Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Inhiberad vindkraftspark betyder uteblivna arrendepengar för markägare i Lappträsk

Uppdaterad 24.11.2021 13:06.
Vindkraftverk. I bakgrunden syns skog och en sjö.
Bildtext Det ser inte ut att bli några vindmöllor i Lappträsk. Bilden är från Ilosjoki vindkraftspark i mellersta Finland.

Planerna på en vindkraftspark i Lappträsk verkar gå i stöpet eftersom försvarsmakten gett ett negativt utlåtande. För markägarna i området betyder det att de blir utan arrendeinkomsterna de skulle ha fått om de valt att hyra ut sina marker för projektet.

Energibolaget Ilmatar Energy ville bygga en vindkraftspark med högst 20 vindmöllor i östra delen av Lappträsk. Området som energibolaget skulle ha velat etablera sig i har cirka 130 markägare.

Hur många av dem som skrivit under arrendeavtalet vet vi inte, men det är tillräckligt många för att energibolaget hittills har ansett det lönsamt att gå vidare med projektet.

Tidigare i höst gav Lappträsk kommunfullmäktige sitt godkännande till att påbörja planläggandet av området för vindkraftsparken.

Jordbrukaren och markägaren Thomas Antas från Hindersby säger att han känner en viss besvikelse över att projektet nu stoppas.

– Det gäller säkert alla de markägare som har tecknat under arrendeavtalet. Det är klart att man räknat med att det ska bli en park och nu blir det inte. Men inte faller väl världen ihop för någon av oss, säger Antas.

Han har varit aktiv i en fristående grupp som jobbat för markägarnas rättigheter. Markägargruppen tar inte ställning för eller emot vindkraftsparken.

De har tillsammans med energibolaget diskuterat arrendeavtalsutkastet i flera omgångar för att få fram en version som bättre beaktar markägarna.

Själv har Antas undertecknat arrendeavtalet.

Nyttan som vindkraftsparken skulle ha fört med sig för enstaka markägare ligger i den årliga arrendesumman de skulle ha fått för att hyra ut sin mark.

Det är klart att man räknat med att det ska bli en park och nu blir det inte. Men inte faller väl världen ihop för någon av oss

― Markägare Thomas Antas

Antas vill inte gå in på belopp.

– Men det kan man säga att totalt är det frågan om flera hundra tusen euro varje år. För enskilda markägare så varierar det och beror på vad man har, säger han.

Om ens mark ligger i ett så kallat vindupptagningsområde mellan möllorna så får man inte så stora summor.

– Men där själva möllan står, för den tomten blir det ganska kännbara belopp, eller i varje fall sådana belopp att de på riktigt har någon betydelse för markägaren det gäller, säger Antas.

Han påpekar att inte ens de som skrivit under arrendeavtalet vet exakt var möllorna skulle placeras.

– Fördelningen av arrendeintäkter är inte spikad, även om det kanske finns någon slags uppfattning om var möllorna skulle ha placerats, säger Antas.

Oklart exakt varför försvaret sa nej

Försvarsmakten har inte berättat exakt varför de stoppar vindkraftsparken i Lappträsk.

Enhetschef Sara Kajander från Försvarsministeriets fastighets- och miljöenhet svarar på Yle Östnylands frågor via e-post. Hon skriver att tidtabellen inte ger efter för att svara på specifika frågor om Lappträskprojektet, men bifogar allmänna svar:

"Försvarsmakten ger utlåtande på begäran av projektet. Inför utlåtandet utvärderas de föreslagna vidkraftverkens påverkan på områdesövervakningen, ledningen och annan av försvarsmaktens verksamhet. Om projektet bedöms som problematiskt till exempel med tanke på områdesövervakningen, så gör Teknologiska forskningscentralen VTT en bedömning om vindmöllornas påverkan på försvarsmaktens radarsystem. Den här bedömningen är inte offentlig eftersom den baserar sig på beräkningar där man bedömer saker som påverkar områdesövervakningens effektivitet".

Kajander betonar vikten av att de som planerar projektet ber om utlåtandet i god tid, så man inte arbetar i onödan och sedan får ett negativt utlåtande.

Också Jussi Karhila, ingenjör vid Huvudstaben, svarar på frågor via e-post.

Han skriver att projektets skadeverkningar är verkligt stora och att skadeverkningen i fråga inte kan kompenseras med en annan eller andra sensorer. Det finns ingen framtid för projektet i och med att försvarsmakten redan behandlat och sagt nej till ett förslag om att genomföra en minimiversion av vindkraftsparken.

