Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Att planera Skaftkärr lärde Borgå stad ett helt nytt miljötänkande – stadsdelen byggs så energieffektiv som möjligt

En buss kör förbi tre radhus.
Bildtext Bostadsområdet Majberget, som är del av stadsdelen Skaftkärr, är planerad så det ska vara lätt att röra sig med buss och cykel. På den här gatan får inte personbilar ens köra.

Projektet med den energieffektiva stadsdelen Skaftkärr fick stadsplaneringen i Borgå att helt ändra tankesätt och arbetsprocesser. Nu ska miljötänket vara med ända från början, oavsett vad man bygger.

Planeringen av stadsdelen Skaftkärr började som ett pilotprojekt för över tio år sedan. Än är det inte klart, men området är på god väg enligt Borgås biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

– Vi har stora delar av Skaftkärrsområdet detaljplanerat och utbyggt. Det finns nya invånare som har bosatt sig på området, så det går riktigt bra framåt, säger von Schoultz.

Stadsdelen Skaftkärr består av flera bostadsområden.

Majberget är den delen av Skaftkärr som först fick sin detaljplan godkänd och som först började byggas. Det har ju kommit riktigt långt, där finns endast några tomter obyggda, säger von Schoultz.

Näst i tur är Vårdalen.

– Den byggs ut som bäst.

Ett tredje bostadsområde i Skaftkärr är Äppelgården.

Målet är att stadsdelen Skaftkärr ska få 6 000 nya invånare. Hittills har sammanlagt 987 personer flyttat in i Majberget, Vårdalen och Äppelgården.

Flera småhus och ett radhus invid en asfalterad väg. Ett av småhusen har byggnadsställningar kring sig.
Bildtext I Majberget finns både småhus, radhus och våningshus. Största delen av byggnaderna är i trä. Mycket är färdigt men här och där är byggarbeten på gång.

Enligt von Schoultz har tomterna i Skaftkärr gått bra åt.

– I princip har alla tomter som vi kunnat ha till försäljning gått åt. Det finns inte så hemskt många tomter på lager men i och med att Skaftkärr är stort så kommer det nya delar som får sina planer och infrastruktur färdiga. Då kan man igen utvidga området och sälja nya tomter, säger von Schoultz.

Hur länge det tar innan alla tomter är sålda eller hyrda och byggda är svårt att säga, eftersom det beror på marknadsläget och konjunkturen. von Schoultz tror det kan ta fem år innan Majberget är klart och över 10 år för hela Skaftkärr.

Bra planering a och o

Tanken med Skaftkärr är att hela stadsdelen ska planeras och byggas så att husen, boendemiljön, trafiksystemen och servicen är så energieffektiva som möjligt.

– 2008 när vi började göra planstommen för Skaftkärr så visste man inte i vilken utsträckning det går att påverka utsläppen och koldioxidavtrycket genom stadsplanering. Det var det som vi undersökte i Skaftkärrsprojektet, förklarar von Schoultz.

En stor byggnad i grått och träfärg. Bakom till vänster syns en vit stor byggnad.
Bildtext Majbergets äldreboende finns i det gråa huset. Det vita huset i bakgrunden är Majbergets daghem.

Under resans gång har det blivit klart att man kan påverka koldioxidavtrycket genom bra planering.

– Det kan man göra till exempel genom att beakta mikroklimatet, hur husen svängs så att man får så stor nytta av solenergi. Det möjliggör olika nya energilösningar som baserar sig på vår gröna fjärrvärme och andra lösningar i form av solpaneler och solfångare, säger von Schoultz.

Han påpekar att det finns många delmoment som gör att det kan bli energieffektivt.

– En stor del är också trafikklösningarna. Där har vi ju i Skaftkärr utgått ifrån att vi vill göra det så lätt och lockande som möjligt att gå, cykla eller använda kollektivtrafik, säger von Schoultz.

En asfalterad väg löper förbi några radhus. På asfalten och på en skylt har man märkt ut att bilar och motorfordon är förbjudna, bara bussar, fotgängare och cyklister får röra sig på gatan.
Bildtext Solbackavägen som löper genom Majberget är inte tillåten för personbilar. Ändå kör en och annan bil förbi på den emellanåt.

I Majberget har man gjort det genom att dedikera den rakaste och attraktivaste vägdragningen helt för cyklister, fotgängare och kollektivtrafik. Det här har tidigare väckt en del kritik.

Att bygga eller inte bygga laddningsstationer för elbilar på sina gårdar är något som husbyggarna i Skaftkärr själva bestämmer.

