Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rekordhögt antal långtidsarbetslösa: "Arbetslösheten har blivit strukturell"

Uppdaterad 09.11.2021 14:27.
TE-byråns skylt.
Bildtext Antalet personer som anmält sig som arbetssökande trots att de har en anställning har ökat.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Regeringen nuddar strecket på en sysselsättningsgrad på 75 procent under valperioden. Unga och personer över 55 år jobbar allt mer än tidigare.

Prognosen för sysselsättningen ser överraskande bra ut, meddelar man från Arbets- och näringsministeriet. Den snabba återhämtningen har till och med överraskat prognosmakarna.

Den nyaste prognosen från ministeriet visar att sysselsättningsgraden kommer att stiga till 73,8 procent i slutet av regeringsperioden. Det betyder att regeringen Marin nästan uppnår målet på en sysselsättningsgrad på 75-procent.

Men det finns också orsak till oro i prognosen. Bland annat är andelen långtidsarbetslösa av hela mängden arbetslösa den högsta någonsin. Ministeriets specialsakkunniga Erno Mähönen säger att arbetslösheten blivit strukturell.

– Mängden personer som varit arbetslösa mellan ett halvår till ett år har minskat, medan vi ser att personer som varit arbetslösa i över två år ökat, och kommer att öka ännu fram till nästa sommar.

Mähönen säger att det är förståeligt att när ekonomin igen lyfter, är det de som varit borta en kortare tid från arbetslivet som har lättare att få jobb.

Prognos 2021-2023
År202120222023
Sysselsättningsgrad72,2 %73,5 %73,8 %
Arbetslöshetsgrad7,7 %7 %6,7 %
Arbetskraftsandel67 %67,7 %68 %
Arbetslösa arbetssökande300 000252 000231 000
Långtidsarbetslösa107 00099 00080 000
Ungdomsarbetslösa35 00028 00024 000

Den totala registerarbetslösheten, alltså antalet arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna, kommer däremot att minska snabbt under de kommande åren. Inom två år kommer vi att ha nått samma nivå vi hade före coronapandemin.

Antalet permitterade ungdomar kommer att återgå till så kallade normala siffror redan 2022.

Regeringsprognos: Sysselsättningsmålen uppnås - Spela upp på Arenan

Flykt till Sverige oroar

Arbets- och näringsministeriets siffror visar att allt fler personer som är i ett anställningsförhållande nu anmält sig som arbetssökande. Den här trenden har varit speciellt synlig inom social- och hälsovården.

– Det finns fler arbetande arbetssökande än det finns jobb, det här är alarmsignaler vi måste ta på allvar, säger specialsakkunnig Minna Ylikännö.

Understatssekreterare Elina Pylkkänen säger att det är del av den brytningspunkt inom arbetsmarknaden som vi nu är mitt i. En bidragande orsak till förändringarna är coronapandemin.

– Inom restaurang- och turismbranschen försvann anställda i stora skaror under pandemin. Tydligen söker sig även dessa personer till nya branscher, säger Pylkkänen.

Vårt grannland Sverige kan också ses som ett hot för den inhemska arbetsmarknaden. Enligt uppgifter kommer man i norra Sverige ha uppemot 100 000 arbetsplatser inom de kommande tio åren. 

– Eftersom det finns stor efterfrågan i båda länderna skapas det naturligtvis konkurrens, speciellt i de norra delarna av Finland. Det måste vi ta på allvar, säger Mähönen.

Globalt sett är konkurrensen om expertis och spetskompetens redan igång. Marknaden har blivit hårdare och vi har redan en brist på experter i hemlandet.

Unga och äldre mer sysselsatta

Understatssekreterare Pylkkänen säger att de goda nyheterna är att sysselsättningsgraden stiger stadigt i alla regioner, det är endast från Vanda som det kommer oroande signaler. Den minskade turismen har gjort att en stor del flygplatspersonal blivit överflödig under pandemin.

– När resandet kommer igång kommer också situationen i Vanda att förbättras.

Nuori nainen kävelee kadulla.
Bildtext Arbetslösheten bland unga förväntas minska med 10 000 personer fram till 2023.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

En grupp det däremot ser ljust ut är unga under 25 år. Enligt prognosen kommer ungdomsarbetslösheten att minska i rask takt. En annan positiv nyhet är att mängden sysselsatta personer över 55 ökar.

– Det är glädjande att jämföra siffran med de andra nordiska länderna eftersom vi sackat efter i just den gruppen tidigare, säger Pylkkänen.

De bidragande orsakerna är bland annat förändringar i utbildningen som gör att den åldersgruppen är högre utbildad än tidigare; orken att jobba stiger vid icke-fysiskt inomhusarbete. Även den nordiska arbetskraftsmodellen har underlättat för åldersgruppen 55-64 att stanna kvar i arbetslivet.

Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar Finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.