Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Macron till Rom för historiskt avtal – maktbalansen inom EU förflyttas söderut

Från 2021
Mario Draghi till vänster och Emmanuel Macron till höger. Bakom Macron skymtar en soldat och den franska flaggan.
Bildtext Italiens premiärminister Mario Draghi och Frankrikes president Emmanuel Macron vid en konferens om Libyen, som ordnades i Paris i början av november.
Bild: STELLA Pictures / Splash News

Italiens premiärminister Mario Draghi och Frankrikes president Emmanuel Macron ska i veckan underteckna ett avtal som de förväntar sig ska skifta maktbalansen söderut i Europa efter Angela Merkels avgång under året. Den 25 och 26 november kommer Macron till Rom för att tillsammans med Draghi sätta en signatur på vad som kommer att bli en historisk överenskommelse.

Detaljerna kring det bilaterala avtalet är fortfarande inte kända. Men tanken är ett fördjupat samarbete de två länderna emellan inom områden som ekonomi, handel, säkerhet och kultur.

Överenskommelsen, som kommer att bli historisk, ersätter därmed ett annat historiskt avtal nämligen Élysée-avtalet, som undertecknades i Paris 1963 mellan Tysklands Konrad Adenauer och Frankrikes Charles de Gaulle, i ett försök att försona de båda långvariga fienderna.

Élysée-avtalet har setts som starten på det tysk-franska samarbetet inom EU, och det fördjupades sedan så sent som år 2019 då Macron och Merkel skrev under Aachenavtalet.

Men nu tycks det alltså ha nått vägs ände.

Inget nytt projekt

Idéen till fördjupade relationer mellan Frankrike och Italien föddes under 2017 med premiärminister Paolo Gentiloni, som då även inledde samtal med Macron.

Samtalen avbröts dock abrupt när Gentiloni ett år senare ersattes av Europas första högerpopulistiska regering med Lega och Femstjärnerörelse. Särskilt Lega hade en mycket kritisk syn på EU och prioriterade i hög grad inrikespolitiken och försvaret av landets gränser.

Matteo Salvini håller tal och sträcker ut handen.
Bildtext Partiet Legas Matteo Salvini drev en sträng invandringspolitik, och har sedermera åtalats för att han vägrade låta ett fartyg med migranter ta iland i Italien.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Efter ett par år av kyliga relationer och otaliga tvistefrågor har Draghi varit mån om att återetablera goda relationer med Frankrike och Macron sedan han blixtinkallades som regeringschef i oktober 2020.

Italien och Frankrike har mycket gemensamt när det gäller ekonomiska, sociala och ekologiska frågor. Det talas om att relationen inte har varit så stark mellan de två länderna sedan 1945.

Redan i somras skrev nättidningen Politico om den nya möjliga maktduon och deras annorlunda ledarstil, som kännetecknas av att Macron och Draghi är mer villiga att spendera och agera snabbare än den tidigare alliansen Frankrike-Tyskland var, och att de båda vill se ett djärvare EU.

Italien vill sätta sin prägel på det nu stundande avtalet inte minst genom att döpa det efter presidentpalatset, Quririnale, i Rom, där de två ledarna ska mötas och förväntas underteckna avtalet, uppger en källa till Reuters.

Många gemensamma intressen

De tidigare konflikterna tycks förpassade till det förflutna. Macron och Draghi verkar ha en mycket god relation, eftersom de relativt snabbt lyckats överkomma tvistefrågor kring inte minst migration.

Förra veckan möttes de i Paris för att diskutera den politiska händelseutvecklingen i Libyen, vilket är en strategiskt viktig fråga för båda ledarna.

Tre personer i talarstolar, från vänster till höger Angela Merkel, Emmanuel Macron och Mario Draghi.
Bildtext Ett stort tema under Libyenkonferensen var landets president- och parlamentsval, som ska äga rum på julafton.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Situationen kring Medelhavet och inte minst utvecklingen i Nordafrika, berör de båda länderna. Andra samarbetsområden är försvar- och säkerhetsfrågor, vapenkontroll och migration.

Enligt fördraget åtar sig de två länderna att samordna investeringar i strategiska sektorer som molntjänster, produktion av batterier och halvledare samt utveckling av vätgas, rapporterar den italienska dagstidningen Repubblica.

Utbildning, forskning och kultur är andra områden inom vilka de har gemensamma intressen för samarbete, framkommer i ett uttalande från Élysséepalatset i Paris.

Det bilaterala samarbetet kommer säkert bli enklare än att få igenom den gemensamma linjen i EU-politiken.

EU-staterna i norr kommer göra allt för att hålla igen utgifterna med både utgiftstak och begränsningar av det finansiella samarbetet, medan staterna i Öst- och Centraleuropa fortsätter att utmana Macrons socialliberala politik, som de avskyr.

Besöket i Rom är också en del i förberedelserna inför det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under första kvartalet 2022. Macron kommer även att besöka påven Franciskus i Vatikanstaten.