Ett hundratal barnmorskor har sagt upp sig i Sverige – nu lovas de mer pengar: "Svårt att se hur det ska räcka till"
Barnmorskor säger upp sig i protest mot dåliga arbetsförhållanden i Sverige. Patientsäkerheten är i fara på flera av landets förlossningsavdelningar, säger barnmorskan Åsa Mörner från Vårdförbundet till Svenska Yle.
Barnmorskor om krisen inom förlossningsvården
Det råder en stor barnmorskekris i Sverige. Minst ett hundratal barnmorskor har sagt upp sig från sina jobb i år i Stockholm, och under de senaste veckorna har situationen förvärrats.
Bakgrunden är de dåliga arbetsförhållandena och stressen som lett till att patientsäkerheten är i fara, enligt barnmorskorna.
I fjol saknade över 900 gravida plats på förlossningsklinik i Stockholm. Platser fick då hittas akut och patientsäkerheten blev lidande, enligt Barnmorskeförbundet.
– Barnmorskor vill kunna bistå den födande genom hela förlossningen med fullt fokus på att finnas som ett kontinuerligt stöd och utöva hela sin kompetens. Det gynnar den födande att få ett lugn omkring sig i en tuff situation, säger Åsa Mörner, barnmorska och förbundsstyrelseledamot vid Vårdförbundet som är ett fackförbund för barnmorskor.
Hon menar att avdelningarna i dag är så fulla att patientsäkerheten är i fara.
– När man i stället ska försöka bistå 3-4 stycken födande samtidigt blir det omöjligt att hinna med. Det blir en stressig situation och man hinner inte konsultera sina kollegor, dubbelkolla och reflektera över vad man gör, säger Mörner.
Men det är inte endast i Stockholm som barnmorskor protesterar och är överarbetade. I exempelvis Umeå har en tredjedel av barnmorskorna lämnat jobbet på ett år. I 19 av Sveriges 21 regioner är det brist på barnmorskor.
– Det här är en nationell kris och vi har en brist i hela landet. Därför behöver vi en nationell översyn och nationella satsningar på kvinnovården, säger Mörner.
Region Stockholms mål: “En barnmorska per födande kvinna”
I måndags meddelade Region Stockholm att man skjuter till 100 miljoner till förlossningsvården, vilket är en höjning med cirka tio procent jämfört med det nu liggande budgetförslaget.
Principen i regionen ska vara en barnmorska per födande kvinna. Reformen ska enligt regionstyrelsens ordförande Irene Svenonius (Moderaterna) vara genomförd om ett år.
– Det här är den första reformen i sitt slag i Sverige och vi hoppas att den ska bilda modell för hur andra regioner också kan göra, säger Svenonius till Sveriges Radio.
Pengarna ska dels försöka övertyga de barnmorskor som sagt upp sig att ändra sig, men de kommer också att användas till att rekrytera fler barnmorskor.
– Ska vi genomföra en barnmorska per födande kvinna så kommer det att behövas fler, säger Svenonius till Sveriges Radio.
Åsa Mörner från Vårdförbundet är glad över att regionen inser att det finns ett problem, men tycker att det är tragiskt att man inte förstått allvaret tidigare.
– Det är inte heller en jättestor summa pengar. Vården är underfinansierad så det är svårt att se hur pengarna ska räcka till, säger hon.
Mörner tror inte att satsningen kommer att resultera i att de barnmorskor som sagt upp sig återvänder till sina arbetsplatser.
– Har man gått så långt att man sagt upp sig, då vill man ha något nytt och konkreta analyser av vad åtgärderna medför för förbättringar. Dessutom finns det ingen som lovar löneförhöjningar, och för att man ska bli fler på en enhet krävs det att man kan locka med attraktiva villkor. De finns inte just nu, säger Mörner.
En undervärderad profession
Enligt Åsa Mörner finns det ett genusperspektiv på diskussionen kring barnmorskorna. Det är en starkt kvinnodominerad profession, som sin universitetsutbildning till trots har undervärderats i flera år.
– Det handlar om graviditet, förlossning och om att bli förälder. Det är inget som är högprioriterat, säger hon.
För att få till stånd en förändring menar Mörner att det krävs rejäla nationella satsningar på förlossningsvården.
– 18 procent av alla utbildade barnmorskor i Sverige under 65 arbetar inte som barnmorskor. Det är en intressant och skrämmande siffra, säger Mörner.
Hon menar att många känner att de inte kan arbeta som de vill arbeta. Barnmorskor känner att de kan ge så mycket mer, men att de inte hinner med det de vill göra på jobbet.
– Det här är ett drömyrke för många som de nu lämnar i ren desperation. Den arbetsglädje man en gång känt rinner ur en då man är sönderstressad på jobbet, säger Mörner.