Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt

Norrena & Frantz: "Jag är glad att mamma har en ny så jag slipper oroa mig för att hon är ensam"

Från 2021
Ett äldre par gymnastiserar i en park.
Bildtext "Kom igen nu Rolf, kanalisera din inre Jane Fonda!"
Bild: Andrey Popov

Tills döden skiljer dem åt. Eller kanske tills de annars bara skiljer sig. Men hur känns det för de vuxna barnen då en förälder träffar en ny partner på äldre dar?

Ifall föräldrarna varit tillsammans länge kan det kännas konstigt när livet mittiallt slår en kullerbytta och mamma och pappa inte längre är den självklara enhet de "alltid" varit.

Den ena föräldern kanske dör medan den andra blir ensam kvar. Eller så kanske de helt enkelt inte orkar med varandra längre och väljer att gå skilda vägar.

Hur ska man som vuxet barn hantera situationen då pappa plötsligt är kär som en konfirmand eller mamma inte kan sluta lägga ut texten om sin nya älskling?

Relationspodden Norrena & Frantz ställde frågan till publiken och de flesta ger en tumme upp för att ens förälder hittar en ny på äldre dagar, medan andra tycker det känns jobbigt med nya bonusmorföräldrar helt plötsligt.

Kanske mamma blir utnyttjad av en sol- och vårare? Kanske pappas nya flickvän bara är ute efter arvet?

Här är några av era tankar och fler hör du i veckans avsnitt av Norrena & Frantz!

Härligt att pappa inte sitter ensam hemma

Det bästa som kunnat hända pappa var att han hittade en ny kärlek efter att han blivit änkling. Han fick annat att tänka på och slapp känna sig ensam.

Han har idag full rulle med att besöka nya kärlekens barn och oss. Han sitter inte ensam hemma i veckorna utan lever ett nytt liv med sin nya kärlek, som vi också vi barn kommer jättebra överens med.

Dotter 52 år

Ett äldre par sitter på soffan och skrattar.
Bildtext "Wow, hon har inte hört ens hälften av mina dad jokes!"
Bild: Aleksandr Davydov

Pappa hade inte velat se mamma ensam

Jag tycker det är bra att min mamma har en ny käresta i sitt liv. Hon har någon att dela livet med. De gör saker tillsammans. Det är viktigt.

Tycker inte det är ett svek mot pappa. Han hade inte velat se henne ensam.

Lena, 51

Faster satte stopp för farmors kärlek

Min farmor fick inte "ta en ny" för min faster. Jag förstår min faster, men jag tyckte synd om min farmor. Speciellt då jag en gång märkte att hon hade hittat en fin man som hon var intresserad av, men hon vågade inte inleda ett förhållande med honom.

Inte farmors flicka, men älskade ändå henne. 40

Glad för mammas skull men hoppas att de inte gifter sig

Min pappa gick bort för sju år sedan och mamma träffade en ny man några år efter det.

Till en början var jag skeptisk. Tänk om han var en lurendrejare eller - ännu värre - en efterhängsen typ som skulle tvinga mig att kalla honom pappa.

Jag hade barnsliga tankar om hur ingen kunde ersätta pappa och var orolig för att minnet av vår pappa skulle suddas ut.

Då jag träffade mammas nya man försvann mina farhågor. Han är artig, snäll och väldigt respektfull mot min mamma och oss barn.

Det enda som skulle komplicera saken är ett giftermål, eftersom det skulle kräva en hel del byråkrati kring pappas arv. Dessutom tror jag att det skulle irritera mig om mamma gifte om sig.

Så länge den nya mannen hålls på lagom avstånd är allt bra, men om de gifte sig skulle jag nog behöva processa saken länge.

Är det barnsligt av mig att tänka så? Absolut! Men jag är helt ärlig, det skulle vara svårt för mig.

Artig styvdotter

Medelålders kvinna som tittar på sin pekplatta och ler.
Bildtext "Herredumilde vad stilig han är i sin nya tröja! Fniss. Fjoll."
Bild: Aleksandr Davydov

Ser mindre av mommo nu men vi unnar henne kärleken

Jag tror att både mamma och vi barn hade gett upp hoppet om att hon skulle hitta en ny kärlek efter att ha blivit änka i 50-årsåldern. Men hoppet ville annat. För två år sen dök han upp!

Mamma var lite tveksam i början, så hon fick lite uppmuntrande pushar av både barn och barnbarn och tackade sedan ja. Tack och lov!

Visst, vi ser lite mindre av mamma än tidigare. Men inte ens det tar bort den genuina glädje jag känner över att mamma träffat en ny vän och att de trivs med varandra.

När jag tänker efter så finns det kanske en lite självisk del i det hela. Jag hade ofta dåligt samvete förut då jag funderade på om mamma kände sig ensam. Jag tänkte att jag borde ringa henne oftare, ses oftare, hitta på mer tillsammans osv.

Nu slipper jag det dåliga samvetet, för jag vet att hon har ypperligt sällskap.

Så länge leve all sorts kärlek - speciellt kärlek på äldre dagar!

Dottern