Närpes kommer producera vindkraft i decennier – men de stora vinsterna hamnar någon annanstans

Vindkraften är en lukrativ business. Stora företag och placerare kan i dag plocka ut miljonvinster på vindelsproduktionen. Men bara en liten del av inkomsterna stannar kvar på orten där vindmöllorna snurrar.

Den här artikeln är den första av tre i en serie där Svenska Yle granskar vindkraften.

Flera stora företag och investeringsfonder satsar stort på utbyggnaden av vindkraft. Förväntningarna är höga men så kan investeringarna ge miljoner euro i vinst.

Vindkraftsparkerna betalar en hyra till markägarna där möllorna står och kommunen kan räkna med inkomster från fastighetsskatten. De här summorna är ändå betydligt lägre än de som de stora spelarna på marknaden kammar hem.

Philip Mannfolk bor i Närpes, närmare bestämt i Kåtnäs. På några kilometers avstånd från hemgården syns ett par vindmöllor vid horisonten.

– Det är Kalax vindkraftspark, förklarar Philip

Själv har han ingenting emot vindkraften så länge den hålls på rimlig nivå. 

– Kanske vi börjar närma oss det nu.

Närpes håller i snabb takt på att bli en “vindkraftskommun”. Men i slutänden är det bara en bråkdel av pengarna som stannar kvar i staden; allt fler utländska investerare äger i dag den närpesiska vindkraften. 

Fortum sålde sin vindpark

Närpes hör till de kommuner som på några år har gått från en ensam vindmölla till tiotals möllor, som inom några år planeras bli 150 - 200. Vindkraften har med andra ord blivit en industri med stora ekonomiska insatser. De små lokala ägarintressena har snabbt förbytts till internationella placerare och inhemska storbolag.

– Det är väl något utländskt bolag som är majoritetsägare och Fortum som är minoritetsägare, konstaterar Philip när han blickar mot Kalax vindkraftspark. 

Det stämmer. Åttio procent ägs av schweiziska Energy Infrastructure Partners (EIP) med kopplingar till storbanken Credit Suisse. Resten äger Fortum, som fram till för ett par år sedan ägde hela Kalax vindkraftspark, men sålde merparten till schweizarna.

Affären gav Fortum cirka 250 miljoner euro. Förutom Kalax vindkraftpark ingick tre vindkraftsparker, två i Norge och en i Sverige.

För Fortum har det blivit viktigt att fånga upp kapital på marknaden för att kunna bygga ut vindkraften. 

I en intervju för Maaseudun Tulevaisuus, den 5.1 2021, säger Fortums tidigare direktör Joonas Rauramo att det behövs mycket kapital och placeringar för att kunna genomföra förnyelsebara energiprojekt.

Strategin är delat ägarskap av vindkraftsparker. Fortum erbjuder kunskap om vindkraftsprojekt, de uppför vindmöllor och tar sedan hand om underhållet.

Sedan fortsätter de som minoritetsägare och med försäljningsvinsten av majoriteten av aktierna, som med Kalax vindkraftspark, frigörs kapital för att bygga upp nya vindkraftsprojekt.

Markägarnas andel klen i jämförelse

Markägaren är nyckeln till vindkraftsetableringen. För att kunna bygga ett vindkraftverk behöver bolaget ett arrendeavtal med den som äger marken.

Det ger markägaren stadiga inkomster i flera decennier. I Fortums fall talas det om ca 20 000 euro per mölla och år.

Men de stora pengarna att hämta finns på annat håll.

Förutom de stora investeringsbolagen har placeringsinstitut som Taaleri och Ålandsbanken intresserat sig för vindkraft.

De samlar ihop pengar via fonder och köper sedan upp vindkraftsparker eller så bygger de upp dem från start.

Jenny-Li Holmström är portföljförvaltare vid Taaleri:

– Vi har sex fonder med eget kapital på nästan 700 miljoner euro.

Taaleri har investerat i tolv vindkraftsparker i Finland och har också vindkrafts placeringar i Europa och i USA.

Ålandsbanken började med vindkraftsfonder för snart ett år sedan. Intresset för fonderna var stor redan vid starten.

– Det var en av de mest lyckade lanseringarna. På tre veckor fick vi in cirka 60 miljoner euro från marknaden, berättar Juha Känkänen placeringschef på Ålandsbanken.

Holmström beskriver vindkraften som ett intressant investeringsområde med passlig balans mellan risk och avkastningskrav. Många vill också göra klimatsmarta investeringar just nu.

Avkastningen på vindkraftsfonder ligger på mellan fem och sju procent. Men avkastningen är närmare nio procent när inhemska placeringsfonder också bygger vindkraft utanför Finland.

"Inte enorma pengar för staden"

Med tanke på att vindkraftsparkerna blir allt fler och breder ut sig över allt större ytor sätter de allt mer sin prägel på den lokala miljön. Landskapet förändras på ett påtagligt sätt.

– Varför inte ordna vindkraftsmöllesafarin i framtiden, säger Närpes ekonomidirektör Kent-Ole Qvisén skämtsamt.

Men det är egentligen för att reda ut vad staden och i förlängningen stadsborna har för ekonomisk nytta av vindkraften som Svenska Yle har stämt träff med Qvisén.

– Det är inte enorma pengar det handlar om, säger ekonomidirektören.

Med tanke på att det rör sig om enorma anläggningar, kunde man tycka att det skulle betyda mera ekonomiskt?

– Det kan man tänka sig förstås, svarar Kent-Ole Qvisén, men det måste vara ekonomi för dom som bygger. Alla drar litet nytta av det.

Krympande fastighetsskatt

I år väntas vindkraften inbringa Närpes drygt 800 000 euro i fastighetsskatt. Det är dubbelt mer än i fjol eftersom vindkraften ökar i rask takt. Summan ligger kring en dryg procent av Närpes årsbudget och ju fler möllor staden får desto mer ökar inkomsterna. Det finns ändå något som många inte verkar veta:

– Det är klart. Den här inkomsten minskar år för år. Här kommer skatterna att minska, förklarar Qvisén.

Förklaringen är att beskattningsvärdet på vindmöllan minskar med 2,5 procent per år upp till 40 procent.

Är vindkraften en bra affär för Närpes stad rent ekonomiskt?

– Ska vi säga ett komplement, det är en del av våra intäkter i framtiden, en liten del av helheten, svarar Qvisén.

Hur mycket värde finns det totalt i den vindenergi som produceras i Närpes?

– Det har jag svårt att säga, svarar Kent-Ole Qvisén; det är bolagen som kan svara på det.

Ett annat sätt att göra pengar på vindkraft och visa upp en klimatvänlig image är att köpa upp vindkraftsparker och sedan köpa underhållstjänster av vindkraftsbolaget som byggt parken.

Så gör till exempel stora bolag som Google och Ikea.

Närpes blir utan samfundsskatt

Samfundsskatten skulle kunna vara en annan källa för kommunen att få in skattepengar från vindkraftsbolagen och investerarna. Samfundsskatten är alltså den skatt på vinst som bolag betalar i den kommun där de är registrerade.

– Nå, den har vi inte kalkylerat på, svarar ekonomidirektör Kent-Ole Qvisén på Närpes stad. Kanske det kommer något.

Fast i Närpes fall ser det illa ut. Även om vindkraftsbolagen har namn som Närpes Vindkrafts Ab eller Brändskogen Vindkraft Ab så är de inte registrerade i Närpes och således hamnar pengarna någon annanstans.

Philip Mannfolk tror likaså att det kan bli besvärligt för markägarna i framtiden när ägandet flyttar utomlands, som fallet är med vindkraftsparken i Kalax.

– Jag tror nog det blir krångligare med språket. Och när det uppstår rättstvister; var ska man då mötas, på vilket ställe?

Svenska Yle har sedan juni försökt få en intervju med Fortum, utan framgång. Dagen före publicering får vi denna kommentar per e-post.

"Det är sant att Fortum har sålt 80 procent av Kalax vindkraftpark till Energy Infrastructure Partners, men även om vi säljer och blir minoritetsägare i vindkraftsparken ansvarar Fortum fortfarande för driften och den lokala närvaron, precis som tidigare. För lokalsamhället kommer ingen förändring att märkas även om vi får en delägare som inte är finsk. Vi kommer även fortsättningsvis att ha vårt lokalkontor i Närpes och vi välkomnar alla att komma och prata med oss ​​om de har några frågor."