Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Svårt att uppskatta vårdkostnader i kommunerna – hyror och lönehöjningar gör vården dyrare nästa år

Två närvårdare som går med varsin rullstol framför sig.
Bildtext Det finns ett högt tryck på höjda vårdarlöner när det nuvarande kollektivavalet tar slut i februari nästa år.

Nästa år inleder Österbottens välfärdsområde sin verksamhet. Samtidigt kommer kommunernas vårdkostnader att stiga. "Det är ett år när mycket förändras", säger välfärdsområdets ekonomidirektör Lena Nystrand.

Under hösten har kostnaderna för vården varit en viktig fråga i många kommuner i och med övergången till Österbottens välfärdsområde den 1 januari.

– Det här är ett enormt projekt. Vi skapar en organisation som har kostnader på över 600 miljoner euro där alla kommuner från Kristinestad i söder till Larsmo i norr är involverade, säger Korsholms ekonomidirektör Henrik Sandback.

Man i skjorta och kavaj poserar framför en grå vägg.

För Korsholms del innebär övergången till välfärdsområdet att kostnaderna för vården kommer att stiga.

Tidigare har kommunen haft sammanlagda kostnader på 59,5 miljoner euro för specialsjukvård, primärvård och socialvård. Det senaste budet från välfärdsområdet är att kostnaderna för 2022 kommer att vara 64,85 miljoner euro.

Vi skapar en organisation som har kostnader på över 600 miljoner euro där alla kommuner från Kristinestad i söder till Larsmo i norr är involverade.

― Henrik Sandback, ekonomidirektör i Korsholm

Sandback berättar att en del av pengarna kommer tillbaka till kommunen i form av hyresintäkter, i och med att välfärdsområdet hyr kommunens fastigheter.

– Om man räknar bort det här är kostnadsökningen ändå mellan 6,5 och 7 procent för Korsholms del.

Enligt välfärdsområdets uppgifter uppgår den totala hyreskostnaden till 36 miljoner. Av det går 27 miljoner tillbaka som inkomst till kommunerna.

Vårdbehoven varierar

Av det nya välfärdsområdets sammanlagda kostnader på 722 miljoner euro står medlemskommunerna för 645 miljoner. I den första budgetrundan beräknades att Korsholms andel skulle vara 67,5 miljoner euro, vilket kommunstyrelsen inte gick med på.

Österbottens välfärdsområdes ekonomidirektör Lena Nystrand berättar att man efter det tillsammans med kommunerna sett över vilka behov som finns och vad man prioriterar. Vårdbehoven varierar mellan kommunerna och därmed även kostnaderna.

Två kvinnor står utanför sjukhusentré.
Bildtext Välfärdsområdets ekonomidirektör Lena Nystrand (till vänster) och direkör Marina Kinnunen.

Nystrand vill inte se det som att vården blir dyrare för kommunerna på grund av övergången till välfärdsområdet.

– Det är ett år när ganska mycket förändras. Det blir mycket dyrare på grund av hyrorna som inte är jämnt fördelade mellan kommunerna. Sedan finns det också ett högt tryck på att lönerna ska stiga.

Det blir mycket dyrare på grund av hyrorna som inte är jämnt fördelade mellan kommunerna. Sedan finns det också ett högt tryck på att lönerna ska stiga.

― Lena Nystrand, ekonomidirektör på Österbottens välfärdsområde

Enligt Nystrand varierar effekten av lönehöjningarna beroende på personalmängd och lönenivå. Kommuner som tidigare haft mycket köptjänster kan klara sig lindrigare undan än sådana som har mycket egen vårdpersonal.

De här sakerna gör det enligt Nystrand svårt att jämföra kommunernas vårdkostnader med tidigare år.

Mindre ekonomiskt spelrum

Henrik Sandback tycket att kommunikationen med välfärdsområdet överlag har fungerat bra, trots att en del saker har dragit ut på tiden.

– Det är klart att det har uppstått en viss frustration. Den här tiden sitter kommunerna som på nålar och vill ha siffror till sin budget och välfärdsområdet jobbar intensivt med det här som är ett jättestort projekt.

Den här tiden sitter kommunerna som på nålar och vill ha siffror till sin budget.

― Henrik Sandback, ekonomidirektör i Korsholm

Från och med 2023 överförs också finansieringen av vården till välfärdsområdena när den nationella vårdreformen träder i kraft. Enligt Sandback finns det både för- och nackdelar med det här ur kommunens synvinkel.

– Det blir mindre siffror att hålla reda på, men finansieringsbasen blir mycket mindre, så det kommer att finnas ett mindre ekonomiskt spelrum än vad man har haft tidigare.

En hand lägger mynt i staplar.
Bildtext Kommunernas skattesatser beskärs från och med 2023.

Det senaste budet är att kommunernas skattesats kommer att skäras ner med drygt 12 procentenheter från och med 2023. För Korsholms del betyder det att skatteintäkterna minskar från cirka 84 miljoner till drygt 40 miljoner euro.

– Det är en jättestor förändring i finansieringsbasen, säger Sandback.

Halva budgeten försvinner

Benjamin Strandberg är sakkunnig inom kommunal ekonomi på Kommunförbundet. Han säger att vårdreformen innebär en väldigt stor förändring för kommunernas ekonomi.

– Det här är den största reformen i Finlands förvaltningshistoria. På hela landets nivå kan man konstatera att ungefär hälften av kommunernas totala budget överflyttas till välfärdsområdena.

Totalt rör det sig om ungefär 23 miljarder euro som försvinner ur kommunernas budget.

Man i skjorta och kavaj står framför en mönstrad vägg.
Bildtext Benjamin Strandberg från Kommunförbundet säger att hösten har varit utmanande för kommunerna.

De kommunala kostnader som kvarstår efter reformen täcks fortsättningsvis i huvudsak med hjälp av kommunalskatt. Kommunalskattesatsen kommer att beskäras lika mycket i alla kommuner.

Hur mycket klarnar dock först våren 2022.

– Ur den synvinkeln har ekonomiplaneringsarbetet varit väldigt utmanande i kommunerna under hösten, säger Strandberg.

Senast den 17 november ska kommunerna meddela om skattesatsen för 2022. Samma beslut om skattesats kommer att gälla även för 2023, då den alltså skärs ned.

Osäkra kalkyler

Strandberg säger att det de senaste åren har visat sig vara svårt att uppskatta hur mycket vården egentligen kommer att kosta.

Fram till 2023 är kostnadskalkylerna för vården baserade på kommunernas budgetar för år 2022. Den slutliga finansieringen bestäms när boksluten för 2022 är klara, det vill säga våren 2023.

– Det är nog många kommuner som drar en lättnadens suck när social- och hälsovården flyttas över, säger Strandberg.

Några direkta vinnare eller förlorare är svårt att hitta bland kommunerna. Däremot kommer stora städer som tidigare långt har klarat sig med egna skatteinkomster att bli mer beroende av statsandelar.

Det är nog många kommuner som drar en lättnadens suck när social- och hälsovården flyttas över.

― Benjamin Strandberg, sakkunnig på Kommunförbundet

Strandberg säger att en annan effekt som drabbar alla kommuner är att förmågan att ta nya lån blir sämre i och med att skatteintäkterna krymper.

I nuläget är de kalkyler som finansministeriet har presenterat över kostnader som överförs till välfärdsområdena väldigt osäkra. Osäkerheten är också något man märker på Kommunförbundet.

– Det är väldigt många kommuner som aktivt tar kontakt och är fundersamma över överflyttningen av kostnaderna och inkomsterna och vad det har för konkret inverkan, säger Strandberg.

Diskussion om artikeln