Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Borgås budgetrumba: Stadsstyrelsen preciserade ordval, åtgärder, tidtabeller och summor för nästa års pengaflöde

Daghem i Borgå
Bildtext Stadsstyrelsen beviljade 2,5 miljoner euro för att utreda och avgöra Bjurböle daghems framtid.

Budgetmanglingen har kommit igång ordentligt i Borgå. Stadsstyrelsen godkände stadsdirektörens budgetförslag, men med 30 tillägg eller ändringar.

Stadsstyrelsens möte på måndagen drog ut till klockan 11 på kvällen då politikerna gick igenom budgetförslaget för 2022 och ekonomiplanen för åren 2022-2024. Bådadera klubbades igenom för vidare behandling i fullmäktige, men det först efter en grundlig genomgång och många ändringar.

– Det fanns olika uppfattningar och olika människor, men diskussionen var hela tiden ganska konstruktiv, säger Jorma Wiitakorpi (Saml) som är ordförande i Borgå stadsstyrelse.

Bland förändringarna finns både små och stora investeringar samt helt skriftliga tillägg.

Till exempel lade stadsstyrelsen till en punkt i stadens målsättningar, om att man ska utveckla parkeringen för pendlare och cyklister samt satsa på miljömässigt hållbara arbetsresor för stadens personal.

Wiitakorpi som är ny inom kommunalpolitiken påpekar att det här var hans första budgetdiskussion, så han kan inte jämföra med hur det varit tidigare år. Han blev lite överraskad av vissa tillägg i budgeten som gällde mindre summor, eftersom han tycker att stadens tjänsteinnehavare kunde ha bestämt sådana saker på egen hand.

Ett exempel han tar upp är tillägget om att staden ska ta i bruk spelplattformen Seppo som ett digitalt undervisningsverktyg i grundskolorna. Det kostar 4 700 euro, vilket styrelsen enhälligt godkände.

– När budgeten är ungefär 400 miljoner euro, är det vettigt att diskutera sådana ärenden? Jag tror det finns större ärenden som vi måste diskutera när det är fråga om budgeten, säger Wiitakorpi.

Moduler till Kantelehuset

Visst fanns det också större ärenden med på listan.

– Jag tror att modullösningen för Kantelehuset är en av de viktigaste sakerna, säger Wiitakorpi.

Vårberga skola och Kevätkummun koulu finns båda i det relativt nybyggda Kantelehuset, som redan börjar bli fullt. De närmaste åren beräknas elevantalet stiga för att sedan sjunka igen.

Lokalitetsledningen fick 400 000 euro av styrelsen för nästa år, för att skaffa baracker eller moduler som placeras invid Kantelehuset. Av summan går 240 000 till grundläggnings- och gårdsbyggnadskostnader och 160 000 euro till hyran för modulerna.

Flygbild över Borgå.
Bildtext I Kantelehuset finns två skolor, daghem, bibliotek, ungdomslokal och idrottssal. Elevantalet är högre än vad byggnaden klarar av.

I modulerna ska det bland annat finnas åtta klassrum, personallokaler och matsal. De ska vara klara att användas nästa höst. Modulerna beräknas öka på bildningssidans kostnader med 400 000 euro per år.

I stadsdirektörens ursprungliga förslag hette det att modulerna ska användas i fem år, men i Elin Blomqvist-Valtonens (SFP) förslag, som vann omröstningen, finns ingen separat tidsgräns utskriven. Enligt Wiitakorpi talade man i styrelsen om att det kan finnas behov för modulerna i tio år.

Staden jobbar som bäst med en ny prognosmodell som ska göra det lättare att uppskatta hur många barn det kommer att finnas i olika delar av staden och hurdan service de behöver. När prognosen är klar ska utbildningssektionerna gå igenom skolupptagningsområdena för att jämna ut elevantalen.

Daghem, skattesatserna och tomma lokaler

Ett annat stort ärende som Wiitakorpi nämner är Bjurböle daghem i södra Borgå. Daghemmet är i dåligt skick.

Stadsstyrelsen beslöt efter omröstning godkänna SFP:aren Elin Blomqvist-Valtonens förslag om att nästa år göra upp en projektplan och på basis av den bestämma om det lönar sig att reparera byggnaderna eller om det är bättre att börja använda baracker.

I budgeten lade man till 500 000 euro för 2023 och två miljoner euro för 2024 som ska användas för det här.

