Kurderna i Irak hoppades på en öppen väg in i Europa via Belarus – "Snart reser jag också själv" säger en ung man till Yle
Under de senaste månaderna har tusentals kurder lämnat sina hemtrakter i Irak för att resa till Europa. Uppskattningsvis 3 000-5 000 personer ansökte i somras om visum till Belarus.
I Irak har många trott på den belarusiska presidenten Aleksandr Lukasjenkos löften om att vem som helst enkelt kan ta sig till ett EU-land via Belarus.
Yles reporter Antti Kuronen har besökt Kurdistan i Irak - ett område som många nu har lämnat i hopp om ett bättre liv i Europa.
Lagliga och mindre lagliga rutter – den klart populäraste är den som går via Belarus
På torget i den kurdiska staden Ranya handlar diskussionen till stor del om hur man ska ta sig till Europa. Det finns olika listor på rutter - både lagliga och mindre lagliga. Den rutt som helt klart har legat högst på listan under det senaste halvåret är den som går via Belarus.
En nyutexaminerad jurist, Hangaw, som Antti Kuronen har talat, tänker också resa.
- Snart reser jag också själv, bara jag får en möjlighet. Jag är jurist, men hittar inget jobb här.
Syns i gatubilden att många har rest iväg – och resebyråverksamheten blomstrar
Det bor cirka 250 000 människor i staden Ranya. Många har rest iväg - och det syns redan i gatubilden, säger de som har stannat kvar. De affärslokaler som ligger runt torget är alla antingen resebyråer eller frisersalonger.
Turkish Airlines och Qatar Airways hör till de bolag som syns tydligt på resebyråernas skyltning.
- Uppskattningsvis 3 000-5 000 personer ansökte i somras om visum till Belarus, säger resebyråägaren Bawar Muhamed.
Minst tiotusen människor har lämnat det större området Sulemaniya sedan början av sommaren. Majoriteten har åkt till Belarus.
Resebyråverksamheten i Ranya rullar på för fullt. Byråerna ansöker om lagliga visum och köper flygbiljetter.
- Vi är inga smugglare, påpekar Muhamed.
Lukasjenko lovade öppna Europa
Migrantrörelsen från Mellanöstern till Belarus började i våras.
Det var Belarus diktatoriska president Aleksandr Lukasjenko som avfyrade startskottet då han meddelade att Belarus inte längre kommer att blockera inresor för migranter som reser vidare till gränsen mot Polen och Litauen.
Enligt Lukasjenko var gränsen till EU öppen.
Lukasjenko såg också till att människor lätt kunde skaffa sig ett belarusiskt visum, till exempel i det irakiska Kurdistan.
Sociala medier exploderade
Informationen om vägen via Belarus spred sig som en löpeld på sociala medier i norra Irak.
Belarus har haft representationer i Bagdad och Erbil. Resebyråerna hade bråda tider med att utfärda visum för alla som ville till Belarus.
Belarus upphörde nyligen med att utfärda visum i Irak – men visum kan fortfarande fås i till exempel Turkiet och Dubai.
– Min bror är i Belarus. Jag ordnade en rutt från Dubai till Uzbekistan och därifrån till Belarus, säger en resebyråägare.
Man kan också bli "inbjuden" till Belarus
Vid ett tillfälle blev det svårare att få visum, men Belarus hjälpte till med att lösa också det problemet.
För cirka 3 000 dollar kunde man få en officiell inbjudan från ett belarusiskt företag. Då kunde man flyga till Minsk där visumet stämplades i passet. Belarusiska statsägda reseföretag som ZentrKurort har enligt uppgift hört till huvudarrangörerna.
Nya vägar söks hela tiden
För ett par dagar sedan förhindrades irakier att resa med flyg från Turkiet till Minsk då Turkiet gick in för en blockad.
Då blev Dubai och Damaskus nya alternativ. Resebyråägaren konstaterar:
– Om en rutt stängs hittar man alltid nya rutter. Så här gör man alltid här. Man strävar efter att fara iväg, framåt i livet.
Det finns också de som tar sig över bergen till Iran och vidare till Turkiet om de inte finner någon annan lösning.
Italien nästa? Grekland ses som en omöjlig rutt
Belarus betraktas inte nu längre som så attraktivt - allra minst då vintern dessutom är i antågande.
Nu talas det om en ny rutt - med båt från Turkiet till Italien. Med hjälp av en smugglare kan man resa iväg för cirka 12 000 dollar. Från Italien kan man ta tåget till Frankrike eller Tyskland.
Greklandsrutten är svårare. Det är i det närmaste omöjligt att ta sig vidare till något annat europeiskt land från Grekland.
En av de migranter som Antti Kuronen har talat med berättar att hans resa bekostas av en person i Storbritannien. Migranten måste sedan arbeta för den här personen tills skulden är betald.
