Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Solidaritet och räddningsarbete har blivit brott – migranter och biståndsarbetare i Grekland ställs inför rätta

Demonstrerande flickor bär på plakat i Aten i protest mot rättegång på ön Lesbos i Grekland
Bildtext Demonstration 15.11.2021 i Aten mot rättegången mot personer som räddat migranter på ön Lesbos.

Tiotals människor ställs den här veckan inför rätta för att ha hjälpt människor i nöd på den grekiska ön Lesbos. Rättegången väcker uppmärksamhet också utanför Grekland.

Att bistå migranter med humanitär hjälp kan leda till rättegång och långa straff. Det har bland annat 24 personer som arbetat på ön Lesbos fått erfara.

De 24 personerna hjälpte för tre år sedan migranter att ta sig till Grekland, och nu åtalas de för spionage och brottsligt medlemskap.

De ställs inför rätta för sin påstådda koppling till Emergency Response Center International (ERCI) – en ideell spanings- och räddningsgrupp som varit verksam på ön Lesbos och i grekiska vatten från 2016 till 2018.

"Räddningsinsatser kan inte kriminaliseras"

Kritik mot rättegången kommer både från människorättsrörelsen Human Rights Watch (HRW) och i en rapport från EU-parlamentet. Rättegången ses som ett försök att kriminalisera solidaritet.

Human Rights Watch påpekar att migranter och asylsökande har räddats till livet av de personer som nu åtalas. Enligt HRW kan man inte kriminalisera räddningsinsatser.

– Fallet ser ut att ha skapats för att avskräcka framtida räddningsinsatser, vilket kommer att leda till att mångas liv är i fara, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch, i ett uttalande.

Åtalet och utredningen har i en rapport från Europaparlamentet beskrivits som "för närvarande det största fallet av kriminalisering av solidaritet i Europa".

Turkisk gränsbevakare i en båt spanar in en flyktingbåt.
Bildtext En turkisk kustbevakare iakttar migranter i en liten båt i närheten av ön Lesbos. 10.4.2021.

Åtalet: "Smuggling och potentiell penningtvätt"

Åklagarmyndigheten likställer organisationen ERCI:s sök- och räddningsverksamhet med kriminell smugglingsverksamhet, och insamlingsaktiviteten utreds som potentiell penningtvätt.

De åtalade anklagas för spionage utgående från polisrapporter om att spanandet efter migrantbåtar i nöd innefattat övervakning av den grekiska kustbevakningen och avlyssning av Frontex radiokanaler och fartyg.

ERCI var dock registrerad som en icke-statlig organisation, och samarbetade regelbundet med relevanta grekiska myndigheter angående räddningsuppdrag.

Efter gripandena har gruppen tvingats upphöra med sin verksamhet - det vill säga spaning till havs och sjöräddning samt tillhandahållandet av medicinsk vård och utbildning för migranter och asylsökande.

Flyktingar spelar kort på en strand på den grekiska ön Lesbos.
Bildtext Flyktingar spelar kort på en strand på den grekiska ön Lesbos. 22.9.2016.

Flyktingen Sarah Mardini blev volontär – och greps

  • En av de åtalade – Sarah Mardini – är själv flykting. Hon reste med båt från Turkiet till Grekland 2015 som asylsökande från Syrien.

  • Båtens motor gick sönder på vägen, och då räddade hon och hennes yngre syster Yusra de andra ombord genom att simma och hålla båten flytande tills den nådde Lesbos.

  • (Systern simmade för flyktingteamet vid olympiska sommarspelen 2016 och 2020 och är nu FN:s goodwillambassadör.)

  • Sarah Mardini skrev in sig senare vid Bard College Berlin och tog ledigt från sina studier under en termin för att återvända till Lesbos som volontär för organisationen ERCI.

  • Hon greps i augusti 2018 då hon skulle flyga hem, och tillbringade över tre månader i polisförvar. Hon riskerar ett fem år långt fängelsestraff för sina handlingar.

  • Hon släpptes villkorligt i december 2018 och lämnade då genast Grekland.

  • Mardini har sagt till människorättsorganisationen HRW att hon blivit totalt utmattad av att bli behandlad så här och att hon är rädd för att bli volontär igen efter dessa tre "mörka" år.

  • Mardini anklagas för spionage, förfalskning och olaglig användning av radiofrekvenser den 18 november. Hon riskerar ett maximalt åtta års fängelse, som kan omvandlas till böter. Hon är fortfarande under utredning för brott som kan leda till 25 års fängelse.

Såväl migranter som biståndsarbetare och volontärer hamnar i myndigheternas händer

Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har också Tyskland, Italien, Malta, Nederländerna, Spanien och Grekland inlett 58 utredningar och rättsliga förfaranden sedan år 2016 mot personer som hjälpt till vid spanings- och räddningsverksamhet.

Kritiker säger att den här typens domar eller hot om straffrättsligt förfarande mot hjälparbetare illustrerar den teknik som myndigheter i Grekland och andra länder använder för att avskräcka asylsökande.

