Farsdagfirandet kom av sig i fullsatt hemmahall – ineffektiva Lejon föll tungt mot Tre Kronor: "Bra att det här kom nu och inte senare under säsongen"

Det var festligt och fullsatt med farsdagsfirare i Helsingforsarenan då ett namnstarkt finländskt lag förväntades slå Tre Kronor och vinna hemmaturneringen. Men stämningen sjönk snabbt då Sverige tog en bekväm seger mot uddlösa Lejon, 3–1 till slut.

Med tanke på vilket skyltfönster hemmaturneringen i EHT är för finländsk hockey är det märkligt hur sällan Lejonen stått som slutsegrare det senaste decenniet. Och årets upplaga av fyrnationsturneringen i Helsingfors blev inget undantag.

Finland tar alltid ut ett starkt lag som ska visa upp sig inför hemmapubliken, den blåvita truppen är toppad på ett helt annat sätt än konkurrenternas. Ändå har Lejonen bara vunnit en av de åtta senaste hemmaturneringarna. Ryssland, Tjeckien och Sverige har alla färskare totalsegrar i Bölearenan.

Lejonen var förhandsfavorit den här gången också, och efter segrar över Ryssland och Tjeckien tidigare i veckan såg det bra ut. Men i avslutningen mot Sverige var det stopp på finländska framgångar. Tvärstopp.

Det blev svensk seger med 3–1. Tre Kronor spelade smart, Lejonen drog på sig utvisningar och Sverige gjorde mål i powerplay.

9 sekunder, 5 sekunder

Petteri Lindbohm satt utvisad för en tackling mot huvudet då Anton Lander i första perioden satte in ledningsmålet för Sverige efter olovligt svagt försvarsspel av HIFK:s landslagsdebutant Kasper Kotkansalo.

I andra perioden fortsatte gästernas målskytte, då Sverige visade upp en makalös effektivitet i numerärt överläge.

Iiro Pakarinen hann sitta utvisad i nio sekunder innan pucken oturligt studsade in bakom Jussi Olkinuora i mål, Jesper Olofsson antecknad för målet.

Och när otursgubben Kotkansalo kort därefter åkte ut tog det bara fem sekunder för Sverige att gå upp i tremålsledning, med Henrik Tömmernäs som målskytt.

Finlands normalt så starka första boxplaykvartett med Atte Ohtamaa, Petteri Lindbohm, Marko Anttila och Hannes Björninen kunde inte göra något åt Sveriges powerplay, och Olkinuora i mål har haft bättre kvällar.

– Det var lite märkliga mål, det går inte att skylla på någon för att de gick in. Det är sällan det går så där, att motståndaren gör tre mål på tre försök, förklarar förbundskaptenen Jukka Jalonen efter matchen.

– Men bra att det kom nu, så kommer det inte senare under säsongen, säger Jalonen till mediehopen i Bölearenan.

Doldisen Liedes reducerade

I tredje perioden vaknade Lejonen rejält till liv, men då var det redan för sent. En av truppens största doldisar Heikki Liedes reducerade till 1–3 men närmare kom Finland inte.

Svenska keepern Lars Johansson från SKA i S:t Petersburg var turneringens bästa målvakt och agerade säkert när Lejonen försökte spurta.

Att det var just KooKoo-spelaren Liedes som gjorde mål var annars fullt logiskt sett till matchen där han var Lejonens piggaste spelare.

– Inget med hans insats förvånade mig. Han har gjort massor av mål i KooKoo, och det är ingen tillfällighet, säger Jalonen.

I övrigt var det lite si och så med skärpan och intensiteten i hemmalaget, Finland som spelade tredje matchen på fyra dagar såg ofta tröttare ut än det svenska laget som gjorde sin första match redan i onsdags.

"Föll med stövlarna på"

Men tränare Jalonen är inte den som vill sprida dålig stämning. Han valde att hylla sin trupp.

– Jag är nöjd med vår turnering. Det grämer att förlora, men vi föll med stövlarna på. Vi hade chans till fler mål, men vi var ineffektiva. Det sänkte oss, sammanfattar Jalonen.

– Vi spelade bra i 5 mot 5 men saknade effektiviteten.

För Sverige gav kvällens trepoängare den första totalsegern i Helsingforsturneringen sedan 2015, och var ett minimalt plåster på de vidöppna såren efter totalfloppen i vårens VM då Tre Kronor missade kvartsfinal.

Också för finländsk del är supersäsongen med både VM och OS nu öppnad. För Jalonen väntar härnäst en resa till Nordamerika där den finländska lagledningen ska se sju NHL-matcher och träffa blåvita spelare innan den ryska EHT-turneringen i december, dit Jalonen byter ut hela truppen.

Innan avfärd över Atlanten kan tränaren trösta sig med att det också tidigare blivit strålande säsonger till slut, trots att profilstarka Lejonflockar inte då heller lyckats med att vinna hemmaturneringen i november.