Fredrick von Schoultz berättar att det går att ladda elbilar i centrum, och att staden förhandlar med olika kommersiella aktörer som är intresserade av att bygga fler allmänna laddningsstationer.

– Det är en infrastruktur som definitivt är på väg och som kommer att byggas ut. Efter hand som efterfrågan ökar och elbilarna blir flera kommer det fler laddningsmöjligheter, säger von Schoultz.

Fick staden att börja jobba på nytt sätt

Att bo miljövänligt och energieffektivt behöver inte betyda att det blir dyrt.

– Tvärtom skulle jag vilja påstå att om du redan i planeringsskedet planerar ditt hus så att det är energieffektivt och inte innehåller mer kvadratmetrar än man behöver så blir det i långa loppet billigare att bo där, i och med att du får ner energiutgifterna för uppvärmningen av huset. Det är en utgiftspost som rullar hela husets livstid, påpekar von Schoultz.

Flera småhus vid en gata.
Bildtext Majbergets alla småhustomter är upptagna. Höghustomter och parhustomter finns ännu att köpa eller hyra av staden.

Stadens tomtpriser ligger på samma nivå i Skaftkärr som på annat håll.

– Det vi ser är en utveckling där man gärna bygger mindre hus än för 10–15 år sedan, och gärna i ett plan. Det finns en bra efterfrågan för mindre tomter för mindre hus, säger von Schoultz.

Har staden lyckats med att göra Skaftkärr till en energieffektiv stadsdel så här långt?

– Jo, vi är definitivt på väg åt rätt håll. Den största grejen med hela Skaftkärrsprojektet är att vi i stadsplaneringen har totalt ändrat vårt tankesätt och våra processer. Oberoende vilket område som planeras så har vi de här utsläppsfrågorna och energieffektiviteten i åtanke redan från början. Det är viktigt att vi har ett helhetsgrepp och i allt som görs beaktar klimatfrågorna.

Två  grå höghus.
Bildtext Några av de nya höghusen i Majberget.

Han lyfter upp Västra åstranden som ett annat exempel på energieffektivt byggande. Där kommer det att byggas ett helt träkvarter och även höghus i trä.

– Vi vet ju att trä som material är en koldioxidfälla, det lagrar koldioxid. När området dessutom är tätt planerat och ligger centralt, så man kan ta sig till service gående eller cyklande. Det är energieffektivt, det, säger von Schoultz.

Borgås expert på hållbar utveckling Sanna Päivärinta tycker stadsplaneringen i Borgå är bra på att beakta miljöfrågor.

– Jag tycker Borgå är en föregångare inom det här området, säger hon.

Liksom von Schoultz lyfter Päivärinta upp erfarenheterna från Skaftkärr och att man lär sig hela tiden.

– Det är inte bara att göra och arbeta varje dag, utan också viktigt att titta bakåt, säger Päivärinta.

Bostadsområde för distansjobbare på gång

Dessutom måste man också fundera på vad som behövs i framtiden.

Till exempel har distansarbete blivit vanligare under coronatiden, och många kommer säkert vilja fortsätta jobba på distans. Distansjobb är bra med tanke på miljön eftersom arbetsresorna då uteblir. Trafiken är en stor utsläppsfaktor.

– Stadsplaneringen har ett projekt som handlar om hur stadsplaneringen kan hjälpa med distansarbete och vad det kräver, säger Päivärinta.

Det handlar om det nya bostadsområdet Edelfeltsstranden som byggs där yrkesskolan Inveon tidigare fanns i Haiko.

– Projektet har börjat men vi har ännu inte kommit fram till de slutgiltiga lösningarna. Det kan vara frågan om att bostäderna planeras på ett sätt som gör det lättare att distansarbeta, det kan vara ett gemensamt utrymme i husbolaget där man kan distansarbeta, eller det kan vara en sommarrestaurang som blir kontorslokal på vintern. Eller så är det något helt annat, funderar von Schoultz.

Flera höghus vid en väg. De har ännu stängsel runt sig och höghuset närmast kameran ser ut att vara under arbete.
Bildtext Höghusbygge på gång i Majberget.

Förutom att tänka på hur man kan bygga så energieffektivt och klimatsmart som möjligt gäller det också att fundera på hur klimatförändringen påverkar byggandet och boendet.

– Klimatförändringen händer redan. Hur kan vi beakta det i vår planering och i vårt byggande? Borgå gör redan mycket relaterat till det och det är viktigt, säger Päivärinta.

Det gäller till exempel att beakta de allt våtare och regniga vintrarna.

Diskussion om artikeln