Ekon av oroligheterna då grälet om Nordirland väntas blossa upp igen – två bussar har kapats och bränts på en vecka i självstyret

Samtidigt som Storbritanniens och EU:s gräl om hur den irländska gränsfrågan ska lösas hårdnar, ökar oron för en återgång till politiska våldsamheter i Nordirland. Två bussar har kapats och bränts i självstyret på en vecka, i incidenter som påminner om oroligheterna mellan 1969 och 1998.

Fyra maskerade och beväpnade män rapporteras ha stigit på en buss i Newtonabbey i County Antrim sent på söndag kväll.

Passagerare och chaufför beordrades att stiga av varpå männen tände eld på bussen.

Ingen skadades under incidenten. Men det är redan den andra bussen som kapas och bränns på en vecka i Nordirland.

Kapningarna påminner om de så kallade oroligheterna, tiden mellan 1969 och 1998, då politiskt våld mellan unionister som vill förbli en del av Storbritannien, och republikaner som vill ansluta området till Irland, krävde nästan 2 000 liv.

Oroligheterna upphörde efter fredsavtalet 1998, det så kallade Långfredagsavtalet.

Efter brexit har ändå fredsavtalet blivit föremål för debatt igen och parallellt med att grälet mellan Storbritannien och EU har hårdnat har spänningarna i Nordirland också ökat.

Bensinbomber antände bilar i Nordirland – protester mot brexitbestämmelser

Poliser har kommit till skada och bilar har bränts.

På söndag kväll skadades också en man då skott avfyrades in i hans hus i County Antrim, i ett dåd som polisen misstänker är politiskt motiverat.

Alla tre dåden, skjutningen och busskapningarna, har ägt rum i unionistområden.

Irländska gränsen eldfängd fråga

Enligt fredsavtalet från 1998 ska gränsen mellan Irland och Nordirland vara öppen.

Då Storbritannien lämnade EU och dess tullunion och den gemensamma marknaden uppstod ändå ett problem, då det skulle ha förutsatt att tullkontroller och en hård gräns införs vid den irländska gränsen.

Problemet löstes genom det så kallade protokollet som lät Nordirland stanna i tullunionen, men införde en gräns mellan självstyret och övriga Storbritannien.

Det har ändå väckt ilska hos unionisterna, som menar att det underminerar Nordirlands ställning som en likvärdig del av Storbritannien.

Samtidigt har republikanernas önskan om att ansluta området till Irland igen vaknat, och fått mer stöd bland befolkningen i olika mätningar.

Nordirland: Terrorgrupperna finns kvar

Grupper som lagt ner vapen är fortfarande politiskt aktiva.

Ska Nordirland återförenas med resten av Irland? Sinn Féin: "Tack vare brexit är det nu tid att diskutera folkomröstning"

Irlands regering: Nej, tiden är inte mogen ännu på länge.

Experter har redan en tid varnat för att det här leder till ökade spänningar och framförallt tidigare militanta unionistgrupper har öppet hotat att ta till vapen igen om Nordirland börjar röra sig närmare republiken Irland.

Om gränsen däremot skulle stängas befaras i sin tur den republikanska sidan kunna ta till våld, och leda till att våldsspiralen mellan de två sidorna igen tar fart.

Protokollen ifrågasätts

Grälet om Nordirlandsfrågan hotar nu också att kullkasta hela utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU, vilket skulle få konsekvenser också för läget i Nordirland.

Det förekommer uppgifter om att Storbritanniens regering under Boris Johnson tänker dra sig ur överenskommelsen om Nordirland efter FN:s klimatmöte i Glasgow.

Storbritannien har hotat att dra sig ur protokollet, då man inte är nöjd med hur det har påverkat handeln mellan Nordirland och resten av nationen.

EU föreslog i oktober en lösning som skulle ha minskat på mängden kontroller och byråkrati i handeln, men Storbritannien krävde ännu större eftergifter.

EU erbjuder lättnader i handelsreglerna för Nordirland: Upp till 80 procent av gränskontrollerna kan avskaffas

Storbritannien väntas kräva ännu mer eftergifter.

Storbritannien har upprepat hoten om att dra sig ur protokollet. Det i sin tur kunde betyda att hela utträdesavtalet skulle falla, varnar Irlands utrikesminister Simon Coveney.

– Det ena är beroende av det andra, så om det ena sätts åt sidan finns en verklig fara för att det andra också sätts åt sidan av EU.

– Om Storbritannien alltså drar sig ur protokollet skulle det vara att avsiktligt påtvinga ett sammanbrott i relationerna och förhandlingarna mellan de två parterna, sade Coveney.

Källor: BBC, RTÉ, Reuters, AP