Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Vissa dagar funderar jag på om jag alls undervisat" – minskat stöd från vården gör vardagen svårare på Ekparkens skola i Ekenäs

Uppdaterad 26.11.2021 08:07.
Tua Ljunngren och Susanna Lindholm tittar på skolböcker.
Bildtext Tua Ljunggren, tf rektor, och Susanna Lindholm, specialklasslärare, jobbar i Ekparkens skola i Ekenäs.

Allt fler barn och unga mår dåligt och det syns i Ekparkens skola i Ekenäs. Där ska lärarna undervisa, men en stor del av tiden går åt till att stödja eleverna så de ska må bättre. Det här måste lärarna göra då de inte längre har stöd av vården på samma sätt som förut.

Ekparkens skola är uppdelad på två områden i Ekenäs. Höijersgårdens enhet finns i centrum intill andra skolor, medan Ekåsens enhet är fördelad i två hus på området där Raseborgs stadshus finns.

Här går elever i skola efter att personalen i hemskolorna gjort allt för att de ska må bättre, studera och över huvud taget komma till skolan. När alla utvägar prövats, men inget hjälper, så kan Ekparkens skola vara en lösning. Då måste eleven ha ett vårdkontrakt via en poliklinik.

Elever har individuella behov

I Höijersgården finns två klassrum där eleverna läser samma ämnen som inom den grundläggande utbildningen. Men här anpassas dagen mera till varje elevs individuella behov, säger specialklasslärare Susanna Lindholm som jobbar i Höijersgårdens enhet.

– Vi har för det mesta individuellt anpassade planer som skräddarsys efter hur eleven mår. Vi kollar hur långa arbetsdagar de kan ha; för det mesta förkortar vi dem och jobbar i stället så effektivt som möjligt. Vi går också ut och gå så de får röra på sig.

Då eleven kommit hit så har man ofta försökt allt och inte hittat en lösning som fungerar

― Tf rektor Tua Ljunggren

Susanna Lindholm tycker att Höijersgården är en okej omgivning som skolmiljö.

– Det är ett trevligt hus då det är mycket liv och rörelse omkring oss. Här finns högstadieelever, eftis och dagis, så här finns barn i olika åldrar och vuxna. Det är en levande och glad miljö, men visst kan det ibland bli stökigt då det rör sig många i korridoren.

En korridor i Ekparkens skola.
Bildtext Korridoren utanför klassrummen till Höijersgårdens enhet. På eftermiddagen är det lugnt, men då alla som rör sig i huset är på plats, så är det mycket mera rörelse i huset.

På Ekåsens enhet prioriteras vården av eleverna, vilket betyder att skoldagarna ofta är kortare, säger tf rektor Tua Ljunggren om sin arbetsplats.

– De som finns på dagenheten kommer för det mesta på förmiddagen till skolan och eftermiddagarna består av vård och olika terapier. Men de som kommer hemifrån till skolan åker sedan hem igen. De har ofta kortare skoldagar, men ingen vård eller terapier.

Ekparkens skola

Ekparkens skola i Raseborg består av Ekåsens enhet och Höijersgårdens enhet.

Skolan ordnar grundläggande utbildning för alla elever på Raseborgs ungdomspsykiatriska dagenhet och för en del elever med vårdkontrakt till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts barn- eller ungdomspsykiatriska polikliniker.

Ekåsens enhet är en tvåspråkig skola som har 14 elevplatser. Där finns två grupper i E-huset och en grupp i L-huset.

För att få en plats på Ekåsens enhet måste eleven ha kontakt med den psykiatriska polikliniken eller en plats på Raseborgs ungdomspsykiatriska dagenhet.

Personalen består av tre specialklasslärare och 1,5 skolgångshandledare.

Höijersgårdens enhet finns en finskspråkig och en svenskspråkig grupp.

Personalen består av två specialklasslärare, två skolgångshandledare och en sjukskötare.

Det finns fem till sex elever i klassen, men det varierar så att undervisningen ska vara ändamålsenlig.

Eleverna kommer främst från Raseborg, men det finns möjlighet att ta emot elever från grannkommunerna.

