Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Därför dumpar Belarus migranter vid gränsen till EU – forskare: "Effektivt verktyg som skapar ytterligare splittringar"

Uppdaterad 23.11.2021 19:06.
Migranter sover på rad i en lagerlokal.
Bildtext EU skulle ha kapacitet att placera ut de två tusen migranterna, men den politiska viljan går i sär.

Två tusen migranter vid EU:s gräns lyckades dominera agendan inom EU – en union som täcker drygt fyra miljoner kvadratkilometer och har omkring 448 miljoner invånare – i flera dagar, och fortfarande är läget vid gränsen mellan Polen och Belarus låst. Den här typen av migrantdumpning har visat sig vara ett effektiv verktyg mot EU, men varför är det så?

Svaret är egentligen ganska enkelt: Det är lätt att utnyttja en motsättning, i det här fallet migration.

Under de senaste åren har populistiska anti migrant-rörelser och politiska krafter fått ett starkare fotfäste inom EU, vilket gör migrationen till en fråga som man kan utnyttja eftersom den anspelar på just de krafterna, förklarar Mikael Wigell, som är forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet och expert på bland annat hybridhot.

– Visst är det jätteeffektivt när man kan skruva upp den här polariseringen inom en i sig väldigt eldfängd fråga. Du har existerande spänningar om det här i EU, både inom länder och mellan medlemsländer där det finns liberala krafter som är beredda att ta in migranter, och så har vi de antiliberala, populistiska krafterna som vill driva ut dem, säger Wigell.

Migrantdumpning används ändå alltid i kombination med andra verktyg, särskilt med desinformation.

Desinformationen pumpas ut i våra nätverk med målet att den ska spridas, förklarar Wigell och betonar att sociala medier har underlättat för trollen som nu i högre grad kommer åt att sprida falsk information.

– Det betyder inte att man behöver få hela befolkningen att tro på desinformation, det räcker att en liten del tror på den och sprider den vidare, och så skapas den här polariserande effekten.

Vad är ett hybridhot?

Ett hybridhot definieras som en blandning mellan militära och icke-militära medel i samband med en konflikt, eller i en så kallad gråzon mellan krig och fred.

Exempel på hybridhot är desinformation eller propaganda, cyberattacker, att man finansiellt stödjer aktörer som främjar populistiska eller extremistiska rörelser eller att man främjar korruption.

Hybridpåverkan är ändå inte något nytt fenomen.

Exempelvis just den typen av migrantdumpning vi nu ser vid gränsen till EU har använts som verktyg tidigare av exempelvis Muammar Gaddafi i Libyen för ett par årtionden sedan och av Turkiet under den så kallade flyktingkrisen 2015.

– Men visst har vi sett mer fall av det nu, det har blivit mera aktuellt nu med den här typen av migrantdumpning. Det har att göra med de specifika mål man har här, man försöker visa EU som väldigt svagt, att EU inte kan handskas med migranter, säger Wigell.

Enligt Wigell hänger det ihop med Rysslands och Belarus långsiktiga strategiska mål, att stödja och förstärka populistiska krafter inom EU.

Fungerar eftersom EU inte står enat

Det faktum att den här typen av hybridpåverkan fungerar beror på att migrationen helt enkelt är en så pass polariserande fråga inom EU.

– Annars skulle vi kanske kunna ta emot de 2 000 migranterna som är vid gränsen till Polen nu och sprida ut dem över EU, och på så sätt kunna handskas med dem. Men eftersom läget i EU i dag är som det är, är migrantdumpningen effektiv, säger Wigell.

För att omintetgöra Belarus möjlighet att utpressa EU genom migranter, något Wigell kallar för ett "mycket cyniskt verktyg", skulle det förutsätta en effektiv, gemensam migrationspolitik på EU-nivå.

– I sådana fall skulle man kunna komma överens om hur många varje EU-land tar och sprida ut dem. Men flyktingpolitiken har inte lyckats samordnas på EU-nivå. När man inte har någon samordning måste man istället göra motdrag mot Belarus i form av sanktioner.

EU:s sanktioner mot Belarus

"EU ska inte ge efter för Lukasjenkos utpressningsförsök"

Belarus presenterade förra veckan en plan som i praktiken skulle gå ut på att skicka över de 2 000 migranterna till EU-länder, specifikt till Tyskland, och sedan skicka hem omkring 5 000 migranter till sina hemländer.

Under måndagen skickade Belarus hem 118 migranter och fler kommer att åka iväg under tisdagen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt Lukasjenko är dessutom förberedelserna med att arrangera ett till flyg med migranter som ska föras till sina hemländer i full gång. Tanken är att planet ska lyfta i slutet av månaden.

Lukasjenko har kritiserat EU för ovilja till samarbete kring migranterna, och hittills har EU gett Belarus förslag kalla handen. Under måndagen tackade Tyskland nej till förslaget.

"Tanken på att inrätta en humanitär korridor till Tyskland för 2 000 migranter är inte en lösning vi kan godta, varken Tyskland eller EU", sa en talesperson för den tyska regeringen.

Österrikes förbundskansler Alexander Schallenberg kommenterade för sin del ärendet på en presskonferens:

– EU ska inte ge efter för Lukasjenkos utpressningsförsök. Vi måste komma med ett gemensamt svar och vara tydliga i fråga om den här statliga hybridattacken mot EU.

Finns risken för krig?

Vad kan vi då vänta oss i framtiden? Wigell tror inte att risken för ett regelrätt krig är särskilt stor.

– Det finns en risk att det eskalerar, men jag tror inte Belarus har intresse av att situationen eskalerar desto mer.

Hittills har Lukasjenko låtit förstå att man inte vill förvärra situationen, men sa på måndagseftermiddagen att han är medveten om riskerna för krig ifall Belarus "går för långt".

– Vi måste nå ut till polackerna för att visa att vi inte är några barbarer, att vi inte vill ha konfrontation. Vi behöver inte det. Vi förstår att krig inte kan undvikas ifall vi går för långt, och det skulle vara katastrofalt. Det förstår vi alldeles bra, sa Lukasjenko i en intervju med Belarus statliga nyhetsbyrå Belta.

Wigell påminner ändå om att strategin trots allt är att öka polariseringen inom EU.

Källor: AFP, Reuters, Tass, Europeiska rådet

Faktarutan om EU-sanktioner uppdaterades 23.11 klockan 19 om EU:s förslag om att börja svartlista transportbolag som deltar i människosmuggling.