Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Chile röstar i polariserat presidentval – huvudkandidaterna ideologiska motpoler

En kvinna med munskydd lägger sin röstsedel i en valurna.
Bildtext Chilenare röstade i Santiago på söndagen.

Chilenarna gick till valurnorna på söndagen för att välja både president och parlament. Valdeltagandet ser ut att bli högt i det första valet sedan massprotesterna i landet år 2019.

Chilenarna gick till valurnorna på söndagen i ett presidentval som beskrivs som det mest polariserade sedan 1990-talet.

Valdeltagandet ser ut att bli högt i det första presidentvalet sedan massprotesterna i landet år 2019.

Presidentkandidaterna är sammanlagt sju, men huvudkandidaterna är högerpolitikern José Antonio Kast och den tidigare ledaren för studentprotesterna i landet, Gabriel Boric. De har skarpt olika uppfattningar om mot vilket håll landet borde gå.

“Chiles Bolsonaro” förhandsfavorit

Republikanska partiets kandidat José Antonio Kast, 55, är en förespråkare av konservativa värderingar, starkt kritisk mot invandring och känd för att ha försvarat Augusto Pinochets styre. Han har ofta jämförts med Brasiliens Jair Bolsonaro, men särskilt inför valet har han varit mer återhållsam än den brasilianska presidenten.

José Antonio Kast.
Bildtext José Antonio Kast under ett kampanjmöte den 18 november.

Kast, som har ett förflutet inom extremhögern, ställde upp i valet år 2017 men fick då endast åtta procent av rösterna. Nu har han ändå stigit i opinionsundersökningarna och anses vara förhandsfavoriten.

Kast har också kritiserat den nuvarande presidenten Sebastián Piñera för att ha svikit Pinochets ekonomiska arv, vilket Kasts bror hjälpte implementera då han under militärdiktaturen var centralbankschef.

Studentledare i rodret för vänsterallians

Vänsterns kandidat Gabriel Boric, som företräder vänsterkoalitionen Frente Amplio, har betonat jämställdhet och gröna värderingar i sin kampanj. Boric har bland annat talat för höjda skatter för höginkomsttagare, och har också lovat avskaffa landets privata pensionssystem, ett kännetecken för de marknadsekonomiska reformer som infördes under Pinochets styre.

Boric stöder också arbetet med att ta fram en ny konstitution i Chile, ett av de mest centrala kraven under massprotesterna 2019.

Gabriel Boric talar i en mikrofon.
Bildtext Gabriel Boric talade under ett kampanjmöte i torsdags.

I maj i fjol valdes en konstituerande församling som ska utarbeta förslaget till en ny konstitution som ersätter den från diktator Augusto Pinochets tid.

Om Boric, 35, vinner valet skulle han bli landets yngsta president i modern tid.

Andra omgång möjlig

Söndagens val kommer ett knappt halvt år efter att Chile valde en konstituerande församling som ska utarbeta förslaget till en ny konstitution - ett av de mest centrala kraven i protesterna för två år sedan.

Många dog i protesterna mot låga löner och pensioner, ökande ojämlikhet och bristerna i hälsovård och i utbildning.

Enligt opinionsmätningar är antalet osäkra väljare högt, och det är oklart om någon av kandidaterna kan få mer än hälften av rösterna. Om inte blir det en andra omgång i december.

I söndagens val röstar man också om kongressens underhus och hälften av senaten.

Källor: AFP, Reuters, AP.