Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Förberedningen av välfärdsområdena framskrider – vårdgarantin och överföring av tjänster de största utmaningarna i Egentliga Finland

Uppdaterad 16.11.2021 10:13.
Två sjukskötare i munskydd står och pratar med varandra på ett sjukhus.
Bildtext Illustrerande arkivbild. I Egentliga Finland framskrider arbetet med välfärdsområdet. Stora utmaningar återstår ändå fortfarande.

Förberedningen av de nya välfärdsområdena i landet framskrider. Förutom överföringen av tjänsterna från kommunerna till de nya områdena är vårdgarantin på sju dagar inom primärvården en av de största utmaningarna för Egentliga Finlands del. 

Det här berättar Matti Bergendahl, som är direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. 

– Vi kommer säkert att ha en massa arbete framför oss här i Egentliga Finland med att kunna förbättra vårdgarantin i samband med reformen. Jag skulle säga att det här kräver ett väldigt bra samarbete mellan kommuner, sjukvårdsdistriktet och specialupptagningsområdena.

Matti Bergendahl, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Bildtext Arkivbild. Matti Bergendahl är med i arbetsgruppen som förbereder välfärdsområdet i Egentliga Finland. 

På måndagen besökte regionturnén för välfärdsområdena Åbo, där man presenterade situationen i Egentliga Finland. Bland andra familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen deltog i mötet.

Vårdgaranti på sju dygn

Statistik som presenterades på mötet visar att i genomsnitt 64 procent av dem som sökt hjälp inom primärvården får vård inom en vecka i Finland. Men Egentliga Finland sackar efter genomsnittet. Här får två tredjedelar, eller närmare sagt 68 procent, av kunderna inte vård inom den utsatta tiden.

Vårdgarantin på sju dygn för den icke-brådskande vården är ett av målen då välfärdsområdena i januari 2023 ska ta över social- och hälsovårdstjänsterna från kommunernas regi.

I Egentliga Finland har det förberedande arbetet också kommit igång senare än i övriga delar av landet.

– Först i september fick vi ordentligt igång förberedelserna, men nu har vi rekryterat och vi är på god väg. Vi ligger klart efter de andra välfärdsområdena men vi tar nu ikapp dem, säger Bergendahl. 

Byråkratin en stor utmaning

Egentliga Finland har 20 700 anställda, med 25 tjänsteproducenter inom social- och hälsovården samt 41 patientdatabaser. Processen att överföra allt det här under samma paraply samtidigt som man inte får glömma bort det egentliga målet, att förbättra vårdtjänsterna, ser Bergendahl som en av reformens stora utmaningar. 

– Nu låter det som att vi i Egentliga Finland först måste göra ett omfattande arbete med att förnya strukturen och den tillhörande byråkratin, men jag tror att vi väldigt fort kan övergå till att tala om det egentliga målet, vilket är allas lika rätt till vård, att få vård på sitt modersmål om man så vill, och att få vård så nära sitt hem som möjligt, säger Bergendahl. 

I framtiden koordineras den svenskspråkiga specialsjukvården från Egentliga Finland. På måndagens möte höll Wiveka Kauppila, som är koordinator för svenska ärenden vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, en presentation där hon betonade vikten av att redan i rekryteringen säkra att personalen har tillräckliga språkkunskaper. 

Matti Bergendahl bekräftar att tvåspråkigheten är något som ska tas i beaktande under hela processen då välfärdsområdet bildas. 

– Såklart ser vi till att de tvåspråkiga tjänsterna tas i beaktande i alla projekt då välfärdsområdet förbereds. Därutöver har vi Kårkulla som ett exempel på vårt eget projekt i den här helheten, säger Bergendahl. 

Långa köer inom barnpsykiatrin

Också den psykiatriska vården bjuder på utmaningar för det nya välfärdsområdet. Enligt minister Krista Kiuru hör vårdköerna inom barnpsykiatrin i Egentliga Finland till de längsta i hela landet, och enligt Bergendahl har man redan nu skridit till verket för att förbättra läget inom den psykiatriska vården.

 – Inom den sociala vården tror jag att våra största utmaningar ligger just inom psykiatrin, oavsett vilken åldersgrupp det handlar om. Vi har inlett ett samarbete med Åbo stad och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Å andra sidan ska vi också öka resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Förutom att leda det förberedande arbetet för välfärdsområdet i Egentliga Finland ska Bergendahl småningom ta över som verkställande direktör för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Trots att han har många bollar i luften försäkrar Bergendahl att han nog har tid att ägna sig åt arbetet med välfärdsområdet. 

– Det finns absolut ingen orsak att vara orolig i Egentliga Finland. Jag är fullständigt med i Egentliga Finlands team för tillfället, säger Bergendahl. 

I januari är det dags för välfärdsområdesval då välfärdsområdesfullmäktige ska väljas. I Egentliga Finland väljs 79 ledamöter.