Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen efterlyser mer debatt om jaktplansanskaffningen: "Det är politikerna och inte militären som fattar besluten"

Uppdaterad 11.11.2021 06:50.
Kimmo Kiljunen i kostym talar och gestikulerar med händerna.
Bildtext Kimmo Kiljunen vill väcka debatt om jakplan.

Före jul förväntas Statsrådet fatta beslut om vilka nya jaktplan som ska försvara Finland under de kommande decennierna. Ofta handlar diskussionen om tekniska egenskaper hos jaktplanen, men anskaffningen har också betydelse för säkerhetspolitiken, eftersom en så stor affär avsevärt fördjupar försvarssamarbetet med det land varifrån jaktplanen beställs.

Svenska Yle har träffat medlemmar av riksdagens försvarsutskott för att fråga om debatten om alternativen varit tillräckligt öppen.

Det är lätt att glömma att vi befinner oss i en radhuslägenhet i Vanda när Kimmo Kiljunen, som nyss kommit hem från en arbetsresa till Armenien, tar emot Svenska Yle hemma hos sig. Genast efter att ha klätt av sig ytterjackan får gästerna nämligen företa sig en liten tidsresa bakom östgränsen.

Vi befinner oss i ett gästrum inrett i sovjetisk stil, komplett med ett stort porträtt av Karl Marx hängande på väggen. Kiljunen förklarar att rummet är en kopia av ett tidstypiskt sovrum från 1950-talets Sovjet.

Kiljunen, som representerar Socialdemokraterna i riksdagens försvarsutskott, hör till dem som försöker få fart på den hittills lama säkerhetspolitiska debatten om jaktplanen. Han vill understryka att frågan är för viktig för att endast överlåtas åt experter som gör de militärtekniska bedömningarna.

– Det är politikerna och inte militären som fattar besluten, påminner Kimmo Kiljunen, som redigerat en bok om frågan.

Kimmo Kiljunen i sitt hem
Bildtext Kimmo Kiljunen har en lång internationell karriär bakom sig.

Efter att ha tittat på det sovjetiska retrorummet fortsätter vi upp till vardagsrummet, som också det har en internationell stämning. Blicken faller direkt på en mängd föremål Kiljunen har samlat på sig under sina många vistelser utomlands. Framträdande är de olika föremålen från Kenya, där Kiljunen bott i två år.

Jaktplanen säkerhetspolitisk vägvisare

Internationell politik och utvecklingsfrågor har präglat hela Kiljunens karriär. Det är alltså inte speciellt underligt att frågor om krig och fred, det vill säga säkerhetspolitik, ligger nära hans hjärta. Nu sitter han både i riksdagens försvars- och utrikesutskott. Målet med boken han nyligen redigerat är att dels väcka debatt, dels att lära sig mera.

Det är nämligen inte speciellt lätt att diskutera frågan och en orsak till det är att de som ska fatta beslut blir överväldigade av de tekniska detaljerna om planen. Det gör att det helt enkelt är svårt att veta vad det är man ska fråga experterna om, menar Kiljunen.

– Jag var i lite i den situationen och därför beslöt jag och en rad andra att vi ska skriva om temat, helt enkelt för att lära oss ställa de rätta frågorna.

Hawk-soolo Kauhavan Airshowssa 29.8.2020
Bildtext Anskaffningen kommer att kosta 10 miljarder euro, till vilket underhållskostnader ska läggas till.

Men man behöver inte vara expert på ett jaktplans tekniska egenskaper för att förstå att beslutet har stora försvarspolitiska konsekvenser för Finland.

– Grundlinjen, det vill säga att planen införskaffas från ett västligt land, är redan fastslagen, men det finns ett antal frågor att ta ställning till fortfarande. Dels handlar det om vilket land Finland gör en affär med och dels handlar det om vilka egenskaper i planet som prioriteras.

Med det menar han att det inte är egalt i vilken riktning man fördjupar samarbetet de kommande decennierna. I och med att Nato och USA nu riktar blicken allt mer mot Kina, verkar det som om det europeiska försvarssamarbetet diskuteras mer än på länge. Också president Sauli Niinistö har efterlyst mer försvarssamarbete inom EU.

– Köper vi plan från Sverige fördjupar det naturligtvis vårt försvarssamarbete med dem. Samtidigt är det av mycket stor betydelse hur vi positionerar Finland inom EU, inte alltså bara försvarspolitiskt utan också i frågan om samarbete inom försvarsindustrin.

