Kommentar: Stort om Glasgowmötet får in det hittills förbjudna F-ordet i det nya klimatavtalet

Att tidigare klimatavtal inte innehållit några formuleringar alls om fossila bränslen och vikten av att minska på dem är verkligt underligt – men också resultatet av hård lobbning.

Klimatmötet i Glasgow tog ett stort steg framåt onsdag morgon när värdlandet Storbritannien presenterade ett utkast till ett nytt klimatavtal.

Det är tydligt att förhandlingarna om avtalets formuleringar förts till sent på natten, och det är också tydligt att många länder kommer att sätta mycket kraft på att försöka ändra på dem.

Det stora i avtalet är nämligen att det för första gången någonsin nämner det hittills förbjudna F-ordet, alltså fossila bränslen. Att klimatavtalen hittills inte överhuvudtaget nämner fossila bränslen är egentligen alldeles absurt, med tanke på hur avgörande det är för utsläppsminskningen att världen minskar på sin användning av kol och olja och det radikalt.

Det färska utkastet uppmanar nu alla länder att snabbare fasa ut kolen, och säger också att länder ska sluta stöda fossila bränslen med subventioner. De länder som hittills lobbat för att tona ner sådana formuleringar, bland annat Kina och Saudiarabien, kommer förstås att försöka ändra på dem också nu.

Det är närmare 200 länder som tillsammans ska komma överens om ett godkänt avtal till helgen, och det kommer troligen att grälas en hel del om de slutliga formuleringarna.

1 min

Vadå F-ordet? Det här handlar det nya utkastet till ett klimatavtal om - Spela upp på Arenan

Efterlyses: Fler konkreta åtgärder för de närmaste åren

Avtalsutkastet säger också att världens länder måste minska på sina utsläpp med 45 procent fram till 2030 (jämfört med nivån 2010), och det är bra. Hittills har många länders mest ambitiösa mål handlat om hur utsläppen ser ut 2050, för en del länder ännu senare.

Viktigt just nu är alltså att hitta konkreta klimatåtgärder för de närmaste åren, för utan snabba åtgärder redan nu är det omöjligt att nå de ambitiösa mål som så vackert målats upp på lång sikt.

Den senaste rapporten från Climate Action Tracker visar att de nuvarande nationella klimatplaner som finns för 2030 kommer att leda världen in på en uppvärmning på hela 2,4 grader. Ändå håller klimatmötet fast vid att uppvärmningen ska stanna vid 1,5.

Finlands roll blir att försvara avtalstexten

Förhandlarna från Finland håller fortfarande fast vid att vara försiktigt optimistiska inför veckans resultat: När miljö- och klimatminister Krista Mikkonen och huvudförhandlare Marjo Nummelin träffar den finska pressen i Glasgow i dag understryker de vikten av att avtalsutkastet innehåller en uppmaning om att fasa ut det fossila och köra ner stöden till dem.

De beskriver avtalet som rätt heltäckande och ganska ambitiöst. De konstaterar också att deras roll, Finlands och EU:s alltså, nu kommer att bli att försvara texten, som kommer att få kritik av mer motsträviga länder.

Klimatbistånd till u-länder fortfarande stor fråga...

Alla är inte lika optimistiska om texten. Den fick fort kritik av flera miljöorganisationer, bland annat Greenpeace, för att innehålla alldeles för luddiga formuleringar och vaga löften. Särskilt när det gäller hur de rika i väst ska stöda u-ländernas klimatarbete önskas tydligare formuleringar.

Att klimatfonden och den bristande finansieringen till den blir en stor fråga på mötet stod klart från början. De rika i väst har lovat stöda u-länderna med 100 miljarder dollar per år under 2020-2025, och det målet ser just nu ut att nås först 2023.

Takorganisationen för Finlands biståndsorganisationer Fingo konstaterar när de följt med Glasgowförhandlingarna att u-länderna har en stark enad front i den här frågan, och att särskilt kraven på mera pengar till anpassningsåtgärder och till att reparera de skador som redan skett är högljudda.

...och just där är Finland inte alls en föregångare

Det är trots allt länderna i väst som orsakat klimatkrisen, och de fattigare länderna som hårdare drabbas av konsekvenserna. Klimatbiståndet är nödvändigt för att de fattigare länderna alls ska kunna uppnå de klimatmål som ställs upp, men det är förstås också en rättvisefråga.

Bra att minnas är att Finland som annars så gärna ser sig som en föregångare och någon för andra länder att ta efter i klimatarbetet inte alls utmärker sig i just biståndsfrågan.

När de andra nordiska länderna inför mötet gick ut med löften om högre klimatbistånd är Finlands utlovade summor bara en bråkdel av de nordiska grannländernas. Sverige och Norge lovar 1,7 miljarder var per år, Danmark 300 miljoner - och Finland 150 miljoner, visar Fingos kartläggning.

Glasgowmötet får skarp kritik: "Det mest exkluderande klimatmötet någonsin"

Ursprungsbefolkningar och andra berörda lämnas utanför.