Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommunerna mäter upp varje kvadratmeter – landsomfattande projekt lägger husen på kartan

En kvinna med glasögon och blå jacka står i ett snöigt landskap med en gammal ladugård i bakgrunden.
Bildtext Även om det kostar en del att mäta alla fastigheter i kommunen, räknar stadsstyrelsemedlemen Carita Häger med att det blir en lönsam affär för Nykarleby.

Ett landsomfattande projekt att få kommunerna att uppdatera sina fastighetsregister är både tidsdrygt och lönsamt. I Österbotten har kommunerna hunnit olika långt med sina mätningar. Nykarleby som är mitt upp i projektet räknar på sikt med en halv miljon till i fastighetsskatt.

Vinden blåser kall över åkrarna i Kovjoki i Nykarleby kommun. Byggnadsinpektören Tommy Isaksson och hans kollegor från byggnadskontoret i Nykarleby kommer till Carita Hägers jordbruksfastighet. Där ska de mäta upp samtliga byggnader, för att jämföra med befintliga register. Hemmanet har funnits i familjens ägo i över 400 år, och byggnaderna blivit fler och större i takt med att jordbruket växt.

Två män med orangea arbetsjackor står och kontrollmäter en byggnad i snön.
Bildtext Nykarleby valde att skicka ut fackmän för att kontrollmäta fastigheterna. Det ger en korrektare bild, än om ägarna själva ska mäta, anser mätteamet från Nykarleby stad.

- Visst kan det kasta både en och två centimeter från vad som finns i registret, för vi har baserat våra räkningar på gamla ritningar från 60-talet, säger Carita Häger, då hon förevisar bondgården för mätgänget.

Förutom jordbruksföretagare är hon också förtroendevald i kommunen. Hon sitter i Nykarlebys stadsstyrelse och i tekniska nämnden, som i tiderna beslutit att driva igenom mätningsprojektet.

- Det här ska ju göras i hela landet, så det var inte speciellt mycket diskussion om saken då vi körde igång 2018. Det handlar ju om en del lönekostnader, men fastighetsskatten kommer ju sen in löpande i framtiden, säger Carita Häger.

Överraskande resultat

Resultaten av mätningarna har man börjat se redan nu. När en fjärdedel av fastigheterna i kommunen är uppmätta, har man funnit både svartbyggen och falaktiga uppgifter i registret.

En man med orange arbetsjacka står ute i ett snöigt landskap med en gammal ladugård i bakgrunden.
Bildtext Invånarna har förhållit sig positivt till mätprojektet och folk förstår syftet är att få rättvis beskattning, säger byggnadsinspektören Tommy Isaksson.

- Vi har redan hittat omkring 100000 kvadratmeter som inte fanns i systemet sedan tidigare, och det måste man säga att är en hel del, säger Tommy Isaksson.

Vi räknar med upp mot en halv miljon i extra fastighetsskatt

― Tommy Iskaksson

Även om det är Skatteverket som enligt utförliga modeller räknar ut den faktiska skatten, så tillfaller fastighetsskatten sedan kommunen.

- Det är svårt att säga exakt vad det inbringar, men nu räknar vi i slutändan med ett tillskott på en halv miljon euro årligen i fastighetsskatt till följd av det här projektet, säger Isaksson.

Som beslutsfattare är Carita Häger nöjd över att Nykarleby får ett skattetillskott.

- Det finns alltid bruk för större intäkter, och det här gör ju betalningen bara mera rättvis. En del kanske betalat skatt för byggnader som inte längre står kvar, och så har det kommit nya hus till som nu tas upp i registret så de börjar betala för dem.

Komplicerat system för beräkningarna

För en enskild fastighetsägare behöver en korrigering av uppgifterna inte betyda en så stor merkostnad. Ett gammalt ödehus kan skattas för omkring 50 cent per kvadratmeter. Men beroende på ålder och utrustningsnivå samt användningen av en byggnad, skattas den enligt olika tariffer.

En kvinna står ute och pysslar om två hästar i en snötäckt häsyhage.
Bildtext För ett jordbruk av Hägers kaliber, går fastighetsskatten lös på kring 10.000 euro årligen, uppskattar Carita Häger.

Carita Häger säger att kommunerna i Jakobstadsregionen för flera år sedan bestämde att genomföra mätprojektet. Grannkommunerna har hunnit olika långt med sin kartläggning. Och medan man i vissa kommuner nöjt sig med att be fastighetsägarna att mäta upp byggnaderna, har andra kommuner gjort mätningar med drönare.

- Vi har tänkt att det är bäst att göra det här ordentligt då det görs. Det är stort ansvar att lämna åt fastighetsägarna, då de ofta har svårt att skilja på till exempel bostadsyta och våningsyta. För oss är det bäst att vi sköter mätningarna, då vi också ska föra in alla uppgifterna i systemet, säger Tommy Isaksson.