Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Våld i skolorna blir allt vanligare – trötta lärare har svårt att ge det stöd utagerande elever behöver

Uppdaterad 24.11.2021 06:02.
Tonåringars fötter
Bildtext Det är viktigt att de resurser som skolorna får också kanaliseras rätt, säger lärarnas huvudförtroendeman i Raseborg. Bilden är en arkivbild.

Barn som sparkar personalen och unga som hotar med våld blir allt vanligare i skolorna i Raseborg. Det är ett tydligt tecken på att de unga mår sämre, säger lärarnas huvudförtroendeman. Han hoppas nu att politikerna tar saken på allvar och att resurser kanaliseras till rätt ställen.

Arbetarskyddsfullmäktig Henry Gustafsson sitter på sitt rum i Raseborgs stadshus och bläddrar igenom en bunt med några papper. Det är dagens skörd av anmälningar om fysiskt och psykiskt våld som personalen i skolor och förskolor har blivit utsatt för.

Förra veckan fick han ungefär lika många anmälningar.

– Det är ingen trevlig läsning att personal har blivit sparkad på smalbenet och att de får blåmärken. Men det är viktigt att personalen gör de här anmälningarna, säger han.

En porträttbild av arbetarskyddsfullmäktig Henry Gustafsson.
Bildtext Henry Gustafsson uppmanar alla anställda att anmäla våld som de utsätts för. Det är ett konkret bevis på att något måste göras för att skolelever ska må bättre, säger han.

De senaste fem åren har anmälningar om hot och våld mot personalen i Raseborgs skolor och förskolor fördubblats varje år. År 2020 var saldot hela 121 stycken.

I år verkar anmälningarna lyckligtvis bli lite färre, men i ett längre perspektiv ser utvecklingen dyster ut, säger Gustafsson.

– Det är en tendens som inte är rolig att läsa och man är ju rädd att den ska fortsätta.

Barnen mår sämre än för tio år sedan

Våldet tenderar att variera beroende på barnens ålder. I förskolan och de lägre klasserna handlar det ofta om fysiskt våld som att sparka, klösa eller bita. I de högre klasserna är det oftare frågan om verbalt våld, där eleverna hotar personalen eller gör sexuella anspelningar.

En orsak till att anmälningarna ökar är att personalen uppmanas föra saken vidare. Men det är också ett tecken på att barn och unga mår allt sämre, säger Henry Gustafsson.

– Sannolikt är det så att det i dag förekommer mera illamående bland våra elever i skolorna än för tio år sedan.

En trött lärare har svårare att ge det stöd som behövs

Niclas Zweigberg är huvudförtroendeman för lärarna i Raseborg och han håller med om att situationen har blivit sämre.

Många lärare kontaktar honom eftersom de är trötta och jobbet är psykiskt påfrestande. Därför är det rätt vanligt att lärare vill gå ner i arbetstid för att orka med sitt arbete.

– Jag ser nog en koppling till att de har mycket att göra med elever som på ett eller annat sätt utövar våld mot lärare. Psykiskt våld är något som belastar lärare väldigt mycket.

Zweigberg inledde arbetet som huvudförtroendeman i början av året. Före det jobbade han åtta år som lärare i klasserna ett till nio.

– Jag tycker att situationen stegvis har trappats upp. Speciellt illamåendet bland eleverna har ökat, vilket kan vara en orsak till att man blir utåtagerande.

Personporträtt av Niclas Zweigberg.
Bildtext Niclas Zweigberg har varit huvudförtroendeman i snart ett år.

Han tror att en orsak till det ökade våldet är att allt är så lättillgängligt. På sociala medier finns det videor med innehåll som inte är lämpade för barn och som kan göra dem oroliga. I vissa fall kan barnen också ta exempel av det innehåll de hittar på nätet.

En annan orsak är att barn inte rör på sig lika mycket som tidigare. Trots att utbudet av hobbyer är större än någonsin, så väljer många barn och unga att hellre surfa runt på sociala medier eller spela spel.

Men också lärarnas ökade arbetsbörda kan i förlängningen leda till att barnen mår sämre, säger Zweigberg.

– En lärare som mår bra och har ork är bättre förberedd på att bemöta vardagliga situationer som plötsligt kan uppstå. Men om man är trött kan det hända att man inte har den energi som krävs för att lösa de här situationerna så bra som möjligt.

Det hela blir en ond cirkel där både läraren och eleven förlorar, konstaterar han.

Socialhandledare i skolorna kunde förbättra situationen

Men vad ska man göra för att förbättra situationen? Någon enkel lösning finns inte och det är väldigt många faktorer som inverkar på hur barn och unga mår, påpekar både Niclas Zweigberg och Henry Gustafsson.

Det viktigaste skulle vara att barn som behöver hjälp också får det i ett tidigt skede. Då lärare uttrycker en oro över barn som mår dåligt skulle det utredas ordentligt så att de snabbt får det stöd de behöver.

På det sättet kunde man undvika att situationen går utom kontroll på det sätt som nu sker, säger Niclas Zweigberg.

– Det skulle säkert kräva en hel del mer resurser. Men det är något som ger avkastning senare.

En konkret åtgärd kunde också vara att socialhandledare skulle vara närvarande i skolorna på samma sätt som kuratorerna, föreslår han.

– De kunde följa med hur eleverna agerar på rasterna och i klasserna, utan att vara utpekande. Steget är mindre att prata om sina problem om man pratar med ett bekant ansikte.

Resurser måste riktas rätt

I kommunalvalet lovade många politiker att satsa på barn och ungas välmående. Det är nu upp till bevis för deras del, säger Niclas Zweigberg.

Men det är inte bara mängden resurser som är avgörande för hur både lärare och elever mår.

– Man måste också tänka på att man ska rikta resurserna rätt så att de har effekt. Också skolans verksamhet måste kanske omorganiseras. Det arbetet hamnar främst på administrationens bord, säger Zweigberg.

Om drygt ett år kommer social- och hälsovården att flytta över till välfärdsområdet. Det betyder att de enskilda kommunerna inte längre beslutar om ärenden som berör den sektorn.

Niclas Zweigberg hoppas att det inte påverkar det praktiska arbetet i skolorna och att samarbetet med vårdpersonal inte försvåras. Men det finns också farhågor.

– Det finns farhågor om att det blir mera centraliserat och att närförmännen flyttar närmare huvudstadsregionen. Det skulle i så fall komplicera samarbetet, säger han.

Statistiken påvisar missförhållanden

Då det uppstår våldsamma situationer mellan elever och skolpersonal är det Henry Gustafssons uppgift är att ta emot anmälningarna. Han registrerar sedan dem och för statistik över händelserna.

Hur arbetarskyddet sedan går vidare varierar lite, men arbetsgivaren informeras och den som har gjort anmälningen får hjälp och stöd. Arbetarskyddet försöker också kartlägga var situationen har uppstått och hur den har gått till.

Man borde också göra en riskbedömning och diskutera olika situationer som kan uppstå på en arbetsplats: hur ska man agera och vilka lösningar finns det.

Men viktigast är att personalen gör anmälningarna, understryker Gustafsson.

De behövs för att påvisa att det behövs mera resurser, till mera personal eller till mindre grupper eller till vårdpersonal som kan hjälpa upp situationen då lärare inte längre klarar av den, säger han.

– De är de enda siffrorna vi har som vi kan smälla framför politikerna för att visa att vi inte kan fortsätta så här!