Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Kommunerna investerar och lånen växer – Hangö har mest lån per invånare och Ingå fördubblar sin lånebörda

En grävmaskin utanför nybygget av nya skolan i Sjundeå.
Bildtext Skolprojekt slukar stora pengar. Här byggs Sjundeås nya bildnings- och välfärdscentrum.

Lånebördan i de västnyländska kommunerna växer. Hangö toppar med högsta lånebörda per invånare. Ingå, som tidigare varit försiktig med lånen, satsar nu stort och fördubblar sin lånebörda – men landar ändå långt ifrån Hangös siffror.

Kommunerna i Finland har stadigt ökat sin lånebörda under hela 2000-talet. Från att ha varit ungefär fyra miljarder vid millennieskiftet är kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock nu över 23 miljarder.

Även om orsakerna varierar från kommun till kommun finns det också vissa gemensamma nämnare, menar Benjamin Strandberg, sakkunnig på Kommunförbundet:

– Kommunernas utökade uppgifter och stora investeringstryck har bidragit till en ökad lånestock.

Strandberg nämner också att nedskärningarna i kommunernas statsandelar har påverkat behovet av lånade pengar.

I Västnyland är Hangö den kommun som har störst lånebörda om man fördelar den över antalet invånare.

Så här såg situationen ut i fjol:

Den största enskilda orsaken till att kommuner tar lån är behovet att finansiera investeringar. Det här gäller också de västnyländska kommunerna.

Gemensamt för de västnyländska kommunerna är stora byggprojekt, bland annat skolbyggen som är på gång både i Sjundeå, Ingå och Svartå. I somras blev det stora skolcentret i Lojo, Laurentiushuset, klart för inflyttning.

Byggarbetare som jobbar med grunden för den nya skolbyggnaden i Ingå.
Bildtext I Ingå byggs för tillfället en ny skolbyggnad strax intill den nuvarande Kyrkfjärdens skola.

I Ingå har kommunen gått in för att investera kraftigt. Bland de aktuella stora investeringarna kan nämnas Kyrkfjärdens skola, det nya bostadsområdet Ingåstrand och byggandet av vatten- och avloppsrör mellan Degerby och Störsvik.

– Ingå har under de senaste åren lyckats minska sin lånebörda men eftersom kommunen enligt planen investerar för närmare 30 miljoner under de närmaste åren kommer kommunens lånebörda att öka, säger ekonomichef Charlotta Lindvall.

Charlotta Lindvall
Bildtext Ingås ekonomichef Charlotta Lindvall.

Räknat per invånare stiger lånestocken från 2495 euro år 2020 till över det dubbla nästa år.

Samtidigt beräknas budgeten för nästa år visa ett överskott på över en halv miljon euro.

Hangö mest lån i Nyland

Den totala lånebördan för Hangö stad för år 2021 ser ut att landa på knappt 60 miljoner euro, vilket är en liten minskning jämfört med året innan.

När man slår ut siffrorna över invånarantalet i Hangö är summorna ändå betydligt högre än motsvarande siffror i de andra västnyländska kommunerna.

– Åren 2015–2021 har lånen minskat totalt med ca 5 miljoner, så trenden har varit de senaste åren åt rätt riktning, säger stadens controller Kim Adolfsson.

Flygbild över Hangö.
Bildtext Hangö stad.

I budgetförslaget för 2022 väntas lånebördan ytterligare minska med omkring 600 000 euro.

Eftersom invånarantalet i Hangö beräknas fortsätta att minska kommer dessa amorteringar ändå inte att synas i siffrorna som visar lånebördan fördelad på invånarantalet.

Då detta skrivs har Hangös budget för år 2022 behandlats i stadsstyrelsen men ännu inte godkänts av fullmäktige.

Orsaken till att Hangö har så stora lån förklarar Kim Adolfsson så här:

– Det beror kanske främst på att det gjordes stora hamninvesteringar innan Hangö hamn bolagiserades. Då steg lånebördan markant. Lånebördan ökade med ytterligare tio miljoner när Hangö köpte Koverharområdet.

Hangö hamn bolagiserades år 2014 och senare samma år köpte staden Koverhar.

Det går så länge räntorna är låga

Hangö har kämpat med dålig ekonomi i många år.

