Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Ekenäsrektor: Det är svårt för utomstående att förstå hur vardagen fungerar i skolorna

Människor tittar på telefoner.
Bildtext Våldsamma situationer i skolan trappas upp till exempel av utmaningar på bland annat Tiktok, säger rektor Maria Hatt. Bilden är en arkivbild.

Den ökade känslan av osäkerhet i samhället gör att eleverna bär på en allt större oro, säger rektor Maria Hatt. Hon är bekymrad över att skolpsykologernas och kuratorernas chefer i välfärdsområdet inte förstår skolvardagen.

För ett år sedan skrev tio rektorer vid de svenskspråkiga skolorna i Raseborg ett brev till stadens bildningsnämnd. I brevet uttryckte de en oro över elevernas välmående och skolgång och listade tio åtgärder som de hoppades att politikerna skulle förverkliga.

Bland annat önskade de ett intensifierat samarbetet med social- och hälsovårdssektorn och en genomgång av de totala resurserna kring elever med särskilt stöd.

Det här föreslog rektorerna:

  • En genomgång av de totala resurserna kring elever med krävande särskilt stöd som grund för fortsatt struktur och organisering av arbetet.

  • Ett intensifierat samarbete med social- och hälsovårdssektorn, vårdutbildad personal med skolor som anvisad arbetsplats, åtminstone periodvis.

  • En struktur inom elevvården som är hållbar, med psykologer och kuratorer som tillhandahålls på våra skolor. Arbetssätt och resurser inom den befintliga elevvårdspersonalen bör ses över.

  • En analys av vårdgarantin på psykiatriska mottagningarna på svenska.

  • Att den mångprofessionella arbetsgruppen som tillsattes våren 2019 (VIP-gruppen) får fortsätta sitt arbete.

En av dem som undertecknade brevet är Maria Hatt, som då var tf rektor i Karis svenska högstadium. Sedan början av höstterminen 2021 fungerar hon som rektor i Ekenäs högstadieskola.

Hon säger att det inte har hänt speciellt mycket konkret efter att brevet skickades. Bland annat har samarbetet med social- och hälsovården inte ökat.

– Om någon från skolan hör av sig om att det behövs en skolgångshandledare, så har det varit lättare att få den resursen. Annars är det väldigt lite som har skett. Men jag antar att allt inte kan hända över en natt, utan det handlar om långsiktigt arbete.

Skolgångshandledare är det som tidigare kallades för assistent. De fungerar som en extra vuxen i klassen och hjälper elever som av en eller annan anledning behöver lite mera hjälp.

Svårt att hitta skolpsykologer

Maria Hatt menar också att intentionerna är goda bland politikerna. Staden har till exempel lediganslagit flera psykologtjänster, men problemet är att ingen söker dem.

– Det har funnits rätt bra med skolhälsovårdare och kuratorer, men det är svårt att hitta skolpsykologer. Karis var i princip utan skolpsykolog hela läsåret 2020–2021, konstaterar hon.

Kvinna håller i skoldörr.
Bildtext Maria Hatt är rektor i Ekenäs högstadieskola, men har tidigare jobbat i Karis.

En annan konkret åtgärd inom staden är att Finlandsmodellen har kört i gång. Det innebär att det ordnas gratis hobbyverksamhet efter skoldagens slut.

– Det är bra att eleverna har något vettigt att göra på eftermiddagarna. Men det går inte att nå alla. Man kan inte tvinga in dem i något de inte vill göra.

Kuratorerna byter arbetsgivare

Om drygt ett år kommer all social- och hälsovård att flytta över från kommunerna till välfärdsområdena. Det betyder att skolpsykologer, skolhälsovårdare och kuratorer byter arbetsgivare.

Maria Hatt är personligen mest rädd för vad det innebär att kuratorerna inte längre ska höra till bildningssektorn, vilket de gör för tillfället.

Det är väldigt svårt för sådana som inte jobbar inom skolvärlden att förstå hur den fungerar, säger hon.

– Om deras chefer finns inom socialväsendet, så har de svårt att förstå hur skolvardagen ser ut och fungerar.

Osäker framtid skrämmer

I fjol gjordes hela 121 anmälningar om elever som utövat fysiskt eller psykiskt våld mot skolpersonal. Det kan handla om att sparka, bita eller säga hotfulla saker.

Det stora antalet anmälningar beror delvis på att skolpersonalen uppmanades att göra dem. Något som Maria Hatt understöder.

– När man upplever hot och våld ska man göra en anmälan, så det finns till pappers hur vår vardag ser ut.

Anmälningarna är också ett uttryck för det allt större illamåendet bland barn och unga. Maria Hatt upplever att det överlag finns en större oro bland eleverna.

– Det är allmänt orolig stämning i skolan och eleverna vet inte vad de ska göra av sig.

Oron beror bland annat på den rådande situationen med alla coronarestriktioner, som kan ändra med kort varsel. Ingen vet om det man planerar verkligen kan genomföras och det skapar osäkerhet.

Sociala medier påverkar vardagen

Men illamåendet har varit synligt redan före coronapandemin började.

– Vi har sett det redan en tid i skolan. Folk grubblar mera på det ena och andra och det gör att de blir rädda för framtiden, säger Maria Hatt.

Det finns ingen hejd på Tiktok-utmaningar och det gör att våldsamma situationer kan trappas upp, samtidigt som barnen tycker att det inte är så farligt

― Maria Hatt

Hon menar också att barnen och de unga påverkas av det de ser på sociala medier och på streamingtjänster. Både våldsamma serier som Squid Game och de olika utmaningarna som dyker upp på bland annat Tiktok, inverkar på barnens beteende och verklighetsuppfattning.

– Det som barn uppfattar som lek blir allt grövre. Det finns ingen hejd på Tiktok-utmaningar och det gör att våldsamma situationer kan trappas upp, samtidigt som barnen tycker att det inte är så farligt.

För de vuxna i skolan finns det inte speciellt mycket att göra åt den här saken.

– Vi kan pratat med dem och förklara vad som är rimligt och vad som inte är det. Vi kan förbjuda dem att använda telefonerna i skolan, men vi kan inte påverka vad de gör på andra ställen. Så det är bara en droppe i havet.