Kommunerna mister mer än hälften av sina statsandelar – Kimitoöns ekonomichef: "Vi har redan krympt kostymen i flera år"

Vissa talar om vårdreformen som den största reformen i kommunernas historia och det nya välfärdsmaskineriet ska vara klappat och klart om bara tretton månader. Men då kommunerna ska överföra ansvaret för en så stor del av sin verksamhet till välfärdsområdet, kommer den största delen av kommunernas finansiering att dras in.

Kimitoön är en av de kommuner som i hög grad är beroende av statsandelar, det vill säga inkomster från staten. Enligt de prognoser och kalkyler som kommunen fått ta del av minskar statsandelarna med mer än hälften.

Då välfärdsområdena inleder sin verksamhet den första januari 2023 överförs inte bara social- och hälsovården utan också räddningsväsendet samt skolkuratorerna och psykologerna till välfärdsområdena.

Enligt nuvarande uppgifter kommer drygt 62 procent av Kimitoöns skatteintäkter att tillfalla välfärdsområdet. Resten, knappa 38 procent, tillfaller kommunen.

– I det nya budgetförslaget minskar statsandelarna från knappt 25 till 9 miljoner då välfärdsområdet tar över social- och hälsovården. Det heter att övergången ska vara en kostnadsneutral reform, men allt bygger på prognoser, säger kommunens ekonomi- och personalchef Daniela Sundberg.

Enligt Sundberg är det fortfarande ett stort frågetecken vad välfärdsområdena kommer att kosta i praktiken och vílka kostnader som blir kvar i kommunen.

– Då cirka hälften av kostnaderna överförs till välfärdsområdet samtidigt som mer än hälften av intäkterna flyttas bort från kommunen. Då frågar jag mig hur det är tänkt att kommunen ska klara sig då?

Sundberg betonar att Kimitoöns kommun i flera års tid har optimerat verksamheten och krympt kostymen. Ekonomin har hållits tämligen stram och nu kan man se att det gett resultat.

Antalet årsverken har minskat och Kimitoöns kommun har tänkt om gällande nyanställningar och dessutom sett över köp av tjänster.

– Tack vare det här så tror vi att sparinsatserna saktar av och det handlar mer om att passa in kostymen snarare än att krympa den. Men avgörande för kommunens framtid är skatteinkomsternas och statsandelarnas utveckling, säger Sundberg.

Förändras inkomstsidan drastiskt måste också kommunen se över sin driftsekonomi, men som det ser ut just nu finns det enligt Sundberg inget stort sparbehov.

Oklart hur övergången ser ut helt konkret

Statsandelarnas storlek kommer att basera sig på medeltalet från tidigare år. Det vill säga att bokslutet för åren 2021 och 2022 utgör grunden för utbetalningen av statsandelar år 2023.

Eftersom 2021 har varit ett speciellt år med tanke på coronapandemin så hur klokt är det att basera kalkylerna på ett sådant år?

– Ja säg det för året har medfört mycket extra kostnader för verksamheten i form av spårning och testning, säger Sundberg. Städningskostnaderna för extra god hygien och andra saker har också påverkat utgifterna i stor utsträckning.

Men Sundberg anser att det är någon högre upp som måste ta ställning till om det är realistiskt eller inte att basera kalkylerna på ett pandemiår.

Innan reformen godkändes var det mycket skriverier och rubriker kring utformningen av den. Men nu har det varit ganska tyst om själva genomförandet. Ett stort frågetecken är om tjänstemännen fått tillräckligt med verktyg.

– Fortsättningsvis är det ganska lugnt och vi vet inte så hemskt mycket om hur allt kommer att se ut i praktiken, säger Sundberg. Personalen ska överföras till välfärdsområdet men det är väldigt många praktiska frågor som ännu är obesvarade.

De stora ramarna känner kommunerna nog till men hur den vardagliga verksamheten ska se ut är ännu höljt i dunkel betonar Sundberg.

– Men vi väntar på direktiv uppifrån, säger Sundberg.