Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Anonym rekrytering gör intåg i flera österbottniska kommuner: "Ett bra sätt att minska diskriminering"

Kvinna står utanför hus.
Bildtext Anne Lindell har goda erfarenheter av anonym rekrytering.

Vasa stad är något av en föregångare då det gäller anonym rekrytering. Anne Lindell var den första som rekryterades anonymt 2018 och hon ser enbart positiva saker med anonym rekrytering.

I Jakobstad beslöt man tidigare i november att införa delvis anonym rekrytering och ärendet diskuteras både i Korsholm och i Karleby. Vasa stad började i sin tur rekrytera anonymt redan för tre år sedan hösten 2018.

Anne Lindell var den första som rekryterades via anonym rekrytering i Vasa. Hon visste inte om det i processen utan det kom som en överraskning i intervjuskedet.

Idag jobbar hon som rekryterare på Vasa stad och staden har gjort cirka 60 anonyma rekryteringar sedan dess.

– Vi har goda erfarenheter, feedbacken från de förmän som har använt det har varit positiv. Jag tycker det är ett bra sätt att minska diskriminering och sätta fokus på sökandes kunnande och kompetens.

– Men det är ingen genväg till lycka - ambitionen är snarare att på lång sikt kunna påverka attityder, säger Lindell.

Går inte att tillämpa i alla fall

Tanken med anonym rekrytering är att vare sig kön, språk, religion, hemort eller olika funktionsvariationer ska hindra en sökande från att komma så långt som till intervju. De uppgifterna döljs fram till att man har valt ut vilka sökande som får komma på intervju.

Men anonym rekrytering går inte att tillämpa i alla fall. Vasa stad har rekryterat ungefär 20 personer anonymt per år. Och då rekryterar staden kring 350 per år.

– Anonym rekrytering passar bäst när det är många sökande. Men inte till exempel för en skolpsykologtjänst då de sökande är få, då kallas alla på intervju, säger Lindell.

Under 2019 då staden hade samarbetsförhandlingar kunde man inte heller göra anonym rekrytering.

– Men anonym rekrytering har en symbolisk betydelse eftersom det visar att staden aktivt strävar efter likabehandling och jämlikhet. Så det är också en viktig orsak till att vi gör det.

Men har anonym rekrytering fungerat? Har Vasa lyckats få mer bredd i arbetskåren?

Enligt Lindell är det svårt att mäta, eftersom man inte vet vem som hade blivit vald utan anonym rekrytering.

Men Vasa har skickat en enkät till folk som sökt jobb de senaste åren och frågat hur de upplevde själva processen. Och svaren är entydigt att det inte förekommit diskriminering.

Diskriminering inom arbetslivet är rätt så utbrett

Enligt diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman tar många som blivit orättvist behandlade kontakt. I år har de tagit emot mer än 200 fall.

Alla handlar inte om diskriminering men det är enligt Stenman en signal om att folk rätt ofta upplever sig orättvist eller ojämlikt behandlade i arbetslivet.

Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.
Bildtext Enligt Kristina Stenman är diskriminering inom arbetslivet vitt utbrett inom samhället.

Vid Helsingfors universitet gjordes en undersökning för några år sedan där 5 000 fiktiva ansökningar skickades ut. Personerna hade namn som lät finländska, engelska, irakiska, ryska och somaliska. Sedan undersöktes hur många gånger som de här fiktiva personerna kallades på arbetsintervju.

– Det var stora skillnader. Om man hade ett finländskt efternamn så blev man kallad på intervju i ungefär 40 procent av ansökningsrundorna. Om man hade ett somaliskt namn så var andelen tio procent, konstaterar Stenman.

Stenman anser att anonym rekrytering kan vara ett första steg att hitta lösningar och skala bort sådant som hindrar olika människor att komma in på arbetsmarknaden.

Men arbetet tar inte slut där.

– Man kan inte tänka att nu har vi anonym rekrytering och då har vi skött om likabehandlingen på arbetsplatsen. Utan man måste se till alla processer på arbetsplatsen. Också det hur folk avancerar i karriären och då det gäller jämlikhet mellan män och kvinnor, hur man kan kombinera arbetsliv och familj. Det är en stor helhet.