Markägare missnöjda med statliga Fortums aggressiva lobbning i vindkraftsprojekt i Närpes: "Det är pang boom och så är avtalet på posten"

Det är snabba ryck som gäller när olika bolag nu försöker etablera sig på den kraftigt expanderande vindkraftsmarknaden. Statliga Fortum har planer på att resa över 100 vindmöllor bara i Närpes. Markägare vi talat med menar att bolaget går alltför hårt fram i sin strävan att få markägarna att skriva under avtal. Fortum själva tiger om kritiken.

Den här artikeln är den andra av tre där Svenska Yle granskar vindkraften. Vi har tidigare berättat att markägare och kommun förtjänar förhållandevis lite på vindkraft i jämförelse med stora bolag och investeringsfonder, ofta utländska.

När Fortum presenterar sina planer för en vindkraftspark i Pörtom i Närpes en måndagskväll i oktober är intresset stort. Ungdomsföreningens lokal i centrum av byn fylls till bristningsgränsen.

Det handlar om ett projekt kallat Brändskogen Vindkraft. Tanken är att bygga 26 vindkraftverk i Pörtom med en arrendetid på åtminstone 35 år.

Fortums trojka som presenterar bolagets planer är direktör Mikko Iso-Tryykäri, Allan Nyholm som svarar för markägarkontakterna och projektutvecklingschef Hans Vadbäck.

Det är Vadbäck som för ordet och när mötet kommit så långt att det är möjligt att ställa frågor blir tongångarna allt mer kritiska. En del av mötesdeltagarna undrar varför bolaget inte behandlar alla markägare lika.

Hårda påtryckningar

Det visar sig nämligen att Fortum redan tidigare på hösten har försökt övertala vissa markägare att skriva under avtal; detta alltså före Fortum gick ut med info om sina planer till allmänheten och övriga, mindre skogsägare.

Enligt vad Svenska Yle erfar har Fortums lokala representanter enträget uppmanat vissa markägare att komma in på kontoret i centrala Närpes och skriva på avtal. Det är oklart hur många som följt uppmaningen.

Det som däremot är klart är att Fortum har bråttom. Vindkraftskvällen i Pörtom avslutas med att Fortum uppmanar markägarna att komma till sitt kontor i Närpes centrum med färdigt signerade avtal före 30.11 detta år.

MTK: Förhandla noggrant

Mötet i Pörtom hålls 18.10, så det ger alltså markägarna en dryg månad att fatta ett beslut som kommer att gälla i flera decennier framåt.

Yle Uutiset rapporterade tidigare i höst om ett fall i Kajanaland där markägare ondgjorde sig över att bolaget Winda Energy sände ut färdiga arrendeavtal till markägare för undertecknande.

Precis som i Pörtom hölls sedan ett möte för byborna, och precis som i Pörtom var tidtabellen i Kajanaland mycket stram. Avtalet skulle undertecknas inom en dryg månad.

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna MTK uppmanar därför markägarna att alltid förhandla noggrant om avtalen innan de signeras. Det är dessutom viktigt att samarbeta markägare emellan och vid behov anlita experthjälp. Allt detta alltså innan avtalet skrivs på.

Men tillbaka till Närpes där Fortum har flera projekt på gång.

Det största går under namnet Bredåsen och bolaget bakom det är Närpes Vindkraft Ab. Det är namnet till trots registrerat i Esbo på Fortums adress och styrelseordförande är Mikko Iso-Tryykäri. Samme Iso-Tryykäri är också styrelseordförande för Brändskogen Vindkraft Ab i Pörtom.

"Vi kunde ha fått bättre avtal"

Fortum har lyckats övertyga de flesta av markägarna i det område som kallas Bredåsen att gå med i sitt hittills största projekt. Det är enormt. Omkring 40 möllor med en kapacitet på över 400 megawatt planeras. Det är nästan lika mycket som en kärnreaktor i Lovisa.

Det som sker i Närpes just nu andas litet Klondyke; det handlar inte om en guldrush som i USA för länge sedan, men nog en vindkraftsrush. Och det är bråttom.

Det har fått en del markägare att tveka.

Philip Mannfolk tycker att allting pressades fram för fort.

– Dom hade riktigt fin strategi Fortum, dom hade möte – pang, boom – och förklarade att allting är jättebra, ni får mycket pengar. Dagen efter kom avtalet i postlådan.

Philip Mannfolk hör till dem som inte skrivit under ett arrendeavtal med Fortum i projektet Bredåsen; han menar att markägarna kunde ha fått ett bättre avtal om de hade spelat sina kort rätt.

– Prokon hade ett betydligt bättre avtal i mina ögon. Varför gick bankdirektören ut och sade att Fortum var bättre, undrar Mannfolk.

Tyskägda Prokon visade också tidigare intresse för att bygga vindkraft på Bredåsen. Bolaget hade likaså gjort upp ett avtalsutkast, men markägarna valde Fortum.

Markägargruppen valde Fortum

Det är Närpes Sparbanks VD Monika Mangs som leder Bredåsens markägargrupp.

