Interpellationsdebatten hätsk i plenum: "Inrikesministern är blåögd och godtrogen"
Regeringen säger att interpellationen handlar om säkerhets- och utrikespolitik. Sådant borde behandlas tillsammans. Oppositionen vill få svar på om gränserna kan stängas vid en kris. Debatten i plenum gick hårt till.
Oppositionens interpellation om hybridpåverkan debatterades i riksdagen på onsdag. Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra var den första att skriva under interpellationen, som också stöds av Samlingspartiet, Kristdemokraterna och Rörelse nu.
I interpellationen kräver oppositionen svar på frågor om regeringens ståndpunkt kring hybridattacken vid gränsen mellan Polen och Belarus. Bland annat vill man veta hur och om regeringen kommer att agera vid massinvandring som orkestrerats av en främmande makt.
Den nytillsatta inrikesministern Krista Mikkonen (Gröna) sa nyligen att oppositionen spelar hybridpåverkarna i händerna genom interpellationen. Enligt henne ska liknande frågor som handlar om nationens säkerhet inte dryftas offentligt.
– På det viset känns det som att Belarus och eventuellt Ryssland redan uppnått en del av de mål som de vill uppnå; att skapa förvirring i den inhemska politiken, sa Mikkonen när hon tillträdde som inrikesminister.
' /%3E%3C/svg%3E)
Inrikesminister Mikkonen: Hybridattacken har till viss del redan lyckats i Finland
Oppositionen spelar Belarus i händerna.
Sannfinländarnas ordförande anklagar inrikesministern för attack mot parlamentarism
Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra sa i måndags att inrikesministern attackerar oppositionens parlamentariska rätt att lämna in en interpellation.
Samtidigt antydde Purra att Sverige varit delaktig i en hybridpåverkan mot Finland 2015 när asylsökande anlände till gränsstationerna i norra Finland från Sverige.
– Det att man styrde och transporterade dessa människor norrut och över gränsen till Torneå var en planerad och systematisk operation. På så sätt ville man fördela bördan, sa Purra i måndags.
Het debatt i plenum
Inrikesminister Mikkonen inledde onsdagens interpellationsdebatt med att säga att statsrådet har rätt att stänga gränsövergångsställen om något hotar den allmänna säkerheten. Hon säger också att Finlands beredskap är på en god nivå.
– Vi måste ändå komma ihåg att vi har en skyldighet att ta emot asylsökande och behandla deras ansökningar.
Mikkonen säger att ansökningsprocesserna måste försnabbas och till det behövs mera resurser.
Enligt inrikesministern har man nu även inlett uppdateringen av beredskapslagen. Det kommer att vara ett tidsdrygt projekt; enligt justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) lär det ta åtminstone fyra år.
– Den nuvarande beredskapslagen började uppdateras 2003 och trädde i kraft 2012. Så det är en lång tid, säger Henriksson.
Sannfinländarnas Purra säger i sitt anförande att regeringen varken agerar på eller känner igen hotet. I samband med interpellationen vill oppositionen att man tar i bruk paragrafer för krissituationer. Med andra ord vill man stoppa asylsökande att komma till Finland.
– Regeringen känner inte igen när asylprocessen missbrukas, säger Purra.
Hon värjer sig för Mikkonens beskyllning om att interpellationen skulle vara skadlig för den inhemska tryggheten. Istället kallar hon inrikesministern för blåögd och godtrogen.
Purra säger att uppdateringen av beredskapslagen tar för lång tid och den inte är tillräcklig.
"Stöder Polen till hundra procent"
Debatten efter partiernas gruppanföranden blev hätsk och stundvis elak. Jussi Saramo (VF) som nyligen besökte gränsen mellan Belarus och Polen säger att han blev förskräckt av den humanitära situationen.
– Det fanns inget hot mot den polska säkerheten vid gränsen. Polen har själva upprätthållit krisen genom att inte släppa fram hjälp till gränsen.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) säger i sin tur att man jobbat tillsammans med flyktingorganisationen UNHCR och att man har sänt humanitär hjälp till den belarusiska sidan av gränsen.
Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) säger att Finland står till hundra procent på Polens sida.
– Belarus och Lukasjenko hade nog inte räknat med att EU skulle ge sitt fulla stöd till Polen men det har dom. Vi måste skydda EU med alla medel.
Samlingspartiet får hård kritik
Flera riksdagsledamöter från regeringspartierna förundrade sig under debatten över att Samlingspartiet gått med i interpellationen. Riksdagsledamot Antti Häkkänen (Saml) säger att kärnfrågan partiet vill ha svar på är om det är möjligt att stänga gränserna för asylsökande.
Häkkänen säger också att regeringen drar åt olika håll och han får medhåll från många oppositionsledamöter.
– En del av regeringspartierna stöder ett avbrott i asylprocesser vid en krissituation, andra är emot det, säger Häkkänen i partiets anförande.
Svenska folkpartiets Mats Löfström säger att varje politiker borde inse att den enskildes rätt att söka asyl inte är problemet.
– Under årens lopp har vi sett flera skrämselkampanjer vars enda målsättning är att få oss att känna oss otrygga, att vara rädda för det som vi inte känner. Dessa skrämselkampanjer skapar hot som inte är verkliga.
Löfström säger att Finlands beredskap är bra och att internationella förpliktelser inte förhindrar ett effektivt svar på hybridpåverkan.
Han säger att det handlar om fungerande diplomati, utvecklingssamarbete och internationell krishantering.
– Därför hade vi förväntat att diskussionerna kring händelserna i Belarus skulle ha handlat om EU:s roll, den gemensamma asylpolitiken, Rysslands agerande, sanktioner eller energifrågor. Istället besvarar regeringen idag en interpellation om att vi borde kunna vägra hjälpa människor i nöd, säger Löfström.
Centerns långvariga riksdagsledamot Matti Vanhanen håller med om att det inte finns någon motsättning mellan en asylpolitik som följer de internationella konventioner som Finland förbundit sig till och en bra säkerhetspolitik.
– Oppositionen försöker nu bara föra fram sin egen invandringskritiska politik, och det är förstås en rättighet som ni har, säger Vanhanen och vänder sig mot Sannfinländarna.
Han säger att det är motbjudande att man under debatten dragit likhetstecken mellan asylsökande och kriminella.
Lång process med ny beredskapslag
Inrikesministeriet meddelade på onsdagen att man tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma eventuella behov att ändra beredskapslagen. Främst handlar det om situationer där migration kan användas som ett verktyg för hybridpåverkan.
De lagar som kommer att granskas är bland annat utlänningslagen, lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering och hjälp av offer för människohandel. Därtill granskas också gränsbevakningslagen.
Justitieminister Henriksson säger att man kommer att kalla till ett parlamentariskt möte kring laguppdateringen.
– Det här är inte en fråga om regeringen mot oppositionen, det här är en gemensam fråga.
Riksdagen röstar om regeringens förtroende på fredag.
Artikeln uppdaterades klockan 17.47 med kommentarer från debatten.