Ett stenhus i flera våningar invid en solbelyst gata.
Bildtext Ett av de tomma husen är Borgågården, där Borgå konstskola fanns tidigare. Skolan måste flytta ut på grund av fuktskador.

– Viktigt för mig var också att vi bestämde att något måste göras åt de tomma lokalerna som staden äger. Vi har kommit överens om att lokalitetsdirektören innan slutet av året kommer att göra klart ett konkret förslag om vad vi ska göra och inom vilken tidtabell. Jag tror det är otroligt viktigt för var och en Borgåbo, säger Wiitakorpi.

En annan sak som berör alla Borgåbor är skatteprocenterna.

Enligt stadsdirektörens budgetförslag ska både inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna hållas på samma nivå som förut. Tapani Eskola (SDP) föreslog att inkomstskattesatsen ska höjas, medan Johan Söderberg (SFP) ville att den sänks. Efter omröstning ratades båda förslagen, och den nuvarande inkomstskattesatsen på 19,75 procent fick fortsätta gälla.

Borgå vill vara en klimatsmart stad

Borgå vill vara en populär stad, men också en föregångare i klimatarbete. Det var en orsak till att Tapani Eskola (SDP) föreslog en precisering att staden så snabbt som möjligt ska sätta igång en bred utredning för att undersöka möjligheterna att utveckla och förbättra kollektivtrafiken inom staden och till närområdena.

Eftersom staden har begränsade möjligheter att påverka busslinjer, antalet turer och biljettpriser föreslog Eskola att man utreder vad till exempel en samgång med Helsingforsregionens trafik (HRT) skulle innebära. Eskolas förslag vann över beredningen med rösterna 8-5.

Enligt Eskola har allt fler östnylänningar behov av kundvänlig kollektivtrafik med goda möjligheter att pendla också till områden utanför städernas omedelbara centrum.

Grönvitt närtåg står vid en perrong.
Bildtext Borgåbor önskar kunna pendla förmånligt också till stadsdelar utanför centrum. Arkivbild.

Anette Karlsson (SDP) håller med.

– Eftersom Sibbo redan är med i HRT är det dags att utreda också för Borgås del. Kollektivtrafiken är ett klimatsmart val, men viktigast är att det är smidigt och bekvämt.

Karlsson tar fasta på den ökade inflyttningen till staden och betonar att kollektivtrafiken måste ordnas så att man hinner pendla, i synnerhet barnfamiljer som kanske måste hämta barn från daghem eller uträtta ärenden i samband med arbetsresor från till exempel huvudstadsregionen.

– Men ett samarbete med HRT förutsätter också att kollektivtrafiken som alternativ blir billigare och inte dyrare än att använda personbil, säger Karlsson.

Förutom konkurrenskraftiga biljettpriser för östnyländska resenärer så finns här också en regionalpolitisk aspekt i fråga om diskussionen om vägtullar. Om de införs i Helsingfors har Borgåborna sannolikt stor nytta av en smidig kollektivtrafik i hela huvudstadsregionen.

Plock ur listan: Andra tillägg och ändringar

  • Borgå ska utreda behoven inom specialundervisningen. Bildningsnämnden och undervisningspersonalen ska tillsammans utreda hur fungerande den inkluderande modellen är, och om det finns behov för specialundervisning i grupp.

  • Investeringarna för torget tidigareläggs, så att 3 miljoner euro sätts in för 2024, 3 miljoner för 2025 och 2,2 miljoner för 2026.

  • Man ska utreda om det går att starta förskoleundervisning och skolundervisning på engelska i Borgå.

  • Ett pilotprojekt ska startas där man utreder hur det går att öka på användningsgraden för skolorna lokaler kvällstid. Man ska reda ut hur mycket de används nu, och hur bokningssystemen fungerar. Användningsgraden ska ökas bland annat genom att installera elektriska lås. 100 000 euro lades till för det här.

  • Två nya platser där man kan göra upp eld byggs vid existerande friluftsleder. 30 000 euro.

  • Borgå Gymnasiums fasader, fönster och en del av yttertaket renoveras 2022 och gården rustas upp 2023 för totalt 2,4 miljoner euro.

  • Istället för att bygga ett träningsområde för olika grenar ska man bygga en näridrottspark i centrumområdet. Maskinerna och området ska planeras så att det är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och även passar äldre personer. 200 000 euro har satts åt sidan för projektet.

Diskussion om artikeln