Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Varför ska jag som västnylänning bry mig om välfärdsområdesvalet? Forskare Siv Sandberg svarar på nio frågor

Uppdaterad 18.11.2021 07:05.
En kvinna med kort hår och glasögon i närbild. Bär vinterjacka. Tegelvägg i bakgrunden.
Bildtext Siv Sandberg är kommunforskare och universitetslärare vid Åbo Akademi.

I januari nästa år ska vi bege oss till valurnorna för att rösta i ett historiskt val, nämligen det allra första välfärdsområdesvalet. Många frågar sig vad de ska tänka på när de röstar och hur social- och hälsovårdsreformen påverkar dem som kommuninvånare. Här har vi ställt några av frågorna till Siv Sandberg, forskare i kommunal förvaltning.

Varför ska en vanlig kommuninvånare bry sig?

Välfärdsområdena kommer att ha ansvar för all social- och hälsovård som kommunerna och sjukvårdsdistrikten har ansvar för i dag. De som blir invalda i välfärdsfullmäktige bestämmer bland annat hur många hälsocentraler som ska finnas i ett område, hur äldreomsorgen ska ordnas, och hur snabbt man får sjukvård.

Om det är viktigt för dig att det finns hälsovård nära ditt hem så behöver du bry dig.

Ska jag prioritera kandidatens hemkommun eller parti när jag röstar?

Välfärdsområdet utgör en enda valkrets. Det betyder att om man bor i till exempel Raseborg så omfattar valkretsen hela området från Hangö till Esbo.

Det finns inga kommunkvoter. Det innebär att du kan rösta på vilken som helst kandidat inom välfärdsområdet. Det finns alltså ingen garanti att till exempel Hangö, Ingå eller Raseborg får in egna kandidater.

En närbild på en person som håller en bunt med röstsedlar i sin hand.
Bildtext Snart ska vi till valurnorna igen.

Väljarna röstar på kandidater och rösterna fördelas till partierna.

Så om man vill vara bombsäker på att få in någon från den egna kommunen kan det vara värt att koncentrera sina röster och att ha kandidater som kan få röster också från andra kommuner.

Å andra sidan är det också ett helt vanligt politiskt val, där de politiska ideologierna är viktiga och där partierna har olika linjer.

Välfärdsområdesvalet

I juni godkände riksdagen social- och hälsovårdsreformen.  Den innebär att Finland delas in i tjugoen välfärdsområden.

Områdena har ansvar för organiseringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, som tidigare hört till kommunerna.

Det är välfärdsområdesfullmäktige som har högsta beslutanderätten området. Ledamöterna väljs genom välfärdsområdesvalet den 23 januari.

Mandatperioden är fyra år.

Från och med år 2025 kommer välfärdsområdesvalet att ske samtidigt som kommunalvalet.

Helsingfors kommer inte vara ett välfärdsområde och har därför inte heller något val.

Varje välfärdsområdesfullmäktige beslutar själv om sin storlek, men ska ha minst 59 ledamöter i de minsta områdena, och minst 89 i de största.

I och med att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till välfärdsområdena flyttar också den del av förvaltningen som varit störst i kommunen.

Kommunernas skattesats minskar också med den del som varit avsedd för social- och hälsovård. Uppskattningen är att den sjunker över hela fältet med 12,63 procentenheter.

Källor:

Justitieministeriet

Kommuntorget

Hur påverkas Västnyland av social- och hälsovårdsreformen?

Västnyland påverkas ganska mycket eftersom de enskilda kommunerna i dagens läge organiserar social- och hälsovårdstjänster i egen regi.

Förändringen blir alltså relativt stor när tjänsterna går över från kommunen till en regional nivå.

Västra Nylands välfärdsområde är ett nytt område, man har aldrig ordnat val i den här geografiska sammansättningen tidigare. Det innebär särskilda utmaningar och också en del överraskningar kring hur det här fungerar i praktiken.

Hurdana överraskningar?

Befolkningen är ganska ojämnt fördelad i det här området och Esbo är en stor aktör. Vi har också Lojo som är en stor stad, och beroende på hur folk röstar i olika delar av regionen så kan det också påverka sammansättningen av fullmäktige.

Vi kan säkert förvänta oss att valdeltagandet blir ganska lågt, och då kan skillnader i hur man röstar i olika delar av regionen också påverka sammansättningen.

Hur kommer det att gå för Raseborgs sjukhus?

Vi vet att frågan om servicenät kommer att bli aktuell när välfärdsområdena drar upp sina strategier och bestämmer hur servicen ska organiseras.

En av de första uppgifterna för välfärdsområdesfullmäktige är att slå fast strategin då man bland annat diskuterar vilka tjänster som ska produceras var.

Det är sannolikt att det inte blir så genomgripande förändringar under den första mandatperioden eftersom själva omställningsarbetet är ganska krävande.

Raaseporin sairaalan sisäänkäynti.
Bildtext Sjukhuset engagerar mycket raseborgarna.

Så jag tror att vi kommer att se den stora förändringen i hur servicen organiseras och vilka sjukhus som finns kvar först efter det andra välfärdsområdesvalet 2025.

Men det är förstås ingen hemlighet att det finns en strävan att koncentrera - men också att decentralisera - vissa typer av vård.

Nu när socialvården, primärvården och den specialiserade vården kommer under samma tak så finns det nya möjligheter att organisera tjänsterna.