Ett tredje alternativ är att man också denna gång köper planen från USA.

– Den viktigaste orsaken till att Finlands och USA:s försvarssamarbete fördjupats de senaste åren är att vi förra gången köpte jaktplan därifrån.

Hur det blir den här gången återstår att se, och Kiljunen vill ännu inte säga vilken hans egen preferens är. Det är klokare att vänta på att Försvarsmakten gjort sin bedömning, säger han.

De borgerliga tonar ner valets säkerhetspolitiska betydelse

Kimmo Kiljunen säger att han – trots frågorna han ställer – vill nå en konstruktiv lösning. Men många av skribenterna i boken har en något kritisk underton till affären.

För att få bredare pejl på läget är det intressant att veta vad Kiljunens kolleger i försvarsutskottet tycker.

Anders Adlercreutz, som representerar Svenska riksdagsgruppen i försvarsutskottet, säger också att debatten utanför utskottet varit förvånansvärt timid. Han menar ändå att det här beror på att de viktigaste riktlinjerna redan dragits när man beslöt att skicka ut offertförfrågningarna. Då valde man tre goda och nära samarbetsländer. Om Finland den här gången till exempel skulle nobba USA, sänder det enligt Adlercreutz inte någon större politisk signal.

– Jag skulle inte grubbla så mycket på den här signalen. Det här är en upphandling där vi begrundar prestanda, driftskostnader och underhåll både för freds- och krigstid.

Anders Adlercreutz
Bildtext Anders Adlercreutz säger att ingen betvivlar var Finland står försvarspolitiskt

När Finland på 1990-talet köpte Hornetplan var den internationella kontexten en annan. Då hade Sovjetunionen just upphört att existera och valet, menar Adlercreutz, var mer politiskt betingat.

– I dagens läge betvivlar ju ingen var Finland står.

Atte Harjanne
Bildtext Atte Harjanne utanför Försvarsminsiteriet

De Grönas Atte Harjanne är inne på samma spår som Adlercreutz. Svenska Yle träffar Harjanne utanför Försvarsministeriet på ett vindpinat Kaserntorg i centrala Helsingfors. Den nyvalde ordföranden för Riksdagsgruppen säger att han inte tror det finns någon uppenbar förhandsfavorit bland tillverkarna.

– Jag tror helt ärligt det fortfarande är ett öppet race och om det vittnar ju att alla fortfarande är med i tävlingen.

Det varifrån planen inhandlas har enligt honom inte heller längre en så stor betydelse försvarspolitiskt.

– Det att vi prioriterar prestandan gör att den försvarspolitiska biten minskar, trots att det så klart finns en sådan aspekt också. 

Harjanne tycker ändå att affären kunde ventileras mera i och med att det är frågan om en stor offentlig anskaffning. 

Heinonen: "Vi har diskuterat tillräckligt"

En som inte tycker man behöver orda särdeles mycket mer om den säkerhetspolitiska biten av frågan är Timo Heinonen, som representerar Samlingspartiet i försvarsutskottet. Han ler brett och fäster lite fumlande en ny kavajnål, som marknadsför en producent för försvarsmateriel i hans valkrets, i kavajslaget, innan han ställer sig framför kameran. 

– Den här nålen passar bra för en tavastlänning, säger han.

Heinonen säger att det breda stödet för anskaffningen vittnar om att debatten varit tillräcklig.

Timo Heinonen
Bildtext Timo Heinonen berömmer Försvarsministeriet.

– Jag upplever att vi diskuterat frågan helt tillräckligt, öppenheten mot oss beslutsfattare och dem som gör offerterna har varit stor. Vi har ett brett samförstånd över partigränserna för det här. Processen inleddes förra regeringsperioden då Samlingspartiet och Sannfinländarna också var med och nu finns det stöd i hela regeringen, från Vänsterförbundet till SFP, för projektet.

Han säger att det inte spelar så stor roll från vilket land planen köps eftersom alla alternativ är så bra.

– Det är tråkigt att vi bara kan välja ett av alternativen.

Heinonen är också nästan lyrisk när han prisar Försvarsministeriet för hur bra det hållit i processen.

– Alla tillverkare har sagt att de verkligen är nöjda över att de behandlats så jämlikt genom hela processen. Det har varit en berömligt, nej mer än berömligt, hur det här skötts på ministeriet.

Diskussion om artikeln