Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Coronapandemin ledde till köer hos både Polisen och domstolarna – medling kunde vara del av lösningen på problemet

Marita Waris.
Bildtext Marita Waris har arbetat som medlare i cirka 8 år. Hon säger att man måste vara oerhört lyhörd för att kunna göra ett bra jobb.

Coronapandemin och medföljande samhällsrestriktioner ledde till att behandlingen av vissa ärenden både hos Polisen och hos domstolarna på många håll i landet sköts upp och köer uppstod. Medling kunde vara en potentiell lösning på problemet.

För att underlätta både för Polisen och för tingsrätten kunde medlingsbyrån i högre grad ta sig an sådana fall som lämpar sig för medling. Det här säger medlingshandledare Ines Santonen vid Egentliga Finlands medlingsbyrå.

– Alla fall lämpar sig inte för medling men det finns ändå fall där kriterierna uppfylls och där parterna är villiga att medla, säger Santonen.

De flesta fall som medlingsbyrån tar hand om har skickats från Polisen. En liten andel av fallen kommer från åklagaren och en del skickas in som tvistemål från privatpersoner. När en polisanmälan görs finns det också en möjlighet för den ena parten att själv ta kontakt med medlingsbyrån. Samtidigt kan personen då meddela Polisen om att den varit i kontakt med medlingsbyrån och att den skulle vara villig att medla, förklarar Santonen.

Medling

För att ett fall ska gå till medling måste vissa kriterier vara uppfyllda. Till kriterierna hör bland annat att alla parter av egen vilja är med på medlingen. Dessutom måste alla parter i huvudsak ha samma syn på vad som har hänt.

Medling bygger på tanken om reparativ rättvisa där parterna i en konflikt erbjuds en möjlighet att diskutera och bearbeta händelsen. Medlingen är ett tillfälle där alla parter kan förstå vilken påverkan händelsen har haft och resultatet av det här. För den misstänkte är det också en möjlighet att ta ansvar och gottgöra skador direkt till målsägande.

Om parterna kommer fram till en lösning under medlingen hjälper medlaren dem att sluta upp ett avtal.

Ines Santonen.
Bildtext Ines Santonen arbetar som medlingshandledare vid Egentliga Finlands medlingsbyrå.

Vid Egentliga Finlands medlingsbyrå har man fram till början av november behandlat upp till 900 fall under det här året. Nu satsar man också på att rekrytera fler tvåspråkiga medlare.

– Vi behöver lite flera svenskspråkiga medlare. Vi har inte väldigt många svenskspråkiga fall, men det är ändå bra att ha ett visst antal svenskspråkiga medlare om det dyker upp fall med svenskspråkiga klienter, säger Santonen.

Fallen vid Polisen har ökat

Vid Åbopolisens ankarverksamhet, som fokuserar på ungas brott, säger äldre konstapel Jukka Saarinen att antalet fall som berör unga under 15 år har ökat betydligt den här hösten.

Polisen och medlingsbyrån har enligt Saarinen ett tätt och viktigt samarbete, och han säger att det inom ankarpolisen inte råder brist på fall som skulle lämpa sig för medling – tvärtom.

– Den här hösten har antalet fall som har gått vidare till medling ökat väldigt mycket här hos oss på ankarpolisen. Vi har till och med varit tvungna att lägga band på oss själva så att vi inte ska överbelasta medlingsbyrån för mycket. Därför har vi slutfört vissa fall själva, säger Saarinen.

Mobbningsrelaterade händelser och lindrigare fall av misshandel är några exempel på fall bland barn och unga som kan lämpa sig för medling, säger Saarinen.

Ankarpolisen vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland grundades för fyra år sedan, och den här hösten har varit exceptionellt utmanande med tanke på arbetsbördan, enligt Saarinen.

– Ankarpolisen har en viss kravnivå att svara på och det snabba ingripandet som förutsätts i det här arbetet fungerar helt enkelt inte i praktiken just nu, säger han.

Poliser
Bildtext Enligt äldre konstapel Jukka Saarinen vid Åbopolisen har antalet medlingsbara fall som berör barn och unga ökat betydligt den här hösten.

Medling är frivilligt

Den som arbetar som medlare gör det frivilligt, och får alltså inte lön, men nog kostnadsersättning. Först måste man gå en grundutbildning på medlingsbyrån och efter att utbildningen är avklarad kan man börja med det egentliga volontärarbetet.

Christine Welander har arbetat som frivillig medlare i fyra år, hon började efter att hon gick i pension. Tidigare har hon bland annat arbetat som lärare vid yrkeshögskolan Novia. Som medlare har hon gått en fortbildningskurs med inriktning på just barn och unga.

– Vi lärde oss hur man pratar med barn och ungdomar så att man inte använder för svåra ord utan i stället söker ett språk som är lämpligt med tanke på barnets ålder, säger Welander.

Christine Welander.
Bildtext Christine Welander har arbetat som medlare i fyra år, och har gått en fortbildningskurs med inriktning på barn och unga.

Med barn och unga är det särskilt viktigt att ha en lösningsinriktad inställning och försöka göra medlingstillfället så tryggt för barnet som möjligt, säger Welander. Dessutom är det också viktigt att barnets vårdnadshavare förstår idén med medlingen.

- Det är viktigt att föräldrarna också stöder barnen och ungdomarna att komma till medlingsbyrån.

Marita Waris har arbetat som medlare sedan 2013. Liksom Welander har också Waris arbetat inom skolvärlden innan hon gick i pension. Waris säger att hon haft fler fall att medla under coronapandemin.

- Det trevliga med medlingen är också att man kan säga att man inte har tid att ta emot fler uppdrag, eller då man har tid så kan man ta flera fall åt gången, säger Waris.

Vilka egenskaper behöver en medlare då ha?

– Man måste vara oerhört lyhörd, man måste kunna vara tyst och lyssna. Så behöver man ha en känsla för när det finns något att nysta vidare i, och kanske ställa följdfrågor. Det är viktigt, säger Waris.