Danska tv-serier populärare än någonsin – men nu har arbetarna fått nog: "Jag kommer inte kunna arbeta heltid igen"

I ett långt brev berättar danska filmarbetare om dåliga arbetsförhållanden, mobbning och utbrändhet inom branschen. Svenska Yle har pratat med en dansk producent om de utmaningar den danska filmbranschen står inför mitt i en guldålder.

Det finns en enorm efterfrågan på tv-serier i världen just nu. De stora streamingtjänsterna som HBO, Netflix och Amazon Prime pumpar ut innehåll i en hård takt åt en publik som aldrig verkar bli mätt.

Och efterfrågan på välproducerade serier från ett mörkt Skandinavien verkar gå hem. Nordic noir är en populär genre världen över och i Danmark går man i bräschen då det kommer till nordiska tv-serier. 

Netflix har kastat sig över landet och i höst släpptes exempelvis den kritikerrosade tv-serien Kastanjemannen på plattformen. HBO släppte sin första danska originalserie tidigare i år och Apple, Amazon och Disney är alla intresserade av att göra egna danska serier.

– Folk vill väldigt gärna se Nordic noir, och vi är relativt bra på att göra det, så det går fint, säger Morten Kjems Hytten Juhl, producent på SAM Productions som bland annat producerat Kastanjemannen.

Men det finns en baksida.

I ett öppet brev till danska producenter kräver hundratals filmarbetare och skådespelare att man gör något åt den stress, de trakasserier, de olyckor och den mobbning som sker på danska film- och serieinspelningar.

De lyfter upp att efterfrågan är så enorm att de inte hinner med. Den prisbelönta sminkören Bjørg Serup skriver i en kolumn för filmmagasinet Ekko om hur hon nu tar ett bittert farväl till den danska filmbranschen.

Tandkrämen måste komma ut ur tuben snabbare och det skapar en del problem,

― Morten Kjems Hytten Juhl

– Jag är sjukledig med en arbetsrelaterad skada på grund av stress och jag kommer inte att kunna räkna med att återgå till filmbranschen, eller till något annat heltidsjobb någonsin igen, skriver hon.

Orsaken till stressen ligger i tidspressen som skapas då streamingtjänsterna vill ha mer och mer från ett lands vars filmindustri redan tycks stå på knäna.

– Det handlar om att vi gör mer så tandkrämen måste komma ut ur tuben snabbare och det riskerar att skapa en del problem, det råder det ingen tvekan om,, säger producent Morten Kjems Hytten Juhl.

Ur ett produktionsperspektiv syns tidspressen i att det blir allt svårare att bemanna serierna och filmerna, vilket i sin tur leder till att bolagen är tvungna att ta risker.

– Vi tar fler chanser och anställer fler talanger, som inte har den erfarenheten som tidigare krävdes för ett liknande jobb. Ibland lyckas det, och då är det underbart för alla parter. Men ibland lyckas det inte, och det får konsekvenser för innehållet, för medarbetarna men det drabbar särskilt den personen som kan ha satts i en stol den inte borde ha satts i, säger Juhl.

Kan man säga nej till Netflix och HBO?

De personer som står bakom brevet menar att de stora streamingtjänsternas hunger för innehåll pressar den danska industrin för hårt.

I en artikel i The Guardian säger scenografen Emilie Nordentoft att behovet för innehåll är konstant och det skapar en situation där folk är pressade att leverera snabbare vilket i sin tur leder till mer bråk under filminspelningarna.

Morten Kjems Hytten Juhl säger att alla i produktionskedjan har ett ansvar att ta.

– Vi har flera streamingtjänster och broadcasters som är mycket hektiska i sina scheman. De ställer höga krav och vill ha serier som håller internationell nivå på en väldigt kort tid, säger han.

Han menar att den danska filmbranschen här måste kunna stå emot och hålla fast vid sina helgdagar och semestrar.

– Det är klart att det finns ett ansvar från produktionsbolagens håll att kunna förhandla om så goda tidsplaner som möjligt, eller i sista hand tacka nej och säga vi kan inte nu.

Men det måste ju vara jättesvårt att tacka nej till en Netflix eller en HBO som kommer med en beställning?

– Jag sitter själv inte med det beslutet, men ja, jag är säker på att det är svårt. Det vore naivt att säga något annat, säger Morten Kjems Hytten Juhl.

Men samtidigt som produktionsbolagen och streamingtjänsterna har ett ansvar, menar Juhl att den enskilda fotografen, personen som sköter ljuset, ljudet och sminkören också har ett ansvar att kunna säga nej, trots att det är svårt.

– I bakgrunden finns den gamla goda rädslan, om jag säger nej för ofta, kommer de då att sluta ringa? Och där är svaret nej vi kommer inte sluta ringa, det finns helt enkelt för mycket att göra, säger Juhl, och tillägger att det är viktigt att människor klarar av att ta hand om sig själva.

“Vi har ett momentum vi måste ta hand om”

Enligt Morten Kjems Hytten Juhl handlar arbetet inom dansk filmbransch nu om att hitta en balans.

I förhandlingar med de stora företagen måste de danska produktionsbolagen kunna stå på sig och förhandla fram bra villkor, för i slutändan blir serierna sämre om allt sker under tidspress och folk på inspelningarna mår dåligt.

– Då går tåget till en annan plats, då kanske det blir Östeuropa som blir intressant. Jag vet inte vilken sorts noir de kan bli kända för, men vi har ett momentum som vi måste ta hand om, säger Juhl.

Enligt honom förstår de stora streamingtjänsterna detta också. Exempelvis fick produktionen av serien Kastanjemannan mer tid än planerat av Netflix, eftersom man var överens om att serien behövde mer kärlek.

Branschen måste homogeniseras

Personerna bakom det öppna brevet säger att de är i kontakt med flera organisationer inom den danska filmindustrin för att förbättra miljön på arbetsplatserna.

– Nu handlar det om att ta tillfället i akt och skapa verklig förändring så att den inte bara stannar vid snacket, säger Emilie Nordentoft till filmmagasinet Ekko.

För Morten Kjems Hytten Juhl betydde det öppna brevet till landets producenter att han började ringa runt till personer han kände som skrivit under brevet. Han ville veta vad han kunde lära sig som producent för att inte begå samma misstag som de pekar ut i brevet.

– Vi har ett gemensamt problem, ett allvarligt strukturellt problem där det ibland går för fort och där vi inte har de människor vi behöver, säger han och fortsätter:

– Jag har också fått en indikation på att branschen inte är homogen. Att det händer mer på vissa ställen än på andra, och det är ett problem för oss alla.

Varje guldålder för med sig lycksökare som inte har den erfarenhet de etablerade bolagen har. 

– Jag tror att vi kan ta oss igenom de problem vi har om vi kan homogenisera oss och stå samman, säger Juhl.