

I ett pressmeddelande skriver Finnsementti att de samarbetar med miljömyndigheterna och hoppas på att kunna kartlägga varifrån föroreningarna härstammar.

Enligt företagets miljöchef Ulla Leveelahti har alla resultat från de vatten- och sedimentprover som hittills har tagits legat under miljölovets gränsvärden.

– Alla muddringsmassor vi har tagit upp har enligt de sedimentprov som gjorts varit rena och godkända för att deponeras ute till havs, säger Leveelahti. Den olja som nu har påträffats har hittats intill kajerna på ett begränsat område. Vi ser allvarligt på upptäckterna och har hittills tagit mer noggranna prover än miljölovet kräver.

Finnsementtis kalkfabrik vid stranden
Bildtext Finnsementti är livsviktig för det finländska näringslivet eftersom en stor del av all cement i Finland tillverkas här.
Bild: Yle/Linus Hoffman

Helminen säger till Yle Åboland att Finnsementti har anlitat konsulter som varit i kontakt med miljömyndigheterna.

– Vi har tillsammans gjort upp provtagningsplaner för att få klarhet i varifrån oljan härstammar och hur stort område som kan vara nedsmutsat, säger Helminen. Det har gjorts vattenprover på olika djup samt tagits sedimentprov från muddringsområdet.

Det som förbryllar Helminen är att innan muddringsarbetet inleddes gjordes det också utförliga provtagningar på muddringsområdet i cementhamnen men då upptäcktes ingenting.

– Provsvaren från de nya vattenproverna borde bli klara under början av veckan och svaren från sedimentproven borde vi ha senast på fredag, säger Helminen. Då hoppas jag att vi kan ha mer svar på varifrån oljan kommit och vilka mängder vi talar om.

Båtägare har lagt märke till svart sörja under båtarna

Gullkrona kryssarklubb ligger intill cementhamnen och där har man i höst lagt märke till oljeliknande material som guppar på ytan.

– Den här oljeliknande massan flyter längs med havslinjen och samlar sig i hamnen och kring våra båtar, säger hamnkapten Eric Chanfreau vid Gullkrona kryssarklubb. Sörjan som dykt upp i höst har också varit svår att tvätta bort från bottnen.

Chanfreau säger till Yle Åboland att han inte vill spekulera varifrån materialet kommer men cementhamnen och fabriken har ju alltid varit granne med kryssarklubben.

– Ibland har vi också upptäckt ett tunt lager av koldamm som flyger runt och som antagligen härstammar från fabriken, säger Chanfreau.

Tidningen Turun Sanomat har också talat med flera personer som är irriterade över den svarta sörja som drivit i land på olika håll i Kyrkfjärden. Också båtägare som har haft problem frågar sig varifrån oljesörjan härstammar.

Miljölovet kanske måste omförhandlas

Miljömyndigheterna i Egentliga Finland vill inte föregå provsvaren men ifall det visar sig att det finns olja i vattnet krävs det stora åtgärder.

– Min gissning är att den svarta sörjan som båtägarna har på sina båtar härstammar från den petrokoks som används av Finnsementti i sin produktion, säger Helminen. Jag vill inte föregå provsvaren men det känns överraskande att berget av kol och petrokoks kan stå oskyddat i hamnen.

Olja i vattnet utanför Cementhamnen i Pargas
Bildtext På flygbilder från muddringsområdet kan man se ett svart oljeliknande material som flyter på havsytan.
Bild: Arash Matin / Yle

Helminen anser att det kan finnas skäl att omförhandla miljölovet eftersom dagvattnet som det nu ser ut rinner rakt ut i cementhamnen.

– Nuförtiden betonas dagvattenproblematiken mycket mer då miljöloven granskas och förnyas och här finns det nog skäl att utreda situationen, säger Helminen.

NTM-centralen utvidgar provtagningarna

Efter att experter vid NTM-centralen sett flygbilderna från området som Yle Åboland tog i fredags har de tagit beslut om att utvidga provtagningarna.

– Det svarta oljeliknande materialet som vi ser att flyter på vattenytan kommer nog från petroleumkoksen, säger Helminen. Det är ingen fråga längre om saken och flygbilderna är mycket beskrivande.

Helminen har därför beställt utvidgade provtagningar och de vattenprover som tas ska också analyseras vid Finlands miljöcentral eftersom deras laboratorier är specialiserade på den här sortens problematik.

– Oljeanalytiken kan vara knepig då det gäller petroleumkoks och då är det viktigt att vi kan använda landets bästa expertis då vi analyserar vattenproverna, säger Helminen. Sedimentprovtagningarna inleds också imorgon, tisdag.

Artikeln uppdaterad 8.11.2021 klockan 10.08 med information om att NTM-centralen utvidgar provtagningarna efter att ha sett Yle Åbolands flygbilder från området.

Diskussion om artikeln