Såväl migranter som biståndsarbetare och volontärer hamnar i de grekiska myndigheterna händer.

Den turkiska kustbevakningen tar ombord migranter som uppges ha blivit avvisade på den grekiska sidan.
Bildtext Den turkiska kustbevakningen tar ombord migranter som uppges ha blivit avvisade på den grekiska sidan.

Används i avskräckande syfte

– Det ser ut som om myndigheterna kommit till att det enda sättet att stoppa humanitära organisationer från att se vad som händer i Egeiska havet är att kriminalisera räddning, säger Dimitris Choulis, advokat på ön Samos.

Choulis företräder ofta asylsökande, och säger att de flesta fall kvarstår i utredningsfasen.

– Många fall som involverar icke-statliga organisationer är mer avsedda att skrämma än att få till stånd fällande domar.

Advokaten Alexandros Georgoulis påpekar för sin del att en person som ansöker om asyl i Grekland inte får hotas med hårda straff bara för att de tvingats – av omständigheter eller påtryckningar – att ta över hanteringen av en båt.

Choulis och Georgoulis representerar tillsammans bland annat tre män som fått långa straff och sitter fängslade på ön Chios.

Tre män fick drakoniska straff och sitter fängslade på ön Chios

  • Bland fängelsefångarna på den grekiska ön Chios avtjänar tre unga män från Afghanistan och Somalia dramatiskt långa straff: Två av dem har fått ett straff på 50 år, och den tredje ett straff på häpnadsväckande 142 år.

  • Männen dömdes för att ha kört uppblåsbara jollar med migranter över havet mellan Turkiet och Grekland, efter att smugglare hade lämnat dem och en mängd migranter åt sitt öde på Egeiska havet.

  • Även om domarna är drakoniska är den faktiska avtjäningstiden enligt grekisk lag begränsad till 20 år, och reducerad till 12 år om man kan påvisa gott uppförande. Med fängelsearbete som räknas till straffsänkning kan de här männen släppas efter cirka åtta år.

  • Männen är straffade för smuggling. De såg sin jurist för första gången under rättegången - och då bara under några minuter. "Domaren tillbringade en minut per man med oss", konstaterar Akif Rasouli. "En minut - och 50 år. Jag grät i en månad."

Flyktingläger med tält på den grekiska ön Lesbos
Bildtext Flyktinglägret Karatepe på den grekiska ön Lesbos 29 mars 2021. På de grekiska öarna omhändertas fortfarande många flyktingar och migranter.

Smugglarna vill inte bli dömda och straffade – låter flyktingarna köra båten

Den korta – men ofta farliga – överfarten från Turkiet till närliggande grekiska öar är en populär väg in i Europa för människor som flyr från konflikter och fattigdom i Afrika, Asien och Mellanöstern.

För att slå ner på smugglingen införde Grekland en lag 2014 som innebar stränga straff för människosmugglare: 10 års fängelse för varje smugglad person, eller 15 år per person om någon hamnat i livsfara, och livstids fängelse om någon dog.

Men smugglarna anpassade sig snabbt. Istället för att själva köra båtarna med migranter övertalade eller tvingade smugglarna sina passagerare att köra båtarna – något som bekräftas av många vittnesmål om anländande asylsökande. Resultatet har blivit att migranter dömts som smugglare.

– Våra fängelser är fulla av asylsökande som körde båt. Det här är absurt, säger advokaten Dimitris Choulis.

Demonstration i Aten i protest mot myndigheternas attityd mot migranter

En demonstration hölls i centrala Aten i måndags (15.11.2021) till stöd för de tiotals hjälparbetare som deltagit i arbetet med att rädda flyktingar. Människorättsgrupper fördömer rättegången och ser politiska motiv bakom den.

En av dem som står inför rätta är Sean Binder, en 27-årig tysk medborgare.

– Jag trodde aldrig ett ögonblick att ett försök att hjälpa någon ute till havs kan få en att hamna i fängelse, sa han då han deltog i protesten som organiserats av Amnesty International i Grekland.

Binder säger att han inte är någon särskild förkämpe för mänskliga rättigheter.

– Jag gör som alla andra skulle göra. Om du såg någon drunkna skulle du göra samma sak som jag, du skulle sträcka ut en hand, dra upp människan – och det är exakt samma brott som jag anklagas för att ha gjort.

Amnesty International betecknar rättegången som "farsartad".

– Vi är här för att säga hur upprörda vi är över att den grekiska regeringen driver ett brottmål mot dessa människor som absolut inte gjorde något fel, sa Amnesty Internationals kampanjledare Giorgos Kosmopoulos vid protesten.

Han kräver att Grekland omedelbart drar tillbaka anklagelserna och låter människor fortsätta med sina liv.

– Våra fängelser är fulla av asylsökande som har kört båt. Det här är absurt

― Advokaten Dimitris Choulis

Källor: AFP, Reuters, AP, ap.news.com/hub/migration