Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Gröna åkrar året runt en allt vanligare syn i Österbotten: "Lägger lock på till vintern"

En man med keps på huvudet står på en stubbåker med fånggröda i.
Bildtext En stor del av Jussi Murto-Koivistos åkrar i Pjelax är gröna året runt.

Det finns stor potential i att minska på jordbrukets utsläpp genom att fokusera på markanvändningen. Därför har allt fler bönder börjat odla höstgrödor och fånggrödor.

På Jussi Murto-Koivistos gård i Pjelax i Närpes är över 80 procent av åkrarna gröna året runt. Han odlar både fång- och höstgrödor.

– Höstgrödorna tar upp näringsämnen så länge som det är på plus. När solen börjar lysa på våren så täcker grödorna jordskorpan och håller fukt bättre och bromsar mineraliseringen lite.

Murto-Koivisto har ekologiska mjölkkor och till dessa djur odlar han vall, spannmål, bondböna, ärter och ryps.

– Vi började med djur 2006, så efter det har en stor del av arealen varit vall och på senare år har vi försökt implementera höstsäd.

Kornstubb och fånggrödor i närbild.
Bildtext Stubben av kornet har lämnats kvar efter skörd och de gröna fånggrödorna börjar titta fram.

På en ekologisk gård måste man också i något skede ta itu med rotogräs. Murto-Koivisto vill inte efter ogräsbekämpningen lämna åkrarna svarta utan han vill ha ett växttäcke som tar upp näringsämnen.

– När man börjar bruka åkern och bekämpar rotogräs så accelererar mineraliseringen så då är det viktigt att få något grönt som tar upp näringsämnena och lägger lock på till vintern.

Höstgrödor klarar torkan bättre

Höstsådda grödor är dock inget nytt inom jordbruket. Råg och höstvete har odlats sedan urminnes tider. Men i och med klimatförändringen har allt fler jordbrukare börjat fundera på att hålla sina åkrar gröna året runt.

Enligt Fredrik Grannas som är ombudsman på Österbottens svenska producentförbund har det blivit vanligare med höstsådd och fånggrödor, inte bara inom djurproduktion utan också då det gäller växtodlingsgårdar.

– Vintergrönt har nog ökat och det ser man ju när man kör längs vägarna att det är mycket mer som är oplöjt än tidigare.

Kommer höstbruket att försvinna från Österbotten?

– Höstbruket har sin plats och det kommer nog att finnas kvar på vissa skiften. Vissa åkrar behöver plöjas på hösten, medan andra klarar sig bra på våren.

man ler mot kameran ute på gård
Bildtext Allt fler österbottniska åkrar är vintergröna konstaterar Fredrik Grannas.

Men det finns flera fördelar med höstsådd. Grödorna kan börja växa redan i mars-april och tål bättre sommarens torra perioder.

– Man kan inte som bonde skylla på att vädret inte samarbetar utan man måste hitta en strategi för hur man ska börja odla för att kunna hantera klimatförändringen, säger Murto-Koivisto.

– Höstgrödorna har visat sig klara torkan och värmen mycket bättre. De har tagit upp största delen av vattnet de behöver när torkan slår på på sommaren.

Men det finns också nackdelar. Största risken med höstgrödorna är att de inte övervintrar.

– Problemet med en höstgröda som inte övervintrar är att man då har områden som är bara och då behöver du göra något med dem. Ska man försöka så om dem eller ska man bara så på fläckarna och komplettera?

Branschen jobbar hårt för att minska på jordbrukets utsläpp

Centralförbunden för jordbruksproducenterna, MTK och SLC, har presenterat en klimatvägkarta som kunde minska på jordbrukets utsläpp med minst 29 procent fram till 2030.

För att uppnå detta krävs åtgärder till exempel inom markanvändningssektorn. Bland annat just genom att arbeta med växtföljd och att odla fånggrödor.

Men Murto-Koivisto kritiserar det nuvarande miljöstödsystemet.

– Enligt dagens stödsystem så får fånggrödorna inte skördas året efteråt utan de måste förnyas eller brukas ner. Det finns orsaker varför man har kommit till den lösningen, men ur naturens synvinkel är det synd att man inte kan ha fånggröda första året och bala hö åt sina hästar följande år.

En man med keps på huvudet står på en åker.
Bildtext Enligt Jussi Murto-Koivisto är inte stödprogrammet optimalt för djurproducenter för tillfället.

Vallar förnyas alltså vanligtvis genom insådd i spannmål året innan. Insådden fungerar som en naturlig fånggröda som är vintergrönt. Söker odlaren om stödet i nu gällande miljöersättning är det inte tillåtet att skörda fånggrödan följande år.

En odlare som ska anlägga en vall genom insådd i spannmål ska alltså inte söka om ersättning för fånggrödan just på det skiftet.

Men ett nytt stödprogram är på väg 2023 där denna aspekt tagits i beaktande.

– Då minskar vi mineraliseringen radikalt för vi brukar åkern bara en gång och skördar tre år, konstaterar Murto-Koivisto.

Även om Murto-Koivisto funderar mycket på miljöfrågor så påpekar han att man inte kommer ifrån det att jordbruket har både närings- och kolutsläpp.

– Vi kan få de här åkrarna att bli kolneutrala i bästa fall, men så länge vi är ålagda med uppgiften att föda befolkningen så kan vi inte både göra det och rädda världen. Men vi kan göra så gott vi kan.