Karhila bifogar också en översikt över hur saken gått framåt. Huvudstaben mottog begäran om utlåtande för projektet i augusti 2020. I november bad man vindkraftsbolaget beställa en skadeverkningsberäkning från Teknologiska forskningscentralen VTT. Den blev klar i maj i år. Flygstaben gav ett negativt utlåtande om projektet i oktober, och Huvudstaben vidarebefordrade det negativa utlåtandet till vindkraftsbolaget i november.

I ett mejl skriver Ilmatar Energys projektutvecklingsdirektör Noora Jaakamo att försvarsmaktens utlåtande är konfidentiellt, men att de i allmänhet baserar sig på försvarssystem.

Svenska Yle har tidigare berättat att försvarets radarsystem är en orsak till att det finns så få vindkraftverk i södra Finland jämfört med västkusten och de mellersta delarna av landet.

Rakennuslehti skrev i somras (på finska) om hur stor inverkan försvarsmaktens utlåtanden har. Enligt tidskriften påverkar vindkraftverk bland annat hur försvarsmaktens radarsystem, luftövervakningssystem, signalsystem och kommunikationssystem fungerar.

Lantbrukaren  Thomas Antas
Bildtext Thomas Antas är besviken över att planerna gick i stöpet. Arkivbild.

Antas berättar att han i ett tidigare skede frågat Ilmatars representant om man ok:at planerna med försvarsmakten, och att han då fått ett jakande svar.

– Det besvärliga är att försvarsmakten inte behöver och inte ska motivera sina beslut som har med sådana här saker att göra, för det är deras försvarsstrategiska och andra synpunkter som väger in, säger Antas.

Sett ur ett bredare perspektiv tycker Antas ändå det är lite problematiskt att inte veta vad som hindrar etablering och ifall det finns något som kan göras åt saken.

Han tror de östliga delarna av landet är intressantare för försvarsmakten än västkusten, som gränsar till havet och Sverige.

– Det som kanske oroar mig är att det finns tankar på mycket utbredd utbyggnad av vindkraft i landet. Om det här är försvarsmaktens riktlinje när man kommer lite österut så blir det åtminstone för mig ett frågetecken kring hur vi ska få vindkraften att rymmas bara i de västliga delarna av landet, säger Antas.

Alla markägare var inte med på noterna

Markägaren Anders Smeds är också med i markägargruppen. Liksom Antas tycker han det är konstigt att försvarsmaktens negativa utlåtande kom först i det här skedet. Smeds anser att vindkraftsbolaget borde ha väntat på försvarsmaktens utlåtande innan man gick vidare med projektet.

Han representerar markägarna i Labby och berättar att många där tycker tanken på en vindkraftspark är bra, men att det finns flera punkter i arrendeavtalet som är problematiska.

För egen del var det på sätt och viss en lättnad att projektet blev satt på is, men han påpekar att det är ett så omfattande ämne med olika aspekter att det är svårt att kommentera.

Att skriva på arrendeavtalet är ett stort beslut eftersom det skulle ha påverkat de egna markerna i 40-50 år framåt.

Därför tycker Smeds att hela processen borde ha varit öppnare, och att den skulle ha fått ta mer tid så att markägarna hade vetat mer om de slutliga planerna och placeringen av möllor, vägar och kraftlinjer innan det är dags att fatta beslut.

– Något som många saknat är konkurrens, säger Smeds.

Han tror det är lättare att få till stånd ett förmånligt avtal för markägarna om fler än ett energibolag är ute efter markerna.

Överlag har markägarna i trakten väldigt liten erfarenhet av att ingå den här sortens avtal, jämfört med västkusten som redan har en hel del vindmöllor.

Smeds tycker det är positivt att markägarna sinsemellan haft en god stämning, oavsett om de är för eller emot projektet.

Energibolaget Ilmatar Energy har också planer på en mindre vindkraftspark i Tetom i Lovisa. Enligt projektutvecklingsdirektör Noora Jaakamo har försvarsmakten gett ett positivt utlåtande för den.

Hon säger också att bolaget fortsätter diskutera med försvarsmakten för att se om det finns någon lösning när det gäller Lappträsk.

"Försvarsmakten ändrar sällan på sina beslut, men det kan också hända", skriver Jaakamo per e-post.

22.11.2021 kl. 18.55: Jussi Karhilas kommentarer har lagts till i texten.

24.11.21 kl. 13.05: Energibolagets namn har korrigerats från Ilmatar Windpower till Ilmatar Energy.

Diskussion om artikeln