Här studerar elever i årskurserna 3-6.

Det varierar hur länge eleverna går i Ekparkens skola, säger Susanna Lindholm.

– Det finns elever som gått i skolan i några år, men vi strävar mot att få rutiner, struktur och välmående i skick så fort som möjligt så att de kan flytta tillbaka till sin egen hemskola, men de är vanligtvis här minst en termin.

Schema i en skola för en vecka.
Bildtext Så här kan dagens schema se ut i Höijersgårdens enhet.

Ekparkens skola har 24 platser och det varierar hur många elever som går i skolan. Tua Ljunggren säger att det är ofta lugnt tidigt på hösten, men före höstlovet så börjar telefonerna ringa.

– Då har man i skolorna länge försökt att hjälpa eleven på olika sätt, men sedan konstaterat att nu går det inte längre.

– Vi har inget kösystem, utan när ansökningarna kommer så ser vi vilken elev som passar in i våra grupper, vilket stöd eleven fått tidigare, om allt har gjorts för eleven.

Tua Ljunggren.
Bildtext Det finns barn och unga som kan ta sig fram bra i livet efter att de gått i Ekparkens skola, upplever Tua Ljunggren, tf rfektor för skolan.

Just nu är inte alla 24 platser fyllda, men nya elever är i antågande.

– Vi kan inte från ena veckan till en annan säga om det finns plats hos oss eller inte. Det lever hela tiden.

Trycket växer

Tua Ljunggren säger att det finns ett allt större tryck på att ta emot elever till Ekparkens skola.

Ansökningar droppar in hela tiden och det handlar inte bara om elever från Raseborg, utan även från grannkommunerna.

Vad har hänt så eleven kommer till skolan?

Det har ofta varit motigt en längre tid, förklarar Susanna Lindholm. Skolarbetet fungerar inte, eleven kan inte jobba i en stor grupp, hemskolan har gett specialundervisning och kanske individuella lösningar så som att jobba utanför klassrummet.

– Skolan har försökt med allt, även samarbete med vårdnadshavarna, men ändå är dagen i skolan jobbig. Eleverna kan vara utåtagerande, må dåligt eller ha ångest som gör att det inte fungerar i hemskolan.

Det avspeglar sig i skolan då eleverna inte har det så bra som de borde

― Susanna Lindholm, specialklasslärare

Tua Ljunggren säger att illamåendet bland unga har ökat.

– Det har skett stora förändringar, för sex år sedan hade vi en barnavdelning och en ungdomsavdelning på Ekåsen. Vi fick stöd av vårdpersonal, socialkuratorer och läkare som är specialiserade på psykiska sjukdomar. Sedan löstes allt upp och nu finns det bara poliklinikerna och en ungdomsavdelning kvar dagtid. Det vårdstöd vi hade löstes till stor del upp.

Den barnpsykiatriska avdelningsvården i Ekenäs, som gav vård dygnet runt, upphörde 2017. Den barnpsykiatriska polikliniken finns nu i det så kallade Fixhuset.

Det syns i Ekparkens skolas vardagliga arbete att stödet från vården inte längre finns i samma omfattning som tidigare, säger Tua Ljunggren och Susanna Lindholm.

– Vissa dagar funderar jag på om jag alls undervisat eller om jag gjort allt möjligt annat som tidigare gjordes av någon annan, säger Ljunggren.

Nu handlar skoldagen ofta om att reda upp alla möjliga situationer.

– Det handlar om mediciner som eleven inte tagit och att försöka samla experter i ett nätverk för att få till stånd ett möte.

Susanna Lindholm.
Bildtext Här sitter specialklasslärare Susanna Lindholm vid sitt bord i klassrummet, men för det mesta sitter hon inte här utan är bland eleverna.

Susanna Lindholm konstaterar att utmaningarna i samhället ökat och att många familjer har det jobbigt i vardagen.

– Det avspeglar sig i skolan då eleverna inte har det så bra som de borde. Coronapandemin har inte gjort det lättare, men man kan inte skylla allt på det. Illamåendet bland unga är en process som pågått länge av någon anledning. Föräldrarna borde få stöd i föräldraskapet i ett tidigt skede.

