Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Analys: Ryssland viftar åter en gång med vapen mot sina grannar – nu är den stora frågan om det är Ukraina eller Belarus som president Putin vill åt

Uppdaterad 16.11.2021 09:52.
Kerstin Kronvall och i bakgrunden Rysslands president Vladimir Putin och en del av hans stab.
Bildtext President Vladimir Putin på den gemensamma militärövningen Zapad i september.

De migranter som har lurats till Belarus utnyttjas i ett hänsynslöst spel.

Uppseendeväckande många truppförflyttningar är på gång i Ryssland just nu. Eftersom stora delar av dem genomförs nära gränsen till Ukraina och till Belarus väcker det både frågor och oro.

Vissa befarar rentav ett anfall på Ukraina, medan andra undrar om det handlar om att ta totalkontroll över Belarus. Ryska makthavare säger att inget särskilt händer och att det i stället är skäl att oroa sig för det Nato gör i Rysslands närområden.

Utländska experter räknar soldater

Från Ukrainas huvudstad Kiev kommer det lite varierande information om iakttagelser nära landets gränser. Enligt ukrainska källor handlar det om mycket stora styrkor. Man talar om sammanlagt mellan 90 000 och 114 000 man. Dessutom har Ryssland flera än 30 000 soldater på Krimhalvön som landet olagligt annekterade 2014.

På sociala medier har många videor som visar transporter av såväl stridsvagnar som raketer publicerats. Enligt dem som har lagt upp videorna i Ryssland ska de ha filmats såväl i närheten av den ukrainska som vid den belarusiska gränsen.

Också västerländska militärexperter bedömer att den ryska militäraktiviteten just nu är iögonenfallande stor. Självklart får det ryska försvaret flytta både manskap och materiel fritt inom landet, men ovanligt omfattande förflyttningar väcker intresse och föder farhågor.

En läkare utför hälsokoll på en pappa och hans barn i ett migrantläger.
Bildtext Många migranter försöker dagligen ta sig över gränsen till Polen från Belarus.

Nato sägs provocera

Ryssland viftar bort oron med att säga att det bara handlar om övningar på det egna området.

President Putins talesman Dmitrij Peskov säger som vanligt att det inte finns någon orsak till oro och att Ryssland inte hotar någon.

President Putin själv säger i sin tur att Ryssland hotas av Nato-provokationer. Han säger att Ryssland måste vara på sin vakt eftersom USA har sänt in militärfartyg i Svarta havet och Nato enligt Putin patrullerar där med spionflygplan.

Ukraina har för några dagar sedan åter fått en stor försändelse militär utrustning i bidrag av USA, som sedan 2014 har gett så kallat icke dödlig materiel för över 2,5 miljarder dollar till Ukraina. Också det uppfattar Ryssland som provokationer.

Samtidigt som många nu håller ett vaksamt öga på Ukrainas gräns med Ryssland och befarar ett anfall är det många i Ryssland som inte tror att president Putin just nu har Ukraina som högsta prioritet.

Putin vill kanske ha Lukasjenkos skalp

Till exempel oppositionspolitikern Ilja Ponomarjov säger att Putin just nu koncentrerar sig på Belarus och på hur han ska kunna kväsa president Lukasjenko och ta över makten i Belarus.

Ryssland har hittills förhållit sig mera avvaktande än aktivt i krisen med migranter som lockas från Mellanöstern till Belarus med löften om fri lejd till EU-länder. Den eskalerande krisen vid Litauens och Polens gränser med Belarus kan leda till att Ryssland går in och tar kontroll över gränserna på den belarusiska sidan.

Det vore ingen överraskning om Moskva nu lät president Lukasjenko köra gränskrisen med EU allt djupare för att sedan rycka in och ta över och sätta stopp för transporterna av asylsökande.

Det skulle till och med kunna ge president Putin några pluspoäng i väst även om ingen tror att han skulle göra något sådant för att rädda de människor som nu hänsynslöst används för att skapa motsättningar.

Djupt militärt beroende

I själva verket har Aleksandr Lukasjenko önskat sig mera militärt stöd av Ryssland. Han har sagt att han har bett Putin om Iskander-missiler och flera militärdivisioner som han vill placera vid landets södra och västra gräns, alltså vid gränserna mot Ukraina, Polen och Litauen.

”De kan bara stå där” har Lukasjenko uppgett som motivering till sin begäran.

Ryssland har redan tidigare stärkt sin militära närvaro i Belaus, särskilt efter den gemensamma militärövningen Zapad tidigare i höst. Ryska plan har alldeles nyligen dessutom gjort spaningsflygningar i Belarus.

Putin ja Lukashenka
Bildtext Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin.

Presidenterna Putin och Lukasjenko talade nyligen vid ett distansmöte om utökat militärt samarbete. Enligt Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu håller man just nu på och skriver en ny, gemensam militärdoktrin för Ryssland och Belarus.

Också kring Östersjön pågår livlig militär aktivitet. Ryssland har bland annat övat torpedförsvar på havet och utfört flygförsvars- och luftvärnsövningar inom det västra militärdistriktet. Enligt det ryska försvarsministeriet har man i år ökat antalet stridsövningar inom det västra militärdistriktet med trettio procent. Dessutom har den Kaliningradbaserade Östersjöflottan fått några tiotal nya stridsvagnar av typen T-72B3M.

Det är alltså en hel del som pågår och det är oklart vilka nästa steg blir. Med kännedom om hur Vladimir Putin brukar reagera kan något överraskande hända väldigt snabbt. Putin är nämligen en utpräglat reaktiv spelare som ofta slår till snabbt då han ser svaghetstecken hos något grannland eller nya chanser att öka Rysslands inflytande i närområdet. Hans spelrum är stort eftersom han sitter i en maktposition där han till exempel inte behöver lyssna vare sig på sitt folk eller på de folkvalda i parlamentet.

Diskussion om artikeln