Vad innebär det att äldreomsorgen också flyttar över till välfärdsområdena?

Finland har en modell där kommunerna har ett otroligt brett ansvar för hela social- och hälsovården, och den förändras i ett trollslag i och med att också äldreomsorgen flyttas upp till den regionala nivån.

Det är en modell som inte finns på annat håll i Norden, där har äldreomsorgen uppfattats som en mycket lokal uppgift.

Både i Danmark och Sverige har reformer de senaste tjugo åren gått ut på att flytta ner uppgifter från regioner till kommunerna inom äldre- och handikappomsorgen, och nu gör Finland tvärtom.

En skötare håller en äldre persons hand. Den äldre personen sitter i rullstol.
Bildtext Finland är ensam i Norden med att flytta också äldreomsorgen.

Det är förstås en fråga om ekonomi. Äldre människor behöver ofta många olika typer av tjänster, så man tänker att det finns ett sammanhang om alla tjänster är under ett tak. Å andra sidan är till exempel hemvård och hemsjukvård mycket lokala tjänster, så det är kanske ett frågetecken.

Hälsovården är lite mera av en industriell bransch, det finns stordriftsfördelar man kan vinna, men det är oklart om det också gäller äldre- och handikappomsorgen.

Hur påverkas de kommuner som har låg skattesats som lockbete av att skattesatsen sjunker i alla kommuner?

Skattesatsen skärs ner med samma procentsats i alla kommuner.

Det innebär att kommuner som i dag har en låg skattesats kommer att ha det också i framtiden. Men finansieringen av den offentliga verksamheten kommer att förändras helt och hållet.

Förändringen blir mera gynnsam för kommuner som har haft höga social- och hälsovårdsutgifter, för dem blir ekonomin lite lättare.

Men för kommuner som Grankulla till exempel som har klarat sig gott på sina egna skatteintäkter så blir det en förändring i inkomstbasen, så de kommer att vara mera beroende av statsandelar. Det innebär ett lite mindre spelrum i vad man kan göra med sina pengar lokalt och vad man kan använda dem till.

I framtiden är det kultur och bildning den största sektorn då hälsovården försvinner. Vad innebär det för kommunens roll?

Kommunernas roll blir säkert annorlunda i framtiden. Bildningen och kulturen har givetvis redan i dag en viktig roll, men de enskilda uppgifterna inom bildningssektorn blir säkert lite synligare.

Till exempel fritids-, kultur- och bibliotekstjänster kanske blir lite intressantare för de politiska beslutsfattarna än de har varit tidigare.

Minna Koistinen esittelee päällystämätöntä kirjaston kirjaa
Bildtext Fokus kommer att flytta från sjukvård till kultur och bildning.

Vill man vara kreativ på det lokala planet så finns det frågor som har att göra med attraktionskraft, delaktighet, välfärd som kan kopplas till kultur- och bildningssektorn.

En del kommuner får som sagt ett lättare ekonomiskt utgångsläge efter reformen, och då finns det en möjlighet att förbättra sina fritids-, kultur- och bildningstjänster.

Kommer kommunens organisation att behöva uppdateras?

Kommunernas interna organisation förändras för att all den förvaltning som har med social- och hälsovård att göra kommer att flyttas över till välfärdsområdena.

Det här påverkar också ekonomifunktioner och en del administration. Kommunernas ledningsgrupper blir mindre.

Ett annat område som är på stigande är sysselsättningstjänster och klimatpolitik

― Siv Sandberg

Kommunerna har fortfarande ansvar för främjandet av hälsa och välfärd.

I till exempel Korsholm har de nyligen tillsatt en välfärdsdirektör som har ansvar för kommunens främjande av hälsa och välfärd, för sysselsättningstjänster men också har en stark koppling till bildningssektorn och fria bildningen.

Det här är en intressant kombination som vi eventuellt kan se i framtiden. Vi kommer överlag sannolikt att få se nya typer fenomenbaserad förvaltning.

Ett annat område som är på stigande är sysselsättningstjänster och klimatpolitik. Jag tror att vi går från en mer klassisk sektorbaserad förvaltning till att se kanske lite nya typer av helheter. 

Lojo och Raseborg ska välja ny stadsdirektör. Behöver en direktör ha andra färdigheter efter reformen?

Sannolikt kräver det mera fokus på samarbete med aktörer både inom och utom kommunen.

Kommunerna vill säkert ha stadsdirektörer som arbetar för det man kallar livskraft eller attraktionskraft: att de ser till att staden är trevlig att bo i och har bra kontakt med företag.

En stor, äldre byggnad i sten med parkering och gräsmatta framför.
Bildtext Snart ska Raseborg få en ny stadsdirektör när Ragnar Lundqvist går i pension.

Det kommer också att finnas krav på intressebevakning i förhållande till välfärdsområdena. Då kommunerna inte längre har ansvar att organisera hälsovårdstjänsterna så har kommunerna åtminstone ansvar att se till att invånarna har det bra. Då får kommundirektören en ganska stark att se till vad välfärdsområdet och staten gör och hur det påverkar kommunen.

En kommundirektör i framtiden behöver vara en ganska stark förhandlare som kan upprätthålla kontakter åt olika håll. Det är givetvis redan dagens stadsdirektörer, men jag tror att den rollen kommer att accentueras i framtiden.