– De nyckeltal som visar om staden är en kriskommun eller inte visar på rött. Så länge räntorna är låga är det inte så stor grej men om räntorna stiger blir det en ekonomisk börda, säger Adolfsson.

Han ser det som att kommande investeringar inte ska finansieras med lån.

– För att man ska kunna minska på lånebördan så bör investeringarna få rum i driften. Inkomsterna måste räcka till normala verksamheten plus investeringar. Det är kall fakta, säger Adolfsson.

Kris eller inte kris i Raseborg?

Raseborg har en större absolut lånebörda än Hangö men fördelat på invånarantalet blir siffrorna lägre.

Om man ser tillbaka i tiden har lånebördan ökat också i Raseborg. I fjol gjorde staden ändå ett gott resultat och kunde amortera på lånen.

– Om vi ser till genomsnittet i Nyland befinner vi oss någonstans i mitten. Trots att lånebördan stiger något hålls den ungefär på samma nivå också i fortsättningen, säger ekonomichef Jeanette Bäckström i Raseborg.

Jeanette Bäckström
Bildtext Raseborgs ekonomichef Jeanette Bäckström.

Hon är orolig över hur kommunerna ska klara av att sköta sin ekonomi i framtiden då en stor del av skatterna går till välfärdsområdena.

– Sedan när välfärdsområdena kör igång på allvar kommer det nog att bli kärva tider för kommunerna, säger Bäckström.

Hon får medhåll av Kommunförbundets Benjamin Strandberg som påpekar att kommunernas ekonomiska ramar krymper ytterligare när social- och hälsovården och räddningsväsendet från och med år 2023 sköts av välfärdsområdena.

– Över hälften av kommunernas skatteinkomster flyttas över till välfärdsområdena medan skulderna förblir i kommunerna, påminner Strandberg.

kommunförbund
Bildtext Benjamin Strandberg, sakkunnig på Finlands kommunförbund.

Krympande skatteinkomstbas skapar tryck på kommunernas ekonomi och låntagning.

– Det är väldigt viktigt att kommunen har möjlighet att investera även i framtiden, säger Strandberg.

Alla situationer är olika

Strandberg påpekar att man ska vara försiktig med att dra slutsatser om vad som är en stor eller liten lånebörda i en kommun eftersom investeringsbehov och kommunstruktur ser så olika ut.

– När man granskar en kommuns ekonomi ska man beakta ifall den befolkningsmässigt är växande eller krympande, ifall servicenätet bör förnyas och hur investeringsbehovet och investeringshistorian ser ut.

I kommunernas balansräkning finns en rad viktiga nyckeltal som ger en bild av kommunens ekonomi. Strandberg säger att man ändå inte ska strirra sig blind på de nyckeltalen.

Raseborgs stadshus
Bildtext Stadshuset i Ekenäs.

Raseborg hör till de städer som i fjol uppfyllde kriterierna för kriskommunstatus utgående från vissa nyckeltal.

I Raseborgs fall valde finansministeriet ändå att inte påbörja ett utvärderingsförfarande efter bokslutet 2020.

Enligt Bäckström görs en ny bedömning efter bokslutet 2021.

– Som prognosen för år 2021 ser ut nu kommer det kumulativa underskottet att vara täckt efter det här året, säger Bäckström.

Lojo och Sjundeå är nära genomsnittet

Här nedan kan du ännu jämföra utvecklingen för lånebördan i Lojo och Sjundeå. I Lojo uppstod lånen bland annat i samband med byggandet av det nya Laurentiushuset som rymmer bland annat den svensk- och finskspråkiga bildningen.

Huset kostade omkring 24 miljoner euro att bygga. För tillfället pågår ett nybygge för 16 miljoner vid Järnefelt-skolan i Virkby där också Ingå kommun är med som delfinansiär.

Ingås finskspråkiga ungdomar i klasserna 7-9 går i Järnefelt-skolan. Ingå kommun deltar i kostnaderna med sammanlagt 1,25 miljoner euro.

I Sjundeå byggs ett nytt bildnings- och välfärdscentrum där bland annat skolor på respektive språk ska inhysas. Följande stora projekt är ett nytt social- och hälsovårdscenter som bland annat ersätter Sjundeås nuvarande vårdcentral. Byggnaden kommer också att få ett centralkök.