Vad gör ni får att få eleverna att må bra så de kan gå tillbaka till den egna skolan?

– Vi sätter mycket tid på annat än själva undervisningen, trots att vi är en skola, säger Susanna Lindholm.

– Men då det är svårt att få regelbunden vårdkontakt, så är det svårt att få tid där någon skulle kunna ha ett terapeutiskt samtal med dem. Då blir det blir vårt jobb att försöka diskutera med eleverna, reda upp gräl, finnas här och lyssna, försöka få dem att må bättre. Det går mycket tid till det, men det är viktigt.

Så du är lärare, men hinner inte undervisa så mycket?

– Ja, jag önskar att jag kunde undervisa mera och att det var mindre av allt annat.

Hur upplever ni det då ni inte har det vårdstöd ni hade tidigare? Får ni ändå ett resultat där eleverna mår bättre?

Tua Ljunggren säger att hon upplever att Ekparkens skolas personal fixar läget ändå.

– För vissa elever tar det längre tid att må bättre, men de flesta studerar vidare, om inte i hemskolan så i någon annan skola. De behöver stöd en längre tid, även då de fortsätter studera efter Ekparkens skola, men visst finns det ljusglimtar.

En plats i ett klassrum där man kan studera enskilt.
Bildtext Eleverna kan sitta runt ett bord i klassen, men ibland behövs det en egen vrå så man kan studera i fred.

Det finns också sådant som kunde göras i förebyggande syfte så som att stödja föräldrar i ett tidigt skede.

Susanna Lindholm lyfter också upp Finlandsmodellen där gratis hobbyverksamhet ordnas i skolorna.

– Då sitter eleverna inte hela tiden vid sina skärmar. Det är en stor utmaning i dag då de ser och hör sådant som inte är bra för dem.

Tua Ljunggren tror att det behövs flera vuxna som lyssnar på barnen.

– Jag tror att vår fördel är att vi har flera vuxna i skolan. Eleverna behöver prata och bli bekräftade. Det tror jag är något som saknas, för många tror att det sociala livet sker via en skärm. Det är faktiskt ganska nytt och jobbigt för en del att sätta sig ner och diskutera.

Tycker ni att politikerna som fördelar resurserna tar ansvar för hur barn och unga mår?

– Jag förstår att resurserna i samhället inte räcker till, säger Susanna Lindholm och fortsätter: Det är sorgligt att se hur vården monteras ner i våra hemknutar. Våra barn skulle behöva snabba ingripanden när man ser att de mår dåligt, men köerna är tyvärr långa.

– Vi försöker skynda på processerna så de får träffa en läkare, sjukskötare eller barnpsykiatrin, men köerna är långa. Där borde politikerna satsa resurserna.

Vi hade en fungerande vård med den barnpsykiatriska vårdavdelningen, säger Tua Ljunggren.

– Vi har upplevt elever som behöver akut psykiatrisk vård, men det finns egentligen inte på svenska. Om de måste till Helsingfors så går det mesta på finska, eller engelska. Det ska inte vara så, vi hade fungerande vård här. Jag förstår att vården var dyr, men det här blir också dyrt i längden.

Skolböcker på ett bord.
Bildtext I Ekparkens skola studerar eleverna samma ämnen som i de övriga skolorna i Raseborg.

Social- och hälsovården sköts av Västra Nylands välfärdsområde från 2023. På Ekparkens skola har man inte fått någon information om hur det kommer att påverka dem.

Förändringen gör Susanna Lindholm lite fundersam.

– Jag hoppas det blir bra, men det går oftast inte mot det bättre inom vården. Men jag hoppas att jag har fel och att det vänder i positiv riktning, för det behövs.

Tua Ljunggren hoppas att Ekparkens skola skulle få någon sorts vårdpersonal.

– Det finns en sjukskötare på Höijersgårdens enhet, men det skulle behövas mera stöd av vårdpersonal i hela skolan.

Rubriken ändrades den 25.11 klockan 10.27. Stödet från vården är mindre, inte sämre.

Diskussion om artikeln