– Vi gjorde en jämförelse i markägargruppen och såg på helheten och då gav Fortum betydligt mera pengar till bygden.

Philip Mannfolk håller inte med. Han breder ut de två avtalsutkasten bredvid varandra hemma vid sitt köksbord och pekar på flera punkter där Prokons villkor enligt honom är bättre än Fortums.

Bland annat är minimiersättningen per vindmölla och år som Prokon garanterar högre för markägaren, 20 000 euro jämfört med Fortums 15 000 euro. Den här typen av minimiersättning blir aktuell om elproduktionen under ett år är låg. Annars sker utbetalningen utgående från hur mycket el produceras.

Dessutom finns det i Prokons avtalsutkast inskrivet en konkret summa – 50 000 euro – för avvecklingen av den uttjänta vindmöllan när det blir aktuellt om några decennier. Inga summor nämns i Fortums avtal.

Bristfällig konkurrensutsättning

Enligt Philip Mannfolk har de båda bolagens erbjudanden aldrig ställts mot varandra på ett riktigt sätt. Han är både förvånad och besviken att markägargruppen inte har satt sig ner med båda bolagen för att seriöst förhandla fram ett så bra avtal som möjligt, utan istället valt Fortum utan, som han menar, ordentlig konkurrensutsättning.

Markägargruppens ordförande Monika Mangs viftar bort det argumentet:

– Nej, vi har haft flera möten och gjort beräkningar.

Hon medger att om man jämför enskilt utgående från att en markägare skulle få en vindmölla på sitt skifte skulle Prokons avtal ha gett mera, men hon tillägger:

– Sedan när man såg på helheten– just med vindupptagningsområdet och dom eurona och dom vindmöllor som planerades att byggas – då gav Fortum betydligt mera pengar till bygden.

I ett mejl till Svenska Yle sammanfattar hon processen så här:

"I jämförelsen beaktades avtalsvillkoren, ersättningarna samt av bolagen planerade antal vindkraftverk. Beräkningarna beaktade bl.a. trolig effekt (samma för bägge), många olika alternativ till elpris, arealer, uppgivna antal vindkraftverk, arrendet för vindupptagningsområden och övriga områden. Material för beräkningarna erhölls vid allmänna informationstillfällen (bägge), styrgruppsmöte (Fortum) samt som svar på frågor (Prokon), samt de i augusti och september 2019 tillbudsstående avtalsutkasten. Slutresultatet blir en jämförelse mellan totalersättning till alla markägarna för de två alternativen."

Mangs använder flera gånger begreppet helhetsbedömning, så också när hon kommenterar demonteringen av vindmöllorna i framtiden.

– Det är klart det diskuterades. I Fortums avtal stod där ändå att de följer de garantier som myndigheterna kräver; det är alltid en prövningsfråga, en helhetsbedömning helt enkelt.

Hur stor blir bygdepengen?

Det finns likaså en annan sak som väcker frågor, den så kallade bygdepengen. Det rör sig om ett extra tillägg, ett slags utvecklingsstöd till bygden runt parken som Fortum har lovat.

– Det finns inte nämnt i avtalet. Man kan tro att den betalas ut om man lever i en rosa värld, säger Mannfolk.

Det är i en intervju i den lokala dagstidningen Sydin som Monika Mangs lovar att invånarna på de berörda områdena även kan se fram emot bygdepengen; en extra slant som bidrog till att markägargruppen valde just Fortum.

– Det är fråga om en hel del pengar och det är sådant som andra byar och nejder har uppskattat, svarar Mangs när hon bekräftar att en bygdepeng har utlovats till nejden i samband med Bredåsen-projektet.

Kan du säga vad det rör sig om för summor?

– Nej, jag har inte dom pappren framför mig.

Mangs lovar återkomma nästa dag med ett mejl och specificera, men inga summor eller uppskattningar på bygdepengens storlek framkommer i det. Hon skriver att bygdepengen inte ingår i beräkningarna, eftersom den inte direkt berör markägarna eller utbetalas till markägarna på basis av arrendeavtal.

En vecka till deadline

Nästa deadline i denna process är alltså om en vecka, 30.11. Då är det meningen att markägarna i Pörtom ska ge svar till Fortum huruvida de godkänner de avtalsvillkor som nu föreligger.

På en punkt verkar åtminstone avtalet i Pörtom vara bättre än det som erbjöds i Bredåsen. Nu anges en konkret säkerhet på 90 000 euro per vindkraftverk för avvecklingen.

Den garanterade inkomsten till markägarna har också höjts med några tusenlappar till 18 000 euro per vindkraftverk.

Svenska Yle har sedan juni försökt få Fortum att ställa upp på en intervju om bolagets verksamhet i Närpes både vad gäller kontakten med markägarna, ekonomin i projekten och komplicerade frågor som berör till exempel ägande och avvecklingen av vindparkerna.

Efter mötet i Pörtom i oktober gör vi ett nytt försök på ort och ställe. Vindkraftsdirektören Mikko Iso-Tryykäri tiger som muren och den lokala chefen Hans Vadbäck hänvisar närmast till det som sagts på mötet, men vill inte i övrigt gå in på Fortums projekt i Närpes.