Smugglingen sker enligt finslipade system
Den kurdiska migrationskedjan till EU har finslipats under årens lopp. När en ny rutt öppnas tas den genast i bruk.
Från Belarus smugglas människor till Polen, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. En ny kontakt och en bil väntar vid varje gräns.
Smugglarna är rätt ofta släktingar, vänner och bekantas bekanta. Telefonnumren förs vidare från person till person.
Också betalningarna sker enligt inkörda system. Kunden ger pengar till en pålitlig tredje part som betalar smugglarna när uppgiften är klar.
Storbritannien är den populäraste destinationen följt av Tyskland. Till Storbritannien tar sig en del människor till och med med gummibåt.
Hemtrakterna blir allt fattigare
Gatorna i Ranya ligger öde och några få unga män syns i gatubilden.
Förut var det livligt här, och staden var en stolthet för Kurdistan.
Det var här det kurdiska upproret mot Saddam Hussein började för 30 år sedan. Kurderna uppnådde långtgående autonomi med hjälp av USA. USA och EU-länderna är fortfarande glorifierade här.
Det finns två ledande partier i Kurdistan - med två klaner bakom sig. Regionen Erbil kontrolleras av det kurdiska demokratiska partiet KDP medan Sulaimania kontrolleras av Kurdistans patriotiska union PUK. Kurdistans olje- och gasintäkter rinner in i fickorna på dessa.
Samhällets bastjänster som offentliga sjukvård och utbildning fungerar inte ordentligt.
"Att återvända till Kurdistan är inte ett alternativ"
Via telefonkontakt med vänner som har anlänt till Belarus känner kurderna i Ranya till att de som tagit sig till Belarus, Polen och Litauen inte alls har det så lätt. En av migranterna berättar att de i Litauen blev misshandlade med elbatonger då de knuffades tillbaka till Belarus. Sedan lyckades de ta sig tillbaka till Minsk till fots.
Att återvända till Kurdistan är inte ett alternativ.
Kurdistans grannländer Iran, Turkiet, Syrien och Iraks huvudstad Bagdad är fientligt inställda till Kurdistan. Terrororganisationen IS styrde Mosul som ligger intill gränsen mot Kurdistan. Konflikter och det kollapsade oljepriset ledde till att Kurdistans ekonomi försämrades efter 2014.
Kontakten mellan Kurdistan och Bagdad har tillspetsats. Bagdad har inte på åratal gett kurderna den andel av statsbudgeten som hör till dem.
Turkiet genomför flyganfall mot Kurdistans gränsområden, där den turkiska kurdiska PKK-rörelsen har baser. Några av de som begav sig iväg till Belarus flydde från de byar som var mål för räderna.
– Det är svårt att bygga framtiden utan att veta vad som händer om ett år. Man kan förlora allt om säkerhetsläget kollapsar. Ändå är Kurdistans inre säkerhet fortfarande bättre än i resten av Irak, säger en oppositionspolitiker som Kuronen har talat med.
Yles reporter intervjuade kurder vid gränsen
Yles Moskvakorrespondent Erkka Mikkonen intervjuade i dag en demonstrerande kurdisk grupp i Belarus, vid gränsövergången Bruzg.
De intervjuade vågade inte uppträda under eget namn. En av dem sa att belarusiska soldater hade tvingat migranter att överge sitt läger och flytta till ett gränsövergångsställe. En del andra migranter säger att de vill bort från lägret i Belarus och in i Polen.
Enligt Mikkonen hade en av kurderna sagt att några fördes bort under natten och att det inte fanns någon kvar i lägret. De belarusiska soldaterna uppges till och med ha lovat kurderna vapen som skulle göra det möjligt för dem att tränga sig in på den polska sidan.
Videor som släppts av det polska försvarsministeriet och gränsbevakningen visar också att ett stort antal migranter dök upp på den belarusiska sidan av gränsen.
Polen har inte tillåtit medier att röra sig i gränsområdet.
"Vitryska trupper har fört allt fler migrantgrupper till gränsövergången i Kuznica", skriver det polska försvarsministeriet på Twitter.
Belarus, EU och migranterna
Efter presidentvalet i augusti 2020 bröt det ut omfattande demonstrationer mot det valfusk som ledde till att Aleksandr Lukasjenko kunde fortsätta vid makten.
Protesterna slogs ned med våld och politisk aktivitet har förbjudits
Oppositionspolitiker har fängslats eller tvingats lämna landet.
EU riktar därför sanktioner mot regimen i Belarus.
Lukasjenko har nu som motåtgärd öppnat landet för migranter från Mellanöstern. Migranterna har anlänt till Minsk och förts till gränsen mot Polen och Litauen. De har hamnat i nödläge i detta ingenmansland.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Antti Kuronens artikel Irakilaisella torilla puhutaan nyt pääsystä Eurooppaan Valko-Venäjän kautta – "Lähden pian itsekin", kertoo nuori mies Ylelle Irakissa