Kommer personer under 30 år få en tredje dos coronavaccin? Beslutet är inte självklart
Institutet för hälsa och välfärd har tidigare sagt att det är troligt att alla finländare som har fått två doser coronavaccin också ska kunna få en tredje. Men överläkare och vaccinexpert Hanna Nohynek som sitter med i expertgruppen för vaccinationsfrågor säger att det inte är så självklart – och det finns flera orsaker till det.
– Det är inte sagt att barn och unga faktiskt behöver en tredje dos coronavaccin. Särskilt hos barn är covid-19 en mycket lindrig sjukdom för det mesta. Det är mycket, mycket ovanligt med allvarliga coronafall bland barn, påpekar Nohynek.
Och hos vuxna har skyddet mot allvarlig sjukdom dessutom visat sig vara på en god nivå ännu ett halvår efter den andra vaccindosen, när vaccinet ges med så långt mellanrum som 8–12 veckor mellan de två första doserna, vilket är läget i Finland.
Skyddet är i medeltal sämre bland äldre, och därför har personer som är 60 år eller äldre redan rätt till att få en tredje dos, sex månader efter den andra. Också medicinska riskgrupper och de som fick vaccinet med kort dosintervall i början av året ska få en tredje dos.
För friska personer under 60 år som fick en andra vaccindos minst åtta veckor efter den första är det ändå inte bråttom med att ta en tredje dos, betonar Hanna Nohynek.
– I det nationella vaccinationsprogrammet siktar vi på att förhindra allvarliga coronafall, dödsfall till följd av covid-19 och trygga hälsovårdens bärkraft. Skydd mot att alls bli sjuk i covid-19 är förstås en bra sak, men det har inte varit det huvudsakliga syftet, påpekar Nohynek.
Det är alltså främst skyddet mot lindrigare sjukdom som har visat sig avta med tiden. Det kan halveras på ett halvår efter den andra dosen eller åtminstone minska med några tiotals procent.
– Om vi skulle vilja sätta som huvudsakligt mål att stoppa infektioner och smittkedjor så skulle vi behöva vaccinera ganska så ofta, och det gäller att tänka hur nödvändigt, kostnadseffektivt och tryggt det är, säger hon.
Finland väntar på utländska data över hur unga reagerar på den tredje dosen
Tills vidare är det också oklart hur säkert det är att ge personer under 30 år en tredje dos coronavaccin. Det finns kanske en risk för mycket sällsynta biverkningar.
Finland kommer att avvakta med att godkänna en tredje dos för den här gruppen, tills det finns data från utlandet som visar hur tryggt det är, påpekar Hanna Nohynek.
– Risken för hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation är klart förhöjd, kort efter den andra vaccindosen, hos män i åldrarna 16-29 år. Vad som sker efter den tredje dosen behöver vi få veta mer om, kommenterar Nohynek.
Bland de som är 30 år eller äldre vet man redan nu att den tredje dosen inte har lett till mer biverkningar än vad som förekom i samband med den andra. Enligt studier i Israel minskade antalet allvarliga biverkningar istället.
En nordisk undersökning kom förra månaden fram till att personer som vaccineras med Modernas vaccin har en proportionellt sett större risk att få inflammation i hjärtmuskeln än personer som får Pfizer-Biontechs vaccin.
THL rekommenderar därför sedan den 7 oktober Pfizer-Biontechs vaccin till män och pojkar under 30 år, för att minimera den här risken.
Samtidigt är risken för att få hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation mycket större av covid-19, än av vaccinet. Experter betonar därför att nyttan av att vaccinera sig mot sjukdomen är betydligt större än riskerna.
Expertgruppen för vaccinationsfrågor kommer på sitt möte den 1 december att diskutera huruvida fler borde få rätt till att ta en tredje dos coronavaccin.
Tillräckligt med vaccindoser nästa år
Har Finland tillgång till tillräckligt med vaccindoser för att kunna vaccinera fler med en tredje dos?
– Vi har räknat med att det i år skulle bli över 2,6 miljoner vaccindoser efter att alla finländare som är 12 år eller äldre har getts möjligheten att ta två vaccindoser, svarar Hanna Nohynek.
För tillfället är 2,5 miljoner personer i Finland berättigade till en tredje vaccindos.
– Men vi har ett avtal om att kunna köpa fler doser nästa år och år 2023. Det handlar om totalt 11 miljoner doser. Så det kommer inte att råda brist på vaccindoser.
Samtidigt som vissa gärna vill ta en tredje vaccindos så snart som möjligt så har var femte finländare som är 12 år eller äldre ännu bara fått en dos, eller ingen alls.
Nohynek kommenterar att det är en stor andel, och oroande med tanke på att vintern närmar sig och luftvägsinfektioner är mer vanliga då.
– Både med tanke på hälsovårdens bärkraft och på folks hälsa skulle det vara önskvärt att de vaccinerade sig mot covid-19. Det är bättre att skydda sig än att insjukna, kommenterar Nohynek.
Vaccination av yngre barn
Så småningom klarnar det också hur det går med coronavaccination av barn i åldrarna 5-11 år.
En underarbetsgrupp vid expertgruppen för vaccinationsfrågor ska ännu den här månaden komma med sin analys om huruvida barn i de här åldrarna borde vaccineras mot covid-19 eller inte, och med hur många doser.
Efter det kommer expertgruppen med sitt förslag till Institutet för hälsa och välfärd, som använder det som grund för den rekommendation man skickar till Social- och hälsovårdsministeriet. Därifrån går förslaget ännu vidare till regeringen, som fattar beslut i frågan.
Dessutom krävs att Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ger sin tillåtelse innan ett coronavaccin får ges till barn i åldrarna 5-11 år. Det väntas ske senast den 16 december.
Det är också oklart om det finns tillräckligt med vaccindoser i vårt land i mitten av december för att kunna utvidga vaccinationerna då.
– Det går nog i praktiken till årsskiftet eller början av nästa år innan yngre barn kan börja vaccineras, om det blir aktuellt, påpekar Nohynek.
Om barn i åldrarna 5-11 år får vaccineras mot covid-19 kommer de att få en dos som är en tredjedel så stor som den de äldre får.
Det här skulle också höja vaccinationstäckningen i Finland, och göra det svårare för viruset att sprida sig – även om barn överlag redan sprider viruset i mindre utsträckning än vad till exempel tonåringar och unga vuxna gör.
Hanna Nohynek betonar att en högre vaccinationstäckning i befolkningen ändå inte får vara ett avgörande kriterium för huruvida 5-11-åringar borde vaccineras.
– Att vaccinera yngre barn för att bättre kunna minska på virusspridningen är inget bra argument. Ett beslut om att möjliggöra vaccination av barn måste fattas på basis av hurdan nytta barnet har av ett sådant här vaccin, och hurdana risker det finns.
' /%3E%3C/svg%3E)
