NHL-kolumnen: Super-OS och drömmen om blåvit succé lever farligt – två tredjedelar av Lejonens första kedja har svårläkta skador och corona-kortet skymtar ur Bettmans ficka

Nej, nej, nej och nej! Mörka moln hopar sig än en gång över den efterlängtade OS-turneringen med NHL-spelare. Coronan drabbar för tillfället helvaccinerade NHL och matcher flyttas – OS-drömmen tål inte mycket av den varan. Dessutom kallsvettas vi Lejonvänner då Patrik Laine och nu också Aleksander Barkov drabbats av riktigt besvärliga och svårläkta skador.

Yle Sportens NHL-podd med Mattias Simonsen och Anders Nordenswan startar den här veckan i New York och landar till slut i St.Petersburg. Rangers och Kaapo Kakko står på agendan liksom även Leo Komarovs avsked till NHL.

Kaapo Kakko hittar formen medan Leo Komarov kan ha gjort sitt i NHL

30:04

Det är tammetusan inte lätta tider för den med en brinnande kärlek för turneringar som på riktigt mäter vilken nation levererar det bästa landslaget. Hösten 2016 förolämpade NHL:s regisserade World Cup allt vad trovärdighet heter och i OS 2018 blev vi totalt snuvade på konfekten.

Fotbollen bjuder på antingen EM/Copa America eller VM i en takt som minsann inte lämnar fansen hungrande efter mer. Samtidigt får vi stackars satar som älskar hockeyns superturneringar leva ett liv där knapphet råder och vägen till varje trovärdig turnering är krångligare än tekniken i en fransk bil.

Äntligen i slutet av sommaren visade NHL-ägarna, representerade av "His Master’s Voice" kommissionären Gary Bettman och hans släptåg, vicekommissionären Bill Daly, tummen upp för OS. Typ. Den som lyssnade noga missade inte bisatsen som innehåll ett stort "men".

Det fanns en del grejer som måste fungera ur NHL:s synpunkt för att bisatsen skulle försvinna ut i rymden som obetydlig liturgi. Viktigaste punkten var såklart coronapandemin. Den osynliga demonen som pinat och hotat oss i strax två år lever vidare och älskar att sätta krokben.

I sommarhettan var det än en gång lätt att tro på pandemins slutliga nederlag. Speciellt som NHL gjorde ett föredömligt arbete med att få sina spelare vaccinerade.

Mårran kommer i mörkret

Nu när hösten och mörkret också pinar andra än oss som lyckats födas hit där solen bara gör snabbvisit, så sprids monstrets isande andedräkt igen i expressfart och allt som är kul hotas. Också det roligaste som finns i hockeyvärlden – OS med NHL-spelare

Ottawa Senators har drabbats av covid-19 och matcher måste flyttas. Senarelagda matcher betyder att NHL:s annars också hektiska grundserieschema, som mellan 12 oktober och slutet av april inkluderar 82 omgångar och en OS-paus, knakar i fogarna.

Ingen ska inbilla sig att Bettman och Daily inte menade allvar med bisatsen om att NHL-spelarna åker till OS ifall coronaläget tillåter. Går det så att även andra lag drabbas lika hårt och den planerade tidtabellen inte pallar för trycket, så drar Bettman mattan under OS i ett huj.

NHL-ägarna gillar inte risken med att stjärnorna slits eller skadas i OS. Inte gillar de heller att NHL:s marknadsföringsföringsfönster mellan Superbowl och MLB-säsongens start gnags i knutarna av en turnering i en annan del av världen. OS är bara en distraktion för ägare av lag i proffsligor.

Svårt att smälta likgiltigheten och cynismen

I cyniska Gary Bettman har ägarna en idealisk vapendragare. Hans jobb är att främja NHL som vinstbringande produkt, det var därför den tidigare NBA-chefen år 1993 värvades av NHL. Bettman skulle aldrig ens snacka OS-deltagande om inte spelarna var så heta på gröten.

Möjligheten för Bettman att slå corona-esset i bordet finns fram till 10 januari och fram till dess får vi vänner av bästa möjliga turneringar finna oss i att sova dåligt. Spelarnas åsikter väger lätt då det finns svart på vitt om vad man kommit överens om och med vilka premisser.

Uppskattade NHL-bevakaren Pierre LeBrun tog för en knapp vecka sedan upp risken om att NHL-drar sig ur OS. Efter det har även många andra bekanta nordamerikanska NHL-röster behandlat ämnet. Konsensus verkar råda om att sannolikheten för en NHL-exit inte alls är obetydlig.

