Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Bokrecension: Mathias Rosenlund skriver om en ung killes porrberoende i ny roman

Författaren Mathias Rosenlund i en rulltrappa.
Bildtext Mathias Rosenlund är aktuell med romanen "Theo".

Mathias Rosenlund skriver om en vilsen ung kille som försöker hitta ett fotfäste i tillvaron, en sårbar och känslig kille som längtar efter bekräftelse, närhet och kärlek.

”Menar du faktiskt att det är själva beroendet som skapar ensamheten? Är det inte snarare så att beroendet är en följd av ensamhet?”

Frågan ställs av 16-åriga Theo under en biologilektion då klassen fått besök av en läkare som är specialiserad på missbruk och beroendeproblematik.

Theos fråga bottnar i egna erfarenheter av ensamhet och utanförskap – Sandra, tjejen han är förälskad i har flyttat till Norge med sin familj, och hemma känner han sig obekväm och olustig.

Styvpappan Werner är mestadels ute på arbetsresor världen över och när han är hemma uppstår det allt som oftast laddade och hotfulla situationer mellan honom och Theo.

Mamma Frida går omkring i ett ständigt alkoholrus, ett sätt för henne att dränka sin ensamhet, sina tillkortakommanden och sitt dåliga samvete.

För att döva känslor av meningslöshet och likgiltighet ser Theo på porr – han avverkar den ena videon efter den andra i hopp om att ens känna någonting. Men i stället för att känna upphetsning eller tillfredsställelse drabbas Theo allt oftare av illamående – han känner sig avdomnad, känslokall och tom.

Skammen och skulden griper tag i honom och får honom att känna medlidande för alla dem som tvingas medverka i porrfilmerna – alla dem som mot sin vilja och för att kunna försörja sig och sin familj måste sälja sina kroppar, människor som fallit offer för trafficking.

Han känner avsmak för att han bidrar till exploateringen av människor och till porrindustrin genom att tillfredsställa sina behov och sitt beroende.

Pärmen till Mathias Rosenlunds roman "Theo".

Vem ska man prata med när hela havet stormar?

Theo går i första klass på gymnasiet och han umgås med några killar i samma skola – Johan och Fleming, som är lite äldre än Theo.

Beskrivningen av dynamiken mellan killarna är rörande och rå på samma gång.

Killarna tar mått av varandra, de utmanar och trotsar varandra – ibland sviker de varandra. Men vänskapen killarna emellan bygger på förtroende och tillit, och just därför håller den också för olika slitningar och prövningar.

Killarna snackar om musik, om skolan, om tjejer – om sexualitet och porr, till en viss grad. Alla tre är nyfikna, men också lite osäkra på hur de ska gå tillväga: vad ska man göra och inte göra, vilka förebilder har man att ty sig till?

Theo upplever starkt att hans myckna porrfilmstittande står i vägen för hur han bör och kan förhålla sig till kärlek, närhet och sex i det verkliga livet.

Vem ska Theo prata med om sina känslor av tilltagande frustration och bristande självförtroende? Han skäms alltför mycket för att snacka med killkompisarna om sitt porrfilmsberoende och sin osäkerhet.

En kväll ramlar Theo över en webbplats som tillhör en kyrka i USA – XXX Church – som säger sig arbeta med professionella porrstjärnor, prostituerade och hallickar som vill ta sig ur ”porrbranschens hänsynslösa träsk”.

Theo blir nyfiken på verksamheten, och snart får han kontakt med en man som kallar sig för ”Jeff XXX” och de inleder en brevväxling.

Jeff blir ett slags andningshål, en reservventil och en biktfar för Theo – någon han kan stångas emot, ifrågasätta och utmana utan att känna sig underlägsen eller förminskad. En främling på tryggt avstånd man kan ty sig till när ingen annan är där. När hela havet stormar och alla känslor kommer över en på en och samma gång. Jeff är helt enkelt den vuxna i det virtuella rummet.

Samtidigt känns Jeff som en lite udda figur i sammanhanget och beskrivningen av vänskapen mellan Jeff och Theo övertygar kanske inte riktigt fullt ut.


En roman som ett audiodrama

Theo är en starkt dialogdriven roman, och jag kommer på mig själv med att ”höra” ungdomarna i berättelsen som om de satt och snackade bakom mig på bussen in till Helsingfors centrum.

Jargongen känns äkta och autentisk, slapp och slängig, ofta rapp och rolig, full av antydningar och oavslutade tankegångar i bästa samförstånd, och jag känner starkt att jag verkligen skulle vilja höra den här texten – som ett audiodrama till exempel.

Jag vill också höra musiken som Theo och hans kompisar lyssnar på – allt från Nick Cave and the Bad Seeds till Of Monsters and Men. Musiken har en central plats i de ungas liv och därmed också i texten. Ja, i såpass hög grad att det kan kännas som lite för mycket namedropping ibland.

Mathias Rosenlund sitter ute och ler
Bildtext Mathias Rosenlund är författare och bibliotekarie.

Redan i sina tidigare verk, Kopparbergsvägen 20 (2013) och Svallgränden 5 (2015), visade Mathias Rosenlund att han inte väjer för att ta tag i svåra frågor som ångest och depression, strukturell fattigdom, barn och ungas utsatthet.

I Theo fortsätter han att skildra ett illamående ur en ung människas synvinkel – ett pyrande illamående som eskalerar och hotar att brisera under berättelsens gång.

I en intervju för Hufvudstadsbladets Bokextra (26.10.2021) säger Mathias Rosenlund att romanen Theo i första hand riktar sig till vuxna läsare, men att boken också lämpar sig för äldre ungdomar.

Jag skulle säga tvärtom – enligt mig är Theo i allra högsta grad en ungdomsroman med starkt fokus på Theo och hans känslor, erfarenheter och upplevelser.

Rent stilistiskt och språkligt riktar sig romanen också till en yngre läsekrets. Men det betyder givetvis inte att boken inte skulle lämpa sig för läsning också för en mer vuxen publik.

Enligt undersökningar man gjort i Sverige ser 9 av 10 killar och 3 av 10 tjejer på porr, medan fler än 7 av 10 föräldrar inte tror att just deras barn tittar på eller exponeras för porr.

Mathias Rosenlunds roman Theo är ett viktigt bidrag till en diskussion värd att föras om hur vi – såväl unga som vuxna – ser på och förhåller oss till porr i dag. Hur till exempel synen på snedvridna könsroller, maktbalansen mellan människor och osunda föreställningar om vad som är ”bra sex” letar sig in i våra fantasier via olika porrsammanhang.

Men Theo handlar inte enbart om porr och en osund syn på sex.

Mathias Rosenlund skriver med lyhördhet och känslighet om hur en vilsen ung kille letar efter någon form av mening med livet samtidigt som han försöker hitta ett fotfäste i en familj i upplösningstillstånd – och framför allt om en sårbar och känslig kille som längtar efter bekräftelse, närhet och kärlek.

I Kulturpodden (20.11.2021) diskuterar Marit, Silja och Lasse aktuella skildringar av porr i film, på teaterscenen och i böcker (bl.a. Mathias Rosenlunds roman Theo) och funderar på hur vi ska förhålla oss till porren som finns överallt idag: