Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Blaue Frau visar hur hämnden kan göra dig fri, till exempel för stickning eller sudoku

Fyra skådespelare i granna kläder poserar framför en glasfasad.
Bildtext Millie Bostedt, Sonja Ahlfors, Joanna Wingren och Greta Lignell diskuterar solidaritet, rättvisa och hämnd i Blaue Fraus föreställning Pleaser.

Blaue Fraus oförutsägbara och vindlande föreställning Pleaser för en insiktsfull och personlig diskussion om solidaritet, rättvisa och hämnd med sin publik.

Det kommer ett meddelande med instruktioner. Var på Aleksis Kivis gata i Helsingfors klockan 18 och ta med dig en pant. Den feministiska teatergruppen Blaue Frau är hemlighetsfulla om vad som väntar i deras aktuella föreställning Pleaser.

Pleaser behandlar tiden efter att #metoo-rörelsen skakade om samhällsstrukturer och hur vi ser på övergrepp, men vad händer med en rörelse då dess medlemmar inte längre orkar vara arga utan mest bara känner sig trötta?

Klockan blir 18 och vi fyra åskådare står vid Aleksis Kivis gata och väntar då en skådespelare i en puffig neonblå vinterjacka och vita platåskor (Millie Bostedt) dyker upp.

Vi visas in i en väntande taxi och körs iväg på en egenartad föreställning som börjar med milkshakes och en vindlande diskussion om solidaritet i taxins baksäte.

Fyra skådespelare i granna kläder ligger i en hög på ett vitt bord.
Bildtext Tids nog förflyttar sig Pleaser inomhus, till en tom affärslokal i ett litet förortscentrum.

Därefter blir det teater på en oupplyst grusplan i Helsingfors östra stadsdelar (med Bostedt, Sonja Ahlfors, Greta Lignell och Joanna Wingren), och inomhusprogram i en tom affärslokal där vi diskuterar hämnd och hur en symbolisk hämndaktion (med Rasmus Slätis) kan hjälpa en att gå vidare från upplevelser av orättvisa.

Sedan kan man istället ta en stund och ägna sig åt någon trevlig hobby, som stickning eller sudoku.

Pleaser är en insiktsfull och oförutsägbar föreställning som bygger på ett visst element av överraskning, och för att bevara effekten vill jag inte avslöja för mycket detaljer.

Men visste ni att ett forskningsexperiment visade att försökspersoner som fått hård kritik på en essä de skrivit först blev ledsna, men efter att de fick sticka nålar i små dockor som föreställde kritikern så kände de sig bra igen?

(Detta kan ses som en varnande iakttagelse för kritiker i allmänhet.)

Fyra skådespelare i granna kläder står framför en svart skåpbil.
Bildtext Blaue Fraus Pleaser inleds med en åktur.

Frigörelse genom hämnd

Att hämnas kan vara sätt att hävda sig mot orättvisor, ibland rentav något nödvändigt, som till exempel i klassikerromaner som Märta Tikkanens Män kan inte våldtas.

Med Pleaser lyckas Blaue Frau föra ett personligt samtal med sina åskådare som tar avstamp i #metoo-rörelsen och frågar vad den egentligen lämnat efter sig. Föreställningen talar också om den trötthet som infinner sig hos människor som försöker bekämpa förtryckande strukturer som är märkligt undanglidande samtidigt som de verkar finnas närvarande överallt.

Ilska kan vara något förstärkande men ingen orkar vara arg jämt. De kommer till slutsatsen att det bästa, till och med det nödvändiga, är att försöka hitta sätt att ställa sig utanför kampen, åtminstone i små stunder då och då.

Men för att verkligen kunna lösgöra sig från ilskan och lämna känslan av orättvisa bakom sig kan man behöva hämnas, bara lite, och genom att unna sig den njutningen kan man upphöra att vara fången i sitt eget förflutna. Det får publiken uppleva i Blaue Fraus föreställning Pleaser.

Pleaser spelar till slutet av november.

Blaue Frau: Pleaser. Med Sonja Ahlfors, Mille Bostedt, Greta Lignell, Kaisa Lundán, Joanna Wingren, Rasmus Slätis, Ella Snellman, Sara Grotenfelt, Alina Pajula, Iida Hägglund, Johan Isaksson och Saana Reijonen.