Omöjligt att godkänna hur opassionerade nordamerikanska NHL-journalister är gällande ämnet. Visst tycker de att det vore kul med McDavid, Matthews och Ovetjkin i OS (i Nordamerika handlar OS-hockeyn bara om tre lag) men Stanley Cup-slutspelet är det som på riktigt höjer pulsen.

Att jämföra med Champions League kontra fotbolls-VM – fotbollsfantaster behöver minsann båda två.

Tammerforsduons skador hotar drömmen om supersuccé

Väljer själv i alla fall optimismen och tron på att världens bästa hockeyspelare finns på plats i Peking när herrturneringen inleds 10 februari.

Betydligt svårare är det med optimism gällande två herrar som finländska hockeyvänner, inklusive Jukka Jalonen och de övriga Lejonspelarna, väntar sig mycket av i OS: Aleksander Barkov och Patrik Laine. Tammerfors- och Tappara-kompisarna är nu båda skadade och borta på obestämd tid.

Barkov och Laine hittade en vackert klingande gemensam melodi i herr-VM 2016 i Lejonens första kedja. Laine var turneringens bästa målskytt och herrarna stod tillsammans för 21 poäng under vårkarnevalen som den gången slutade med silver för Lejonen.

Supersnajpern Laine och centergiganten Barkov är med stor sannolikhet tilltänkta att spela tillsammans i OS-Lejonens första kedja – troligen tillsammans med Mikko Rantanen. En ordentlig del av optimismen inför OS har att göra just med att kunna ställa upp en sådan ”jättetrio”.

Skadan är skedd i Barkovs fall

I och med Florida-kaptenens otäcka korsbandsskada (antagligen) vågar man tyvärr redan nu tippa att han inte kommer att vara i fullt slag under OS.

En hockeyspelare är ytterst beroende av sina knän och ett korsband som tagit stryk – fast han skulle spela med stöd – hämmar rörligheten.

Som center skall Barkov leda spelet såväl offensivt som defensivt och då blir det mängder med skridskoåkande. Och ett ständigt ryckande "stop and go"-spel.  Nu kommer Barkovs tillfrisknande att följas minutiöst och diskussionen i Finland kommer att handla om huruvida han kan spela i OS.

Det finns ändå skäl till att vara realist: om "Sasha" är med i OS, så kommer han inte att kunna vara lika dominerande i hela rinken som han var före knäskadan. Och det är ett enormt bakslag med tanke på drömmen om att utmana Kanada.

Laine behöver friska magmuskler

Patrik Laine är inte lika viktig för Finlands framgångsdrömmar som Barkov, men "Pate" i toppform både fysiskt och mentalt är en skytt som bara Ovetjkin och Matthews kan matcha. Tanken på att Laine får avfyra sin bazooka efter perfekt passningar av Barkov skapar gyllene drömmar.

Sannolikheten för att Laine är helt återställd när det blir dags för OS är betydligt större än att Barkov är det. Samtidigt är det skäl att minnas hur problematiska magmuskelskador kan vara.

Förutom att skadade magmuskler kan ta en lång tid att läkas, så är det på gränsen till omöjligt att idka en sport som ishockey innan den skadade muskeln är hundraprocentig. Skridskoåkningen, skotten, kontakterna – kroppens mittpunkt är startmotorn för alla ishockeyspelandets fysiska prestationer.

Vi har alla sett hur Patrik Laine bara blir en skugga av sig själv när han tampas med ryggproblem. Tyvärr är trilskande magmuskler knappast ett bättre alternativ. Men som sagt – chanserna är goda för att Laine kan vara helt återställd om några veckor.

Det stora målet tål inte många avbräck

De mörka molnen över Barkovs och Laines fysiska form understryker ändå det faktum att Finland behöver alla sina bästa spelare i OS för att vara finalkandidat. Toppen är både vassare och bredare än någonsin – men ändå är Finland den av toppnationerna med minsta mängd riktiga elitspelare.

Här en subjektiv rankning av Lejonens 10 viktigaste spelare:

1. Aleksander Barkov

2. Sebastian Aho

3. Juuse Saros

4. Miro Heiskanen

5. Mikko Rantanen 

6. Esa Lindell

7. Teuvo Teräväinen

8. Patrik Laine

9. Mikael Granlund

10. Roope Hintz

Gulddrömmen går antagligen i kras om ens en av de fem första namnen faller bort. Eller underpresterar. För att det ska bli medalj måste minst sju av de här killarna vara med – och dessutom leverera.

Först måste ändå OS med NHL-spelare bli verklighet.

Tack för att du läste.

Källor: sportsnet.ca, tsn.ca