Glasgowmötet får skarp kritik: "Det mest exkluderande klimatmötet någonsin"
Kimatmötet i Glasgow får skarp kritik för att de som drabbas mest av klimatförändringen inte hörs i förhandlingarna. Bland annat organisationer för ursprungsbefolkningar kallar mötet för det mest exkluderande någonsin och ifrågasätter mötets legitimitet.
Flera demonstrationer har under de senaste dagarna ordnats inne på mötesområdet i Glasgow.
Det är bland annat miljöorganisationer, ursprungsbefolkning och kvinnosaksorganisationer som protesterar mot vad de anser vara det mest exkluderande klimatmötet någonsin.
På grund av bland annat coronapandemin har det varit svårt för många att ta sig till mötet.
- Vi försökte få FN och Storbritannien att skjuta upp mötet igen, säger Bruce Wendell Goldtooth som leder Klimatnätverket för ursprungsbefolkningen i USA.
- Vi sa åt dem att våra bröder och systrar från ursprungsbefolkningen, men också från samhällen i fattiga länder, inte kan komma hit. Det är för många problem med covid-19. De har inte resurserna och man kan inte förvänta sig att de kan delta virtuellt i områden där det inte finns något trådlöst internet.
"Klimatmötena har alltid varit exkluderande"
Det är speciellt ursprungsbefolkningar och kvinnor och barn i fattiga länder som drabbas värst av klimatförändringen.
- Jag anser att klimatmötena alltid har varit exkluderande men det här mötet tar priset när det gäller hur exkluderande och vitt det har varit, säger den turkiska aktivisten Cansin Leylim Ilgaz från miljöorganisationen 350.org.
- När klimatmöten hålls i rika länder har delegater och observatörer från fattiga länder redan svårt att ansöka om visum, hitta boende och mat som de har råd med. Men nu har coronapandemin gjort allt värre, säger hon.
Och Peri Dias från Climate action network i Latinamerika håller med.
- Som brasiliansk medborgare är det verkligt dyrt för mig att vara här. Det är nästan ett pris som ingen kan betala. Så det minskar verkligen möjligheterna för människor att delta.
- Men pandemin gjorde det värre, bland annat för att alla inte har haft tillgång till vaccin och på grund av inrese- och andra begränsningar.
"Svårt att delta i förhandlingarna för dem som är på plats"
Två tredjedelar av de organisationer inom civilsamhället som vanligtvis skickar delegater till klimatmötena har stannat hemma den här gången.
Och de som är här har haft svårt att delta i förhandlingarna. På grund av coronarestriktioner får bara ett visst antal människor vistas i samma rum.
- Vi har alla sett fotona från sessionssalarna, de är tomma. De från civilsamhället som har varit privilegierade och lyckliga nog att få komma hit får inte vara med. Det är meningen att vi ska vara observatörer men vi kan inte observera, säger Cansin Leylim Ilgaz från 350.org.
Observatörerna fungerar som inofficiella vakthundar på mötet. De är allmänhetens ögon och öron under förhandlingar för att säkerställa att de är transparenta och att samhällen och grupper som mest berörs av de beslut som fattas också tas i beaktande.
"Storbritannien har inte gjort tillräckligt"
Inför mötet skröt Storbritannien med att det skulle bli det mest inkluderande klimatmötet någonsin.
Men enligt både Cansin Leylim Ilgaz och Peri Dias har mötesvärden inte gjort tillräckligt.
- Storbritannien lovade förse delegater från u-länderna, som var ackrediterade för mötet, med vaccin, men vaccinen levererades inte i tid så människor kunde inte komma hit, säger Cansin Leylim Ilgaz.
Christoffer Nelson, Sveriges biträdande chefsförhandlare på klimatmötet, håller ändå inte med om kritiken.
- Ja, jag har fått höra kritiken och det har nämnts här i förhandlingsrummen vid ett flertal tillfällen.
- Jag vet att Storbritannien som ordförande för mötet har tagit till sig det här och det är någonting som vi, dels Sverige men även EU, har uppmärksammat. Vi har uppmuntrat ordförandeskapet att faktiskt se till att det ska bli mer transparent.
- Samtidigt så vet vi att Storbritannien har gjort ett väldigt stort arbete med att se till att få ut vaccin till länder och se till att organisationer kan vaccinera sig så att de kan delta.
- Man har också försökt skapa en atmosfär här som gör att det går att delta utifrån de förutsättningar som vi har med covid-19. Utifrån det så känner vi ändå att Storbritannien har gjort väldigt mycket för att det ska bli ett stort transparent deltagande, säger Christoffer Nelson.
Han håller inte heller med om att det här är det mest exkluderande klimatmötet någonsin.
- Jag kan inte riktigt hålla med om det. Vi har ju väldigt specifika förutsättningar. Det var antingen det att vi har de här förhandlingarna som vi har just nu eller att fortsätta med de digitala möten som vi har haft.
- Vi vet också att en del parter inte har velat acceptera det just på grund av att man inte vill ta formella beslut digitalt.
Mötets legitimitet ifrågasätts
Att tekniken för att följa med sessionerna på mötet via internet inte har fungerat som den ska har inte heller gjort saken lättare för dem som inte har tillgång till mötesrummen.
- Jag har själv upplevt svårigheter med den digitala plattformen som finns. Jag har ändå märkt att det har blivit lite bättre. Och jag vet att FN-sekretariatet ser över hur man kunde göra det här på ett bättre sätt, säger Christoffer Nelson, Sveriges biträdande chefsförhandlare.
Det är ändå en klen tröst, säger Bruce Kendall Goldtooth som leder Klimatnätverket för ursprungsbefolkningen i USA.
- Vi är oroade över mötets legitimitet. När det inte finns någon som representerar våra lokala samhällen på mötena så är vi sårbara.
Peri Dias från Climate action network i Latinamerika säger att det också betyder att ambitionen bland regeringarna sjunker.
- Om de samhällen som drabbas värst av klimatförändringen inte är här och de inte hörs så är det mycket enkelt för regeringarna att säga att de jobbar för verkliga lösningar fast de inte gör det.
- Frånvaron av de här rösterna ger regeringarna mer utrymme att fatta beslut som inte är de bästa, de beslut som alla förväntar sig, säger Peri Dias.