Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Arbetsgrupp: En arbetstagare som misstänker lönediskriminering ska ha rätt att få en kollegas löneuppgifter – "huvudlöst" säger arbetsgivarna

En person sitter vid en dator.
Bildtext Arbetsgruppen vill att rättigheterna att få information om löner ska stärkas för personal, personalrepresentanter och sådana anställda som misstänker diskriminering.

En arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ändringar i jämställdhetslagen. Målet är att förhindra lönediskriminering på grund av kön genom att öka löneinsynen hos personalrepresentanter och anställda som misstänker att de diskriminerats på grund av kön.

Arbetsgruppen har blivit klar med sin rapport om hur man ska öka lönetransparensen.

Enligt förslaget ska en arbetstagare som misstänker lönediskriminering på grund av kön ha rätt att få löneuppgifter för en annan arbetstagare direkt av arbetsgivaren. Arbetstagaren har då tystnadsplikt i fråga om dessa uppgifter.

Arbetsgruppen föreslår också att arbetsgivaren med ett års mellanrum ska klargöra det lönesystem som arbetsgivaren följer och hur det tillämpas för personalen. Också jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna på arbetsplatsen ska vara fritt tillgängliga för arbetstagarna.

Personalrepresentanterna ska enligt förslaget ha rätt att under lönekartläggningen få löneuppgifter för enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader.

Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP) i dag.

Arbetsgruppens rapport utgör underlag för den fortsatta politiska diskussionen och beslut om fortsatta åtgärder fattas senare.

Hård kritik från arbetsgivarsidan

Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete, och en del av arbetsgivarrepresentanterna som suttit med i gruppen anmälde avvikande åsikt.

Finlands Näringsliv EK har varit starkt kritisk till förslaget, som EK i ett pressmeddelande beskriver som "huvudlöst".

Enligt EK finns det mycket man ännu måste göra för att öka jämställdheten, men arbetsgruppens förslag är fel väg att gå.

Enligt EK skulle förslaget kunna leda till att lönerna slätas ut på ett orättvist sätt ifall arbetsgivarna inte längre vågar belöna sina anställda för deras enskilda kunnande och resultat.

Också Företagarna i Finland kritiserar förslaget, och menar att det kränker de anställdas integritetsskydd och ökar på byråkratin. Enligt organisationen finns det andra sätt att minska löneskillnaderna mellan könen.

Fackföreningarna efterlyser mer transparens

Fackföreningarna välkomnar förslaget, men hade hoppats på ännu större åtgärder.

Akademikerfacket Akava anser att förslaget stärker rättsskyddet för en person som misstänker diskriminering, och att man årligen ska klargöra för det lönesystem som gäller och vad det bygger på.

Organisationen påpekar ändå att jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna bara gäller arbetsgivare med minst 30 anställda, vilket lämnar en stor del av arbetsgivarna utanför.

Också FFC anser att förslaget är ett steg i rätt riktning, men organisationen hade hoppats att transparensen skulle ha ökat snabbare.

Enligt FFC är ett problem ändå att förslaget inte beaktar hur arbetstagarna ska kunna misstänka lönediskriminering om de inte vet hurdana löner som i praktiken betalas på arbetsplatsen och på vilka grunder arbetsgivaren betalar de här lönerna.