Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Fler barn på dagis, men ingen ökad sysselsättning bland föräldrarna – så här gick försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar

Dagisbarn och personal på promenad 25.3.2021. Man ser bara ryggarna av dem. Barnen har neongula reflexvästar på sig.
Bildtext Helsingfors är en av de kommuner som varit med under undersökningens alla tre skeden. En del kommuner deltog bara i ett eller två av skedena.

Det fleråriga försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar var delvis framgångsrikt. Man lyckades få fler femåringar att börja på dagis, men stora regionala skillnader kvarstår. Sysselsättningen ökade inte bland föräldrar, en förklaring kan vara att barnen hade yngre syskon.

År 2018, under ledning av regeringen Sipilä, startade en utredning om avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Ett av Undervisnings- och kulturministeriets mål var att få fler barn att delta i verksamheten.

Den saken verkar ha burit frukt. Under undersökningsperioden ökade antalet femåringar som gick i förskola mer i försökskommunerna jämfört med jämförelsekommunerna, konstaterar Nationella centret för utbildningsutvärdering som gjort rapporten.

Man noterar ändå att det fortfarande finns en del regionala skillnader som inte kan förklaras av avgifterna för småbarnspedagogiken.

Ett annat mål med försöket var att öka sysselsättningen bland föräldrarna. Det målet lyckades man inte uppnå. Rapportskaparna kunde inte hitta någon direkt påverkan på sysselsättningen i de data som samlades in från de tiotals kommuner som deltog i undersökningen.

Mammorna började inte jobba

Mammornas sysselsättningsgrad ökade helt enkelt inte i försökskommunerna under försöksperioden 2018-2021. Det finns ändå åtminstone en förklaring till det.

"En majoritet av femåringarna deltar redan i princip i småbarnspedagogiken och orsaken till att barnet stannar hemma är ofta ett yngre syskon. Avgiftsfri småbarnspedagogik eller sänkta avgifter för andra åldrar inom småbarnspedagogiken, kanske till och med alla yngre barn, kunde påverka sysselsättningen", står det i rapporten.

Enligt centret är det viktigt att servicesystemet uppbyggs så att det inte uppstår faktorer som kan hindra barnen från att delta i småbarnspedagogiken eller leder till ekonomiska förluster för familjerna.

Fem steg för att få fler femåringar att delta i småbarnspedagogiken

Nationella centret för utbildningsutvärdering listar i sin rapport fem saker som påverkar om en femåring deltar i småbarnspedagogiken.

  • Avgiftsfri småbarnspedagogik leder till att fler femåringar deltar i verksamheten. Om man dessutom vill främja vårdnadshavarens sysselsättning genom avgiftsfri småbarnspedagogik kunde man utvidga de sänkta avgifterna, konstaterar rapporten.

  • Det kommunala tillägget för hemtjänststöd borde också i så fall ses över, eftersom det just nu verkar vara så att femåringarna är mindre benägna att delta i småbarnspedagogiken i kommuner där det extra tillägget betalas ut.

  • Det måste vara lätt för familjerna att delta i småbarnspedagogiken. Undersökningen visade att vad som erbjöds varierade mellan kommunerna, på vissa håll erbjöds småbarnspedagogik endast under vissa klockslag och på vardagar.

  • Kvaliteten på småbarnspedagogiken påverkar om man väljer att delta i verksamheten. Om småbarnspedagogiken skulle vara avgiftsfri är det viktigt att kommunen ekonomiskt stöder verksamheten.

  • Vägledningstjänsterna som är kopplade till småbarnspedagogiken är viktiga, eftersom de kan nå nya familjer och bidra till att familjerna känner sig välkomna i ett tidigt skede. Det här är speciellt viktigt att göra med familjer som annars inte rör sig i småbarnspedagogikkretsar och berätta vilka möjligheter de kan innebära.

Ledande personalen oroas av personalbrist

Nationella centret för utbildningsutvärdering har också samlat in data om hur ledarskapet fungerar inom småbarnspedagogiken. Cheferna inom småbarnspedagogiken, dagvården och familjedagvården fick svara på frågor.

Ungefär en fjärdedel av de högre cheferna klassade sitt arbete som tungt och ansåg att de ansvarade över för många anställda. Bland annat stress och det oförutsägbara arbetet komplicerar deras arbetsvardag. De här faktorerna påverkas speciellt av bristen på personal och en stor del av jobbet går ut på att leta efter ersättare.

– Det var en sak som tydligt kom fram i datan. Personalbristen och att jaga ersättare skapar indirekta utmaningar i chefens arbete. Andra arbetsuppgifter kan bli ogjorda om en stor del av arbetstiden går åt till inhoppararrangemang, säger Karvis sakkunniga Anna Siippainen till STT.

De chefer som hade ansvar för en mindre grupp anställda hade generellt sett en positivare syn på sin arbetsbild. Enligt Siippainen är daghemschefernas arbetsbild inte särskilt enhetlig, utan den kan variera stort beroende på arbetsplatsen.

– Daghemscheferna kan vara tydliga administrativa chefer som har tio underordnade, eller så kan de regelbundet eller sporadiskt jobba med barn. Om de ska arbeta i grupp och sköta rekryteringar så är det förståeligt att man känner sig otillräcklig.

Om en stor del av arbetet går åt till rekrytering är det bort från kärnverksamheten så som att leda pedagogiken och stödja personalen så att de orkar och mår bra, förklarar Siippainen.

Källor: Nationella centret för utbildningsutvärderings rapport, STT