Hållbarhetsexpert: Vi kommer inte undan en diskussion om mera vegetarisk mat i framtiden

Varför blir människor så provocerade av tanken på att äta mindre kött? Debatter kring vegetarisk mat återkommer regelbundet och känslorna går heta. 

När Helsingfors stad tog beslutet att inte servera kött vid seminarier och publika tillställningar fick man kritik på sociala medier. Annukka Vainio är biträdande professor i socialpsykologi vid Helsingfors universitets institut för hållbarhet och har forskat i beteendeförändring. Enligt henne var beslutet modigt och bra.

Hon säger att motståndet till en del kan bero på att köttätandet är normen i vårt samhälle, medan vegetarianerna är i minoritet och det kan kännas hotfullt i synnerhet för män. 

 – Det kopplas olika goda övertygelser till kött, som att det är näringsrikt vilket det ju är, och när kött angrips så väcker det känslor. Människor vill göra goda saker och nära sin familj på bästa sätt och när det kritiseras så angrips också deras goda intentioner, säger Vainio.

Måste riktiga män äta kött?

Hon har märkt att i vissa grupper kopplas kött ihop med manlighet och att äta växtbaserat upplevs gå mot den egna identiteten. Men det är en bra sak att det diskuteras och vi borde inte vara rädda för att folk är av olika åsikt än vi själva. 

Annukka Vainio jämför med kampanjerna mot rökning för några år sen och säger att vi kommer att behöva diskutera minskat köttätande ännu framöver.

– Vi skulle må bättre och känna oss mindre ensamma om vi lyssnade mera på varandra för att höra vad den andra faktiskt tänker, utan att försöka övertyga den andra om det vi själva tänker, säger Vainio.

Finländare är oroliga för klimatet, men många har inte förstått vilken stor betydelse deras konsumtionsvanor har på klimatet. Matkonsumtionen är så rutinerad att det trots goda föresatser ofta är vanor och stress som kommer i vägen.

Kvinnor äter mera vego

Forskningen har visat att det är kvinnor med högre utbildning i städer som äter mest vegetariskt, medan män på landsbygden vill ha kött. Men däremot spelar den socioekonomiska nivån ingen roll.

– Det kan bero på att kvinnor känner sig mera ansvariga för familjens matlagning och tänker mera på sin hälsa. Eftersom de inte har maskulinitetens börda känner de inte att de avstår från någonting, säger Vainio.

Vår konsumtion inverkar på jordbrukets utsläpp

Globalt kommer 60 procent av alla växthusgasutsläpp som matproduktionen ger upphov till från husdjursproduktion så med tanke på det så bör vi tänka på vår egen konsumtion, inte bara på jordbruksproduktionen, säger Hanna Tuomisto, biträdande professor vid Helsingfors universitet som forskat i hållbara matsystem.

I praktiken betyder det att genom att minska konsumtionen av kött, ägg och mjölk och genom att övergå till mera växtbaserade maträtter kan man åstadkomma mycket.

Inom jordbruket kan man åstadkomma en hel del genom att öka markens kolbindning och produktionen kan effektiviseras så att utsläppsminskningarna minskar, till exempel när det gäller gödsellagring. Genom att göra biogas av gödsel och växtrester kan man minska användningen av fossilt bränsle, vilket också minskar utsläppen.

Inte lätt att minska mjölkgårdars utsläpp

Enligt forskning kan man i bästa fall minska mjölkgårdars utsläpp med 20 procent genom kolbindning. Men det varierar stort eftersom åkrar i Finland är så unga att de ännu släpper ut mera koldioxid än de binder, de är alltså kolkällor. Det här gäller mineraljordar. Torvjordarna i Finland som utgör 10 procent släpper ut hälften av utsläppen.

– Torvåkrar där man bearbetar marken borde helt tas ur jordbruksproduktion, säger Tuomisto.

Enligt Tuomisto kan vi inte nå betydande utsläppsminskningar inom jordbrukssektorn utan att ändra vår diet.

Det finns många växtbaserade alternativ som kan ersätta kött och mjölk i butikernas utbud. Ett annat inhemskt och klimatsmart alternativ är insjöfisk. Det är till nytta för små sjöar om man fiskar upp småfisk. 

Hanna Tuomisto är medveten om att kött är ett känsligt ämne, men hon tycker att Helsingfors stads initiativ är en fin trendsättande gest. Att ändra de maträtter som serveras i daghem och på arbetsplatskantiner är ett bra sätt att introducera vegetarisk mat för konsumenter och få en ändring till stånd, menar hon.

Mänskligheten har aldrig ätit så mycket kött som idag

– Det är de unga som testar nya maträtter och sedan lär sina föräldrar att laga god mat på nytt sätt med baljväxter och grönsaker, säger Tuomisto.

Globalt kan man säga att vår planet inte håller för den nuvarande mängden nötboskap.

Världens biomassa fördelad på däggdjur är uppdelad i 35 procent människor, 65 procent husdjur och bara 4 procent vilda djur. Mänskligheten har aldrig ätit så här mycket kött som vi gör idag. 

Hälften av Finland åkerareal används till att odla foder för nötboskap. Av den totala arealen används 70 procent till foder och vall.

– Det kan bra hända att vi om ett tiotal år undrar hur det kunde komma sig att vi dödade djur för att äta dem, säger Tuomisto