Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vad har EU att göra med hur Finland sköter sina skogar, och vad är en taxonomiförordning? Vi förklarar vad regeringens skogsgräl handlar om

Traktor i en skog.
Bildtext Skogsindustrin har stor betydelse för Finland. År 2019 stod skogsindustrin för över 19 procent av Finlands varuexport. Det totala värdet på skogsvaruexporten var då 12,5 miljarder euro.

EU lägger som bäst upp kriterier för vad som ska kunna räknas som gröna, hållbara investeringar. En del av diskussionen handlar om hur ett hållbart skogsbruk ser ut. På den punkten är Finland och Sverige av helt annan åsikt än resten av EU – och dessutom saknar regeringspartierna en enhetlig syn.

Vad är en taxonomiförordning och varför grälar Finlands regering om den?

EU:s taxonomi är ett verktyg för att bestämma vad som är en hållbar investering. EU sätter alltså upp kriterier för vad som kan räknas som klimatvänliga och miljömässigt hållbara verksamheter.

Det här görs för att hjälpa och locka investerare att satsa grönt. Om EU ska nå sina klimatmål är det viktigt att pengarna styrs åt rätt håll, mot hållbara investeringar. EU vill också bekämpa företagens grönmålning och sluta importera produkter som skadar skogen.

Taxonomin har flera olika miljömål om allt från att begränsa klimatförändringen till att skydda den biologiska mångfalden, och berör i allra högsta grad skogsbruket.

Men skogspolitiken är en inflammerad fråga inom finsk politik. Just den här förordningen skulle bestämma hur skogsbruket i Finland ska se ut för att uppfylla kriterierna för gröna investeringar – och bland annat begränsa kalhyggen.

På tisdag sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, Centern, till Svenska Yle att han vill stoppa förordningen. Dagen efter blev det klart att Finlands EU-ministerutskott vill rösta ner förordningen.

Regeringspartierna är oense i frågan: De Gröna och Vänsterförbundet har lämnat in avvikande åsikter om utskottets beslut, medan Socialdemokraterna och SFP ställer sig med Centern i frågan.

Finland ställer sig på tvären mot EU:s skogspolitik, och får stöd av Sverige

Skogsmotsättningarna mellan EU och Finland handlar om flera olika processer inom EU:s väg mot att nå sina klimatmål.

Enligt European Green Deal, EU:s gröna giv, ska EU bli världens första klimatneutrala region. EU lade fram sin nya skogsstrategi i somras och jobbar också på en strategi för att stärka den biologiska mångfalden. Skogsbruket berörs av alla de här.

Finland är inte det enda land som motsätter sig att EU lägger sig i hur det nationella skogsbruket ser ut. När skogsstrategin presenterades i juli fick den stark kritik framför allt i Finland och Sverige där en stor del av de europeiska skogarna finns. Också Österrike är starkt emot strategin.

EU-kommissionen betonar att beslutanderätten för skogspolitiken i sista hand ligger hos medlemsländerna – men om EU lägger upp regler för vilken typ av skogsbruk som kan räknas som grönt påverkar det förstås investeringsutsikterna.

I Sverige har skogsdebatten hårdnat de senaste åren, med kraftiga krav från inte bara miljöorganisationer utan också samerna om att landet måste värna om skogens resurser och gå in för att begränsa kalhyggena.

Stark kritik från miljöorganisationer om kalhyggen

Samtidigt är en hel del av det som föreslås i EU:s skogsstrategi precis sådant som miljöorganisationer har efterlyst redan länge: den motsätter sig kalhyggen och förespråkar kontinuerligt skogsbruk i stället.

Skogsstrategin betonar också att produkter som kommer från skogen ska vara långlivade och ha höga värden för den cirkulära bioekonomin. Om skogen blir virke för husbyggen och möbler fortsätter virket lagra koldioxiden i produkterna.

I Finland påminner Världsnaturfonden WWF särskilt om att skogsbruk genom kalhyggen hotar den biologiska mångfalden. Även om skogsbruket planterar ny skog som gör att skogen växer ersätter så tar den biologiska mångfalden skada av att det är skog med betydande naturvärden som huggs ner.

Miljöföreningarna förespråkar ett kontinuerligt skogsbruk med gallring i stället för kalhyggen. Det finns dessutom forskning på att ett mildare skogsbruk kunde vara mer ekonomiskt lönsamt i längden: skogen behöver då inte planteras utan får fröa av sig naturligt, och blir mer motståndskraftig mot både stormar, torka och skadeinsekter.