Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Svensk text mindre och tunnare än den finska i kollektivtrafiken – JO anmärker på att svenskan jämställs med engelskan

Kortläsare för resekort i ett tåg.
Bildtext JO fäster uppmärksamhet vid att den svenskspråkiga texten är 17 procent mindre än den finskspråkiga i kortläsarna för resekorten.

Justitieombudsmannen (JO) anser att nationalspråken finska och svenska inte behandlas likvärdigt av Helsingforsregionens trafik HRT. Den svenska texten i kortläsarna i kollektivtrafiken är skriven med mindre font än den finska och på alla informationstavlor jämställs svenskan med engelskan när det gäller hurdan font texten är skriven på.

I två olika klagomål till JO pekas HRT:s behandling av svenskan ut. 

Det ena klagomålet gäller att instruktionerna i kortläsarna för resekorten är skrivna med mindre font på svenska än på finska. 

Det andra handlar om att all finsk information är skriven med fet stil medan information på svenska och engelska är skriven med samma, icke feta, typsnitt.

Det här gäller bland annat informationstavlor, klistermärken med information på biljettautomaterna och informationstavlor med anledning av coronapandemin.

Olycksfall i arbetet att finsk text gjordes klart större än den svenska

HRT lyfter i sin utredning till JO fram att man kommer fästa uppmärksamhet vid att storleken på texten är den samma på finska och svenska. Det här påpekas också i HRT:s egen designguide.

Men klistermärket med rubriken "Så köper du en biljett i kortläsaren" som i alla fall finns i lokaltågen har klart större font på finska än på svenska. Den svenska texten är lika stor som den engelska.

Enligt HRT beror det här på ett olycksfall i arbetet och klistermärket ska nu tas bort.

– Vi har behandlat det internt och har konstaterat att det gick fel. Vi har därför begärt att klistermärket tas bort från alla färdmedel, säger Sari Kotikangas, kommunikationschef vid Helsingforsregionens trafik HRT.

Konsult följde inte instruktionerna

Trots det finns klistermärket kvar i lokaltågen.

Enligt Kotikangas beror felet på att klistermärket har gjorts av en konsult som inte följde HRT:s instruktioner.

– Vi har inte varit tillräckligt noggranna med att våra instruktioner bör följas ordagrant, säger Kotikangas.

Informationstavla för hur man köper en biljett i kollektivtrafiken.
Bildtext Det här klistermärket är enligt HRT:s kommunikationschef ett olycksfall i arbetet och ska bort. Men finns fortfarande kvar i alla fall i lokaltågen.

Svenskspråkiga texten 17 procent mindre

I själva läsaren för resekorten är den svenskspråkiga texten 17 procent mindre än den finskspråkiga, enligt utredningen till JO. 

Skillnaden i fontstorlek mellan nationalspråken är inte direkt lagstridig, men JO fäster uppmärksamhet vid hur svenskan och engelskan behandlas.

Den svensk- och engelskspråkiga texten behandlas sinsemellan som om de vore likvärdiga

"Den svensk- och engelskspråkiga texten behandlas sinsemellan som om de vore likvärdiga då de är förminskade lika mycket och den finskspråkiga texten är större."

Utrymmet på skärmen begränsar

Kotikangas förklarar att utrymmet på kortläsarens skärm är begränsat och därför är den finskspråkiga texten större.

 – Den svenska och engelska texten är längre än den finska, säger hon.

På kortläsaren står på finska "Näytä kortti" och på svenska "Visa upp kortet", men man kan stryka ordet "upp" för att göra den svenskspråkiga texten kortare.

– Jo, vi tänker att när kortläsarna inom de närmaste åren byts ut löses det här problemet. Då ska vi inte göra samma misstag på nytt utan ska fästa uppmärksamhet vid att text på alla språk presenteras på samma sätt.

HRT kommer att byta ut alla kortläsare eftersom det i framtiden ska bli möjligt att betala kontaktlöst med chipkort.

"Informationen hittas snabbare om finskan är med fet stil"

Att HRT i allmänhet använder fet stil på finska men inte på svenska beror enligt Sari Kotikangas på att det gynnar tydligheten.

– Då hittar man snabbare information på det egna språket, säger hon.

Men är det möjligt att både den finska och den svenska texten är skriven med fet stil medan den engelska inte är det?

– Om vi går in för det måste vi testa hur olika kundgrupper tar emot det när det gäller användarvänlighet och läslighet. Vi har gjort mycket bakgrundsjobb för att texten ska vara tydlig.

Enligt JO är den här skillnaden inte avgörande när det gäller tydlighet. Därför finns inte skäl att ingripa i att den finska texten i HRT:s information är skriven med fet stil, medan den svenska texten är skriven med tunnare font.

"Det här är inte att behandla nationalspråken likvärdigt"

Men JO lyfter fram att det också har betydelse för jämlikheten hur nationalspråken behandlas i relation till främmande språk.

"HRT jämställer de svenskspråkiga texterna - i motsats till de finskspråkiga - med text på främmande språk när det gäller stilen. Det här är inte att behandla nationalspråken likvärdigt", påpekar JO.

Enligt Sari Kotikangas vill HRT behandla nationalspråken på ett likvärdigt sätt.

– Vi är medvetna om att svenskan är ett nationalspråk och försöker hela tiden förbättra informationen på svenska. Men engelska behövs också för dem som inte kan finska eller svenska.

JO vill nu att HRT innan årsskiftet meddelar vilka åtgärder man tar till på grund av beslutet.