Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Åtta månader och inga större motgångar för Italiens premiärminister Mario Draghi

Mario Draghi
Bildtext Mario Draghi anses ha mer trovärdighet än sina föregångare.

Dryga åtta månader har gått sedan Mario Draghi blev Italiens premiärminister. När han kallades in mitt under coronapandemin i oktober 2020 hade han en relativt lugn tillvaro runt den enskilt belägna villan i Umbrien i centrala Italien, dit han dragit sig tillbaka efter att ett år tidigare avslutat uppdraget som chef för den Europeiska centralbanken.

Därifrån kastades han alltså rakt in i århundradets kris. Sedan dess har han lyckats få kontroll över både viruset och ekonomin. Experter menar att han har gett landet efterlängtad stabilitet. Och italienska förståsigpåare talar entusiastiskt om honom och menar att han har mer trovärdighet än sina föregångare.

Draghi kallades in ”utifrån” av presidenten, tillika statsöverhuvud Sergio Mattarella, under en politisk kris där ingen annan politisk ledare lyckats bilda en koalitionsregering och utvägarna var uttömda. Han fick unilateralt stöd från alla politiska partier, och har därmed inga lojalitetsband vare sig till de politiska partierna eller deras stödgrupper.

 Sergio Mattarella och Mario Draghi
Bildtext President Sergio Mattarella och Mario Draghi. Draghi svors in som premiärminister den 12 februari i år.

Nahalie Tocci, chef för tankesmedjan Italian International Affairs Institute, säger till Washington Post att Draghi lyckats linda de politiska partierna kring sitt lillfinger på ett anmärkningsvärt sätt.

– Han låter dem käbblas om några få inrikesfrågor, medan han styr det som handlar om coronaviruset, ekonomin och landets relationer med övriga Europa – som om han spelar i en egen division, säger hon.

Giampiero Massolo, ordförande för Italian Institute for International Political Studies, är inne på samma sak, när han liknar honom vid en Ferrari, för att understryka hur Draghi liksom rör sig på ett högre plan.

I det italienska parlamentets två kamrar har Draghi lyckats förhållandevis lätt med att få igenom det han velat.

Han låter dem käbblas om några få inrikesfrågor medan han styr det som handlar om coronaviruset, ekonomin och landets relationer med övriga Europa

― Nahalie Tocci, chef för tankesmedjan Italian International Affairs Institute, uttalar sig i Washington Post

Inte minst har Draghi drivit igenom Europas hårdaste linje när det handlar om obligatoriskt coronapass, så kallat "green pass". Det innebär krav på vaccinering eller negativt coronatestresultat från de senaste 48 timmarna för att – som det var i ett första steg – komma in på serveringsställen och fritidsaktiviteter till att sedan i oktober omfatta alla offentlig- och privatanställda. Utan "green pass" – ingen lön på kontot i slutet av månaden.

Beslutet har lett till protester på sina håll. Vaccinmotståndare samt de som är mot användningen av det gröna passet och en del politiska ytterhögerorganisationer har blandats i ett flertal demonstrationer, som i några fall även lett till sammandrabbningar med polis.

En av de största protesterna ägde rum i hamnstaden Trieste i norra Italien. Där konstateras nu runt 200 personer ha smittats av coronaviruset under folksamlingen.

Statsledare kastar en slant i en fontän i Rom
Bildtext Hopp om framtiden kanske? Europeiska statsledare kastar önskeslantar i Fontana di Trevi i Rom i samband med ett G20-möte den 31 oktober.

Opinionen med sig

Men orosmolnen omkring Draghi har begränsat sig till detta. I övrigt har han stort stöd även bland befolkningen. Enligt en opinionsundersökning gjord av dagstidningen Corriere della Sera (den 21 oktober 2021) har premiärministern stöd av 63 procent av befolkningen. Betydligt fler än de flesta andra statsledare som innan COP26 i Glasgow besökte Italien för G20-toppmötet.

Utgången av G20-mötet blev ändå lite av en besvikelse. Draghi ville gärna understryka vikten av multilateralt samarbete mellan länderna. Men redan innan mötet var vetskapen om att Kina och Ryssland endast skulle delta på distans ett störande moment.

Resultaten lämnade mycket att önska, särskilt på klimatområdet där länderna inte kunde komma överens om en tidsgräns för att uppnå noll koldioxidutsläpp. De fick nöja sig med en formulering om att det är viktigt.

Däremot sågs mötet som viktigt för Mario Draghi för att återskapa goda relationer med flera av de andra länderna, inte minst med USA och Biden, som närvarade. Helst hade han velat nå bindande beslut i klimatfrågan för att återigen visa på betydelsen av multilaterala relationer, till skillnad från bilaterala relationer som både Ryssland och Kina brukar förespråka.

Mario Draghi och Boris Johnson
Bildtext Mario Draghi och Boris Johnson hälsar på varandra inför COP-26-klimatmötet i Glasgow

Stort reformpaket igångsatt

Inrikes har han inlett arbetet med ett massivt reformpaket vilket vävts samman med återhämtningsplanen som finansieras av en rekordstor summa pengar från EU.

I somras fick Italien, som ett av de första länderna, en första utbetalning i pandemistöd på 25 miljarder euro av de totalt 200 miljarder euro som utlovats. För Italien är Mario Draghi garanten för att landet ska få ta emot hela det utlovade beloppet.

Hittills har Draghi drivit igenom reformer i rättssystemet som syftar till att göra något åt Italiens tröga domstolssystem. Det handlar om skärpta preskriptionsregler för åtal, förenklade civilrättsliga förfaranden och förändringar i sättet att driva rättegångar mot statliga institutioner.

Han har även fått igenom nya reformer i den offentliga förvaltningen vilket handlar om att korta på handläggningstiderna och lätta på den berömda italienska byråkratin i de tungrodda systemen. Det ska uppnås genom förenklade processer för offentliga upphandling och skärpta regler mot korruption.

Mario Draghi under en debatt i senaten
Bildtext Mario Draghi under en debatt i senaten

Näst vill han ta itu med reformer som ska öka konkurrensen inom telekom- och energisektorerna samt planer på att förnya skattesystemet för att göra det mer effektivt och se till att folk betalar det de ska.

Det politiska läget kan ändå komma att förändras i februari då den nuvarande presidenten Sergio Mattarellas – som en gång handplockade Mario Draghi – mandat löper ut och ett nytt statsöverhuvud ska väljas för sju år framåt.

Draghi har varit ett av namnen i spekulationerna kring möjliga kandidater. Även om presidenten mest spelar en formell roll så har det betydelse vem det blir, inte minst för att ge stabilitet till det i övrigt politiskt fragmenterade landskapet.

För Draghi handlar frågan om vem som tar vid presidentämbetet också om att försäkra sig om att de reformer han nu påbörjar inte rivs upp.

År 2023 hålls nästa parlamentsval. I nuläget tyder inget på att Draghis regering kommer att falla innan dess.

Mario Draghi