Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Arkeas planer på att byta kollektivavtal delar Åbopolitiker – en orättvisa för personalen eller ett sätt att rädda bolaget?

Uppdaterad 18.11.2021 10:39.
En städare putsar en pulpet i ett klassrum.
Bildtext Arkivbild. Arkea sköter bland annat städningen i Åboskolor.

Det nya kollektivavtalet som Arkea vill ta i bruk för sina anställda delar politiker i Åbo. En del anser att Åboägda Arkeas konkurrenskraft måste räddas och det nya kollektivavtalet är ett steg i rätt riktning. Andra ställer sig mycket kritiska till förslaget och anser att det nya avtalet är orättvist mot de anställda.

Arkea planerar att byta kollektivavtal för sina cirka 1 000 anställda och för en del arbetstagare skulle det innebära sänkta löner och färre semesterdagar.

Fackförbundet JHL inledde en strejk på onsdagen i protest mot det här. Även fackförbundet Jyty meddelade att de ansluter sig till strejken. Eftersom Arkea producerar service inom kosthåll, städning och fastighetsskötsel så har strejken en stor betydelse exempelvis för verksamheten i stadens skolor och daghem.

"Orättvist för de anställda"

Till politiker som är mycket kritiska till det nya kollektivavtalet hör Socialdemokraternas Taru Pätäri och Vänsterförbundets Jaakko Lindfors. Båda är ledamöter i stadsstyrelsens koncernsektion, som beslöt i måndags att Åbo stad godkänner Arkeas förslag att övergå till det nya kollektivavtalet. Sektionen var inte enig. Ärendet går nu vidare till Arkeas styrelse.

– Jag är verkligen emot den här typen av shopping av kollektivavtal, säger Pätäri.

Även Lindfors är mycket kritisk till Arkeas planer och säger att han stöder JHL:s strejk. Han kallar också Arkeas agerande för “avtalsshopping”.

– Det är inte rättvist att Arkea vill byta till ett billigare avtal och försämra arbetsvillkoren. Det är helt enkelt orättvist, säger Lindfors.

"Viktigt att Arkea blir ett konkurrenskraftigt bolag"

Men flera politiker förstår också Arkeas förslag.

– Jag har förstått att det nya kollektivavtalet är viktigt med tanke på Arkeas konkurrenskraft. Personalkostnaderna är höga och därför har vi förlorat i anbudstävlingar. Det här ett sätt att förbättra situationen, säger Samlingspartiets Sini Ruohonen, som också är medlem i koncernsektionen.

Enligt Ulla Achrén (SFP) finns det inte många andra möjligheter än att göra ändringar i kollektivavtalet eftersom konkurrensen inom branschen är hård. Enligt Achrén är det beklagligt om besluten går ut över personalen, men alternativet kan inte heller vara att sälja bolaget eller lägga ner verksamheten.

– Det viktiga är att Arkea blir ett så konkurrenskraftigt bolag som möjligt och har en möjlighet på marknaden och får kunder. Ett bolag måste vara lönsamt trots att det till största delen ägs av staden.

Enligt De Grönas Saara Ilvessalo är frågan om ett nytt kollektivavtal en sak som måste kunna diskuteras och utredas, även om frågan är svår.

– Jag hoppas att vi når en lösning som garanterar att arbetsplatserna hålls kvar men att vi samtidigt ser till att verksamheten är lönsam och konkurrenskraftig. Om det finns andra aktörer på marknaden med andra avtal så måste det kunna diskuteras inom Arkea, säger Ilvessalo.

"Borde Arkea endast producera tjänster för Åbo?"

Enligt Taru Pätäri (SDP) borde verksamheten inom Arkea ändras så, att bolaget endast producerar tjänster för staden i fortsättningen.

– Jag tycker att inhousetjänster skulle vara det bästa alternativet, i alla fall för de lagstadgade tjänsterna. Men jag vet inte hur stort politiskt stöd det förslaget har.

Pätäri får understöd av Jaakko Lindfors (Vf).

– Våra bolag har lärt sig hur verksamheten kan effektiveras. Nu är det helt möjligt att återta tjänsterna till staden. Jag vill satsa på kvaliteten trots att det skulle kosta lite mera, säger Lindfors.

Ulla Achrén (SFP) är av en annan åsikt och säger att förslaget inte går ihop med stadens målsättningar att jobba för att skattepengarna ska räcka till.

– Då man bolagiserar delar av verksamheten så måste den vara lönsam.

Det här är inte första gången som tvisten om kollektivavtal blossar upp inom Arkea. En liknande tvist med strejker pågick också hösten 2019. För ungefär tio år sedan bolagiserade staden kosthållet, städningen och fastighetsskötseln. Åsikterna om hur välfungerande en sådan lösning är går isär bland politikerna.

– Jag tycker inte att det är en så välfungerande lösning då det gäller lagstadgade uppgifter. Om verksamheten är på den fria marknaden så kan aktörerna bytas ut och det gör servicen ojämn, säger SDP:s Taru Pätäri.

Samlingspartiets Sini Ruohonen är ändå av en annan åsikt.

– Den här modellen har fungerat inom de sektorer där det finns en marknad med konkurrens och med flera aktörer som erbjuder tjänster, säger Ruohonen.