Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hälften av finländarna når hälsovården på 20 minuter med kollektivtrafik – men ökad centralisering innebär också ökad geografisk ojämlikhet

Från 2021
En hälsovårdare sitter med en patient i sitt rum. Hon håller patientens hand, det verkar som om hon undersöker något.
Bildtext I Nyland når invånarna primärvården snabbt med kollektivtrafik, men läget är sämre i bland annat skärgården och Lappland.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Ungefär hälften av alla finländare når sina primärvårdstjänster på 20 minuter med kollektivtrafik, visar ny forskning vid Uleåborgs universitet. Forskare varnar ändå för att koncentrera hälsovården till större enheter allt för mycket, eftersom det kan öka ojämlikheten för de som bor i glesbygder.

Nästan tre fjärdedelar av finländarna når primärvårdstjänsterna på en halvtimme med kollektivtrafik. Till primärvården räknas hälsovårdscentraler, mödra- och barnrådgivning, tandvård och apotek.

I forskningen utredde man för första gången hur geografiskt nåbara primärvårdens tjänster är i hela landet.

Det finns ändå stora regionala skillnader mellan tätorter och glesbygd, visar forskningen som gjordes vid Uleåborgs universitet.

Som väntat är det lättast att nå hälsovårdstjänsterna med kollektivtrafik i Nyland och övriga landskap med stor befolkning i södra Finland.

Nåbarheten var i sin tur sämst i Lappland, Kajanaland, Södra Savolax och Södra Karelen. Också i skärgårdsområdena var avstånden långa.

Verinäytettä otetaan ranteesta.
Bildtext Till primärvården hör bland annat hälsovårdscentraler, barnrådgivning och tandvård.
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Att centralisera i all oändlighet går inte, säger forskarna

Forskare bakom studien säger till Yle att just glesbygdsproblematiken sätter en gräns för hur mycket det är klokt att centralisera hälsovårdstjänsterna.

Forskarna anser att åtminstone att primärvården ska vara tillgänglig också i glesbygden, medan specialsjukvården gott kan centraliseras till universitets- och centralsjukhus.

Ålder är en faktor när det kommer till hälsovård och tillgänglighet, men överlag såg situationen rätt bra ut för de äldre.

"Den äldre befolkningen är typiska användare av hälsovårdstjänster. Situationen är rätt bra för dem eftersom de ofta bor i stads- och kommuncentra, nära servicen", säger forskaren Harri Antikainen.

Ett alternativ är också att utvidga de elektroniska hälsovårdstjänsterna, men de ersätter inte möten ansikte mot ansikte och kan vara svåra för den äldre befolkningen att använda, konstaterar forskarna.

Källor: Pressmeddelande, Yle Uutiset