Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Österbottens välfärdsområde siktar på patientsäkerhet av toppklass – men stora utmaningar väntar enligt kvalitetsdirektör: "För få händer inom vården en betydande riskfaktor"

Äldre dam i röd kappa går gatan fram med hjälp av kryckor.
Bildtext Befolkningen åldras och utgör i framtiden en större andel av det totala antalet invånare i Österbottens välfärdsområde. Nu stöper man om formen för hur det övervakas att äldreomsorgen håller hög kvalitet.

En av de saker som bör bli bättre efter vårdreformen är övervakningen av äldreomsorgen, idag är det lätt hänt att man ingriper för sent, säger Pehr Löv från Svenska pensionärsförbundet. Mari Plukka vid Österbottens välfärdsområde svarar att man är medveten om problematiken. Bägge befarar att personalbrist kan stjälpa hela lasset.

Med ett knappt år tills landets välfärdsområden axlar ansvaret för så gott som all vård i en historiskt omfattande reform, pågår intensivt arbete för att få alla pusselbitar på plats.

Pehr Löv, ledamot i styrelsen för Svenska pensionärsförbundet, ser både risker och möjligheter med reformen - inte minst när det gäller den utsatta gruppen seniorer. Löv efterlyser bland annat en smidigare modell för att övervaka att det inte brister i kvaliteten på äldreomsorgen.

– Jag hoppas verkligen att man skärper sig och får ett flexiblare system. Nu har det varit mycket stelbent och man har i princip gjort brandkårsutryckningar när man fått rapporter om att här står inte allting rätt till.

Enligt Löv kan man överlag säga att äldreomsorgen i Österbotten är av god kvalitet, även om kvaliteten varierar inte minst på serviceboenden av olika slag.

– Men vi har ju haft skandalhistorier också i vårt landskap under de senaste åren. Och det måste bli mera förebyggande granskning som man sysslar med.

Pehr Löv
Bildtext Pehr Löv är ledamot i styrelsen för Svenska pensionärsförbundet. Han vill se fokus på många frågor som gäller de äldre och den service de behöver av välfärdsområdet.

Ansvaret för övervakningen har hittills primärt legat på kommunerna medan regionförvaltningsverket haft den formellt starkare möjligheten att vidta åtgärder. Från och med år 2023 sköts övervakningen av välfärdsområdena och i Österbottens välfärdsområde är det kvalitetsdirektör Mari Plukka som just nu jobbar med att staka ut riktlinjerna för hur arbetet ska göras här.

Plukka berättar att man börjat bygga upp ett team av inspektörer och en strategi för arbetet. Där handlar det bland annat om att bedöma vilka klienter som lider störst risk att råka ut för brister i vården.

– Barn, äldre och klienter inom olika former av handikappservice är grupper som har svårare att rapportera om missförhållanden. Dem måste vi prioritera, men all verksamhet kommer att övervakas, säger Plukka.

Vill inte vara brandkår

Plukka är medveten om den problematik som Pehr Löv och Svenska pensionärsförbundet lyfter upp. Hon hoppas att man ska komma ifrån bilden av övervakningen som en brandkår.

Istället hoppas hon att man ska föra en aktiv dialog med alla dem som dagligen ger någon form av vård till österbottningarna.

– Kvaliteten ska följas med mer i realtid så att brister kan åtgärdas i tid.

Kvinna klädd i svart ser in i kameran.
Bildtext Det är A och O att ställa rätt krav från början och inte minst då man köper vårdtjänster, säger Mari Plukka som är kvalitetsdirektör inom Österbottens välfärdsområde.

Ansvaret att övervaka gäller både den service som välfärdsområdet producerar och de tjänster man köper in. Enligt Plukka kommer det att vara A och O hurdana kvalitetskrav man ställer då man skriver avtal om köptjänster.

– Och övervakningen måste vara lika strikt oavsett om det gäller egenproducerad service eller köptjänster.

Enligt Plukka finns det goda möjligheter att skapa en fungerande övervakning. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira ger ramarna för hur övervakningen ska gå till, så att det finns minimikrav som varje välfärdsområde måste leva upp till. Samtidigt ges varje område också möjlighet att göra egna prioriteringar utöver detta.

Personalbrist en stor risk

Enligt såväl Mari Plukka som Pehr Löv finns det ändå en faktor som gör att de många goda föresatserna kan falla platt till marken: Brist på personal.

– Det här är en stor utmaning. Att vi har tillräckligt med personal är av avgörande betydelse. För få händer inom vården är en betydande riskfaktor inför framtiden, säger Plukka.

Plukka påpekar att det inte bara är Österbotten som lider av brist på vårdare. Tvärtom drabbar bristen hela landet och det behövs en nationell strategi för att åtgärda den, anser hon.

Plukka berättar också att det inte visat sig vara helt lätt att hitta folk att anställa till övervakningen. Nu ska man snart annonsera efter fler inspektörer.

– Vi kommer att ha ett team med fyra inspektörer och en chef. Dessutom för vi en dialog med Åbo för att se hur de börjat bygga upp sin verksamhet. Vi kommer att följa med hur våra resurser för det här räcker till, det måste finnas en beredskap att utveckla enligt behov.

En äldre mansperson klädd i rutig skjorta sitter vid kaffebord.
Bildtext Kvaliteten på vården inom äldreomsorgen kan inte hållas hög om det inte finns tillräckligt med kompetent personal. Mari Plukka ser personalbrist som en betydande riskfaktor.

Pehr Löv tror för sin del att man måste börja lyfta fram det goda och intressanta med att jobba inom just äldreomsorgen. Annars kommer man knappast att kunna vända utvecklingen med att unga hellre väljer andra utbildningar.

– Vem skulle vilja söka sig till äldreomsorgen på jobb om vi bara skriver om hur eländigt det är på verkstadsgolvet? Vi har många exempel på att man trivs i gemenskapen ömsesidigt på våra serviceboendeenheter och även inom hemvården, det borde vi lyfta fram.