Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

EU:s ekonomi väntas fortsätta att växa - kortvarig inflation förutspås - pandemin fortfarande ett orosmoln

 Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni förutspår hur ekonomin kommer att utvecklas inom EU
Bildtext Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni förutspår hur ekonomin kommer att utvecklas inom EU.

EU:s ekonomi väntas växa och läget på arbetsmarknaden förbättras. Ett tillfälligt globalt pristryck tros få inflationen att accelerera till den högsta nivån på tio år. En del osäkerhetsfaktorer finns dock med som brasklappar i prognoserna.

EU:s ekonomi återhämtar sig snabbare från den recession som pandemin orsakade, sägs det i EU-kommissionens ekonomiska prognos för hösten.

Tillväxten började återhämta sig i våras då vaccinationskampanjerna framskred och restriktionerna började hävas, och fortsatte i samma takt under sommaren tack vare att ekonomin öppnades igen.

Bnp-tillväxten i EU var under det andra kvartalet 2021 den starkaste någonsin – lika stor som den exceptionella nedgång i bnp under samma period förra året som noterades i samband med pandemins första våg.

Produktionen återgick till samma nivå som före pandemin under det tredje kvartalet 2021, vilket innebar att EU:s ekonomi gick från återhämtning till expansion.

I Finland förutspås tillväxten bli 3,4 procent i år, och nästa år 2,8 procent. För år 2023 förutsås en tillväxttakt på 2,0 procent.

Ett tomt köpcentrum, i förgrunden en ensam shoppingkärra, i bakgrunden en ljustavla med inställda tågturer.
Bildtext I dag ser man inte längre tomma shoppingkärror.

Bedömningen av den ekonomiska tillväxten är osäker och kopplad till risker

Det finns dock ogynnsamma faktorer som kan påverka prognoserna:

  • Coronapandemin. Trots att coronapandemins inverkan på den ekonomiska aktiviteten har försvagats betydligt har pandemin ännu inte besegrats, och det är tänkbart att restriktioner för ekonomisk verksamhet återinförs. I EU är den risken särskilt hög i medlemsstater där vaccinationstäckningen är relativt låg. Frågan är också hur snabbt utbudet anpassar sig till den kraftiga ökning av efterfrågan som ägde rum när samhället öppnades upp. Fortsatta försörjningsproblem, flaskhalsar och störningar i de globala försörjningskedjorna kan påverka EU negativt, särskilt för den mycket integrerade tillverkningsindustrin.

  • Energipriserna, särskilt priset på naturgas, har stigit kraftigt under den senaste månaden - och ligger på en klart högre nivå än före pandemin. Det kommer sannolikt att hämma både konsumtion och investeringar.

  • Inflationen kan visa sig öka snabbare än väntat om försörjningssvårigheterna består längre än väntat och om lönehöjningar inom produktionen förs vidare till konsumentpriserna.

Vi måste vara fortsatt vaksamma och beredda att agera när så krävs för att se till att dessa bromsande faktorer inte får återhämtningen att stanna av

― EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni

Arbetsmarknadsläget tros bli bättre

Arbetsmarknadsläget förväntas förbättras ytterligare.

Arbetsmarknadssituationen i EU förbättrades avsevärt i takt med att restriktionerna lättades. Under andra kvartalet i år skapades cirka 1,5 miljoner nya jobb i EU-länderna.

Kommissionens företagsbarometrar visar att det kommer att uppstå brist på arbetskraft inom vissa sektorer - vilket kan bidra till inflationen genom lönetryck.

Sysselsättningen förväntas nästa år överstiga de nivåer som iakttogs före pandemikrisen, och gå mot tillväxt 2023.

I Finland bedöms arbetslösheten vara lägre än i euroområdet 2021, det vill säga 7,7 procent. Enligt prognosen kommer arbetslösheten i Finland att minska snabbare än i euroområdet; prognoserna för 2022 och 2023 är 6,9 procent och 6,5 procent.

Människor i ett köpcentrum
Bildtext Ekonomin öppnades igen och tillväxten kom igång.

Det offentliga underskottet förväntas minska

Det totala EU-underskottet var 6,9 % av bnp 2020, men förväntas minska något till 6,6 % 2021, eftersom det finanspolitiska stödet förblev betydande i början av året.

I Finland beräknas underskottet vara bara 3,8 % 2021.

När stödåtgärderna upphör och effekten av automatiska stabilisatorer minskar när den ekonomiska tillväxten fortsätter, beräknas EU:s samlade underskott halveras till cirka 3,6 procent av bnp 2022 och minska ytterligare till 2,3 procent 2023.

I Finland beräknas underskottet sjunka redan 2022 till 2,4 procent och vidare till 1,1 procent 2023.

Den totala offentliga skuldkvoten nådde en topp på omkring 92 procent i EU (99 procent i euroområdet), men förväntas stabiliseras i år och börja minska 2022 och ligga på 89 procent av bnp 2023 (97 procent i euroområdet).

Tillfälligt globalt pristryck får inflationen att stiga till den högsta nivån på tio år

En kraftig uppgång i den ekonomiska aktiviteten i EU och flera andra länder har lett till att inflationen – som varit låg i flera år – börjat öka snabbare än väntat.

Inflationstakten i oktober var 4,1 procent. Den här nivån har uppnåtts bara en gång tidigare sedan euroområdets inflationsuppgifter började publiceras 1997.

Ett tillfälligt globalt pristryck tros få inflationen att accelerera till den högsta nivån på tio år.

Energipriser och coronaåtgärder bidrar till inflationen

Den tilltagande inflationen beror främst på den kraftiga ökningen av energipriserna, men bedöms också vara kopplad till ett brett spektrum av ekonomiska anpassningsåtgärder på grund av pandemin.

Det här skulle tyda på att den nuvarande höga inflationstakten till stor del är tillfällig.

Inflationen i euroområdet beräknas stiga till 2,4 procent 2021 för att därefter sjunka till 2,2 procent 2022 och 1,4 procent 2023 i takt med att energipriserna gradvis förväntas plana ut. I EU som helhet beräknas inflationen ligga på 2,6 procent 2021, 2,5 procent 2022 och 1,6 procent 2023.

Enligt prognosen kommer inflationen i Finland att förbli mer eller mindre oförändrad och ligga på 1,8 procent 2021 och 1,9 procent under